Stiftets ombud jobbar vidare

Kyrka. Hur ska vi ha det i kyrkan i dag? Diskussionen på höstens kyrkomöte rörde allt från budget till strategi. 11.11.2008 kl. 00:00

Malena Holmström

Svensk service, kyrkans delaktighet på webben och parokialprincipen var några av de ämnen som engagerade kyrkomötesombuden i Borgå stift.

Pappershögarna på kyrkomötet är många och tunga. Tyngst väger handlingarna om tjänstemannarättsliga bestämmelser, men så är också frågan av vittgående betydelse.

I plenisalen är stämningen koncentrerad. Namnen på ombud som bett om ordet annonseras ut på en stor skärm och bytet av talare fungerar smidigt. Efter avslutad debatt flyttar snacket ut från plenisalen till korridorer och cafeterior, vidare till utskottsmöten och sedan tillbaka i plenisalen igen. Själva beslutsgången kan ta år i anspråk.

– Intensivt men intressant, är den svenska ombudsgruppens samfällda kommentar.

Vältrimmad mötesapparat

– Kyrkomötet sköts professionellt, mötesapparaten är vältrimmad, berömmer Peter Lindbäck som inledde sin första ombudsperiod i maj. Men visst tar det tid att vara ombud, så där en månad per år när man räknar in vår- och höstsessionen, förberedelser och utskottsmöten mellan samlingarna. Jag sitter i lagutskottet, men engagerar mig i alla frågor som behandlas. Här skapar man nätverk och jag informerar sedan mina åländska nätverk om vad som besluts.

Lindbäck är nöjd över att de åländska synpunkterna han framfört tagits på allvar.

– Nu ska också åländska museiverket alltid höras till exempel när det gäller skyddet för kyrkliga byggnader.

Han välkomnar en modernisering av tjänstemannalagen, som handlar om bland annat arbetsförhållanden, jämnställdhet och diskriminering.

– Diskussionen förs i något förtäckta ord. Själv har jag inga problem med vare sig kvinnliga präster eller homopar. Såsom jag ser det skapade Gud alla mänskor olika, men kyrkan ska behandla alla lika, säger den åländska landshövdingen som i landskapsregeringen vant sig vid ett konsekvent jämställdhetstänkande.

En modernare kyrka?

Åsa A. Westerlund lyfter gärna fram kyrkomötets behandling av nätbaserade projekt: ett heltäckande medlemsregister, den gemensamma ekonomi- och löneadministrationscentralen HeTa samt Andligt liv på webben. Det sistnämnda handlar om att anställa en person som är en närvarande samtalspartner på nätsajter – ett jobb som måste göras under sena timmar om man ska vara med i reatid då samtalen förs.

– Kanske blir kyrkan litet modernare med de här projekten.

Henrik Perret, som har lång erfarenhet av att sitta i kyrkomötet, uppfattar tjänstemannapaketet som det mest angelägna ärendet.

– Jag hoppas på en fungerande och hållbar lösning för alla parter, säger han.

I övrigt lyfter Perret, liksom biskop Gustav Björkstrand, fram diskussionen kring parokialprincipen och personförsamlingar. Den aktuella debatten handlar om tanken att luckra upp bestämmelserna kring församlingstillhörighet.

– Till exempel inom en samfällighet kunde man ha rätt att välja församling oberoende av var man bor, säger Björkstrand och efterlyser ökad flexibilitet. Att slaviskt följa kommungränserna anser han inte heller nödvändigt.

Service på svenska

Också Helene Liljeström sitter sin första period i kyrkomötet. En hel del av frågeställningarna är bekanta för henne genom arbetet som kyrkoherde.

– Ekonomireformen kommer att beröra de lokala församlingarna mycket konkret. Här finns alltjämt många öppna frågor. Fastän än del av jobbet skyfflas över i en central behövs ändå en ekonomisk expert på det lokala planet. Och så vår standardfråga: Hur garanteras service på svenska? säger Sibboherden.

I övrigt nämner också hon parokialprincipen och Andligt liv på webben som de mest angelägna bland kyrkomötets många viktiga ärenden.

Görel Ahlnäs, även hon nyvald delegat, framhåller liksom Liljeström vikten av att svenskspråkiga församlingar får stöd i ekonomiska frågor på sitt modersmål. Hon välkomnar också tjänstemannalagen.

– Den handlar inte om teologi, utan om hur arbetet i praktiken går till i kyrkan. Vi måste väl kunna samarbeta och vara jämlika i kyrkan, vi följer ju redan nu kollektivavtalet.

Ahlnäs hör också till dem som undertecknat förslaget om att anställa en mediepräst vid radiokanalen Radio Dei.

– Kanalen når också dem som inte annars går i kyrkan, bland annat medelålders män, säger Ahlnäs.

För Stig Kankkonen var ett av de stora glädjeämnena beslutet att grunda ett framtidsutskott.

– I och med ett framtidsutskott kan kyrkomötets roll som aktiv samhällsdebattör bli verklighet och utvecklas, säger Kankkonen som under sessionen i våras tillsammans med Leif Nummela lämnade in ett initiativ i frågan.

Han applåderar också att beslutet om utstkottet även omfattade en bestämmelse om att kyrkostyrelsen för varje mandatperiod ska avge en framtidsredogörelse.

Kristina Fernström och Marina Wiik



Kyrkan hakar på eurovisiontemat Marry me. 16.5.2013 kl. 14:14
Gudstjänsten och nattvarden uppenbarar en gemenskap som går över alla gränser, påminner Patrik Hagman. 
FOTO: EASTPRESS/ Seppo JJ Sirkka

Dagens kyrka har lånat sin teologi från affärs-livet och sopat undan gudstjänsten. I teologen Patrik Hagmans kyrka står nattvarden i centrum. I hans kyrka försöker medlemmarna leva ett kristet liv.– Dopet och nattvarden är tydligt kristna handlingar. 17.5.2013 kl. 12:00
Neda kämpade länge med att kunna placera islams profet och Jesus i rätt ordning. När hon såg Jesus i en vision fick hon svar på sina frågor.

Hon tog religionen på allvar. Hon följde reglerna, gick klädd enligt föreskrifterna och bad regelbundet. Men ändå kände Neda en tomhet i sitt hjärta. I Finland mötte hon Jesus i en vision. 17.5.2013 kl. 12:00
Pingst (Tizian)

Nådegåvor och den heliga Anden får inte så mycket utrymme i kyrkan. Med rätt grund och med ett bra ledarskap kunde den dimensionen få växa fram. 19.5.2013 kl. 09:00
Nicaraguaresenärerna är från vänster Ingmari Björkman, Tuula Öhman, Marianne Sandstedt, Bo-Erik Ek, Kerstin Torrkulla, Helena Vikström, Siv Meriläinen och Sonja Hellsten. Sittande Guy Djupsjöbacka, Bengt-Eric Rönn och Eivor Kangasniemi. Tre resenärer saknas på bilden.

Fyllda med intryck och kanske också lite förändrade har nu eleverna på Kredus första volontärslinje återvänt från Nicaragua. 17.5.2013 kl. 09:00
Missionsstiftet har nu en egen biskop i prosten Risto Soramies. FOTO: TOMAS GARAISI

Både biskop Seppo Häkkinen och ärkebiskop Kari Mäkinen säger att Missionsstiftets präster inte kan höra till evangelisk-lutherska kyrkan. 16.5.2013 kl. 09:00
En mamma ska inte lyftas på piedestal för att hon är mamma. Hon ska ha ett eget liv också för att vara en tillräcklig mamma, säger samtalsterapeuten Inger Sjöberg. FOTO: Rolf af Hällström

Trettioårskris, att bli pensionär, förlora sin man är livskriser på samma sätt som arbetsplatsmobbning, ofrivillig barnlöshet eller ofrivilligt singelskap. Alla är livskriser men det betyder inte att man är sjuk.– Men de kan vara fruktansvärt jobbiga, säger Sjöberg. 12.5.2013 kl. 12:00
Alphonsine Uwizeyimana har i nästan tre år kämpat för att få politisk asyl i Finland men fått avslag två gånger.FOTO: Mathias Luther

Strax före gryningen den 2 maj var det tänkt att polisen skulle hämta en rwandisk mor och hennes tioåriga dotter på flyktingförläggningen i Åbo. Det behövde de inte göra. 11.5.2013 kl. 12:00
Att vara mor är ett hårt jobb och utdelningen är ofta mager. Men kanske ser vi ljusning i horisonten? FOTO: SXC

Moderns väg har varit lång och svår. Först skulle hon belönas. Sen var allt hennes fel. I dag vet hon att hon borde vara älskad. Sofia Torvalds har skrivit en essä om vådan att vara mor. 12.5.2013 kl. 09:00
I väntan på att Gud ska uppenbara det nästa steget är Joel Norrvik trygg. FOTO: Johan Sandberg

Han har varit jurist, bonde och missionär. Vägen har gått från Lappfjärd via Helsingfors och Savolax till Kenya och Mongoliet. Joel Norrviks hjärta klappar än för mongolerna. 10.5.2013 kl. 12:00
Förutom de få bibelställen som finns är det våra egna föreställningar som beskriver himlen allra bäst.

Vad tänker vi egentligen om himlen? Nedan några utdrag ur tidningsartikeln. Fem personer med olika bakgrund har svarat. 9.5.2013 kl. 12:00
Ungdomsverksamheten med bas i Grankulla metodistkyrka var smått legendariskt på sin tid. FOTO: Malin Aho

Reagera genast, kontakta ledningen, kräv åtgärder och se till att offren får hjälp. Det är några råd från dem som rett ut sexuella övergrepp inom sina organisationer. 9.5.2013 kl. 10:00

Kyrkpressen utkommer som vanligt också efter den 17 maj. 3.5.2013 kl. 21:41
Tjänsten och spänsten är ledord i Erik Liljeströms memoarer. FOTO: Johan Sandberg

Erik Liljeström har gjort en intressant resa medan han skrivit sina memoarer. Jag har levt om mitt liv, säger han. 5.5.2013 kl. 12:00
Förlåtelse i parförhållandet – finns det gränser för förlåtelse? Sunita och Timothy funderar tillsammans. Foto: Matti Palmu

Finska Missionssällskapets familjearbete befrämjar jämlikhet. 4.5.2013 kl. 17:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46