Motstridigt om kyrkan

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen presenterades kyrkans fyraårsberättelse. Bland de många intressanta siffrorna och uppgifterna finns en notering som förefaller motstridig. Enligt berättelsen har utskrivningen ur kyrkan accelererat samtidigt som förtroendet för kyrkan ökat. 13.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Allt fler finländarna skriver alltså ut sig ur en kyrka som de allt allmännare säger sig har förtroende för.

Placerar man in denna motsägelsefulla uppgift i ett större sammanhang blir den dock, om inte helt begriplig, så i alla fall mindre motsägelsefull.
Det visar sig nämligen att det är fullt möjligt att samtidigt ha förtroende för kyrkan och lämna den. Det avgörande är vad man har förtroende för i kyrkan och vad det är som gör att man väljer att lämna den.

Det som Kyrkans informationscentrals siffror visar, bland annat i den nämnda berättelsen, är att finländarna har förtroende för kyrkan som en institution för förmedling av ekonomisk och social hjälp. Men vad gäller kyrkans lära och tro ser finländarna det som en privatsak hur deras egen tro ser ut. De tror, men tror inte i lika hög grad som tidigare som kyrkan lär.

Förtroendesiffrorna talar med andra ord om en sida av kyrkan och dess verksamhet, siffrorna över utträde om en annan.
Som så mycket annat kan också detta tolkas och bedömas på olika sätt.
En för kyrkan positiv tolkning kan bygga på att det kristna kärleksbudskapet inte är teori utan handling. I och med Jesus blev Ordet kött och som kristna är det inte vår uppgift att verbalt övertyga andra om en teoretisk tro. Det gäller att gå i Jesu spår, hjälpa dem som har det svårt och vara till välsignelse för våra medmänniskor i deras vardag.

Ur denna synvinkel är förtroendet för kyrkan som ”hjälporgan” ingenting att fnysa åt. Tvärtom.
Om den allmänna inställningen till kyrkan skulle vara att den endast predikar kärlek till nästan men ingenting gör för att förverkliga den skulle det finnas orsak att skämmas.

Samtidigt ska vi komma ihåg att kärnan i kyrkans bekännelse är en personlig tro på Jesus som Guds Son och vars och ens personliga frälsare. Frälsningen ligger inte goda gärningar utan i att vi tar emot Guds frälsning.
Grunden för en kristen människas goda gärningar är att vi älskar varandra för att Gud först har älskat oss. Vi hjälper inte varandra och vi älskar inte varandra för att förtjäna Guds kärlek, utan för att han älskar oss.

Grunden för hjälpverksamhet kan emellertid också vara något helt annat. Till exempel en allmän humanitär inställning.
Varför man gör gott saknar självfallet betydelse ur ett inomvärldsligt perspektiv. Men ur ett kristet, kyrkligt perspektiv, ett frälsningsperspektiv och därmed ett evighetsperspektiv är situationen alltså en annan.
Ur dessa perspektiv kan det till och med bli så att de goda gärningarna blir hinder för beredskapen att ta emot Guds frälsning.

För kyrkan är det viktigt att vara medveten om detta och att klart säga ifrån hur den ser på förhållandet mellan tro och goda gärningar. Det är också viktigt att den inte slår sig till ro med eller, ännu värre, blir stolt över finländarnas stora förtroende för ”socialinstitutionen” kyrkan.
Om frälsningsbudskapet inte når fram och om det är förklaringen till den individualiserade tron har kyrkan all orsak till självkritik, till bot och till bättring.

Den stora utmaningen för kyrkan blir därför att kritiskt granska hur det förhåller sig med klarheten i dess budskap också till denna del. Frågan är om konflikten mellan förtroendet och utträdet eventuellt vittnar om obalans i förkunnelsen om förhållandet mellan tro och gärning.
Om en sådan obalans finns ska balansen naturligtvis inte återställas genom att minska de goda gärningarna utan genom att tydligare och med större tyngd förklara var de goda gärningarna har sitt ursprung.
Stig Kankkonen



Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen stortrivdes på Snoan.

petrus. När Petrus församling ordnade retreat för unga vuxna stängde Pauliina Kittilä och Ida-Maria Pekkarinen av sina telefoner för en helg. – När en bunt fixare får åka på retreat är det som att Herrens härlighet lyser över en! 7.3.2023 kl. 00:00
Sociala nätverk och meningsfull fritid fungerar brottsförebyggande.

Gemensamt Ansvar. I år fokuserar insamlingen Gemensamt Ansvar på förebyggande av våld bland unga. Det behövs verkligen, konstaterar kriminalkommissarie Leif Malmberg i Borgå. 22.2.2023 kl. 22:27
Rolf Steffansson ska göra ännu en utlandsperiod.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37
Åsa Westerlund i Kyrkostyrelsen är glad över att lagen är klar.

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02
Till vänster Selma Nylund i klass åtta, till höger dagens Selma snart 20 år.

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09
Katarina Gäddnäs är församlingspastor och sjukhuspräst i Mariehamn. Hon minns bland annat en överraskande taxiresa.

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43
– Från februari till mitten av sommaren demonstrerade vi varje kväll, säger Rabbe Tianen.

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13
Närpes kyrka.

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26
Erik Nyström framför en sönderbombad skola i Tjernihiv

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41
Kyrkoherde Hans Boije i Vörå ser Kipa som ett överflödigt arbetsled.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04
Jennifer Enqvist är glad över att en del församlingar börjat satsa på unga vuxna, men vill gärna se mer av samma vara.

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22
Forskning visar att det budskap som barn får med sig, utöver bibelkunskapen, är: ”Var snäll.” – Det är inte vad kristen tro går ut på, menar Joseph Sverker.

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00