Motstridigt om kyrkan

Ledare. I senaste nummer av Kyrkpressen presenterades kyrkans fyraårsberättelse. Bland de många intressanta siffrorna och uppgifterna finns en notering som förefaller motstridig. Enligt berättelsen har utskrivningen ur kyrkan accelererat samtidigt som förtroendet för kyrkan ökat. 13.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Allt fler finländarna skriver alltså ut sig ur en kyrka som de allt allmännare säger sig har förtroende för.

Placerar man in denna motsägelsefulla uppgift i ett större sammanhang blir den dock, om inte helt begriplig, så i alla fall mindre motsägelsefull.
Det visar sig nämligen att det är fullt möjligt att samtidigt ha förtroende för kyrkan och lämna den. Det avgörande är vad man har förtroende för i kyrkan och vad det är som gör att man väljer att lämna den.

Det som Kyrkans informationscentrals siffror visar, bland annat i den nämnda berättelsen, är att finländarna har förtroende för kyrkan som en institution för förmedling av ekonomisk och social hjälp. Men vad gäller kyrkans lära och tro ser finländarna det som en privatsak hur deras egen tro ser ut. De tror, men tror inte i lika hög grad som tidigare som kyrkan lär.

Förtroendesiffrorna talar med andra ord om en sida av kyrkan och dess verksamhet, siffrorna över utträde om en annan.
Som så mycket annat kan också detta tolkas och bedömas på olika sätt.
En för kyrkan positiv tolkning kan bygga på att det kristna kärleksbudskapet inte är teori utan handling. I och med Jesus blev Ordet kött och som kristna är det inte vår uppgift att verbalt övertyga andra om en teoretisk tro. Det gäller att gå i Jesu spår, hjälpa dem som har det svårt och vara till välsignelse för våra medmänniskor i deras vardag.

Ur denna synvinkel är förtroendet för kyrkan som ”hjälporgan” ingenting att fnysa åt. Tvärtom.
Om den allmänna inställningen till kyrkan skulle vara att den endast predikar kärlek till nästan men ingenting gör för att förverkliga den skulle det finnas orsak att skämmas.

Samtidigt ska vi komma ihåg att kärnan i kyrkans bekännelse är en personlig tro på Jesus som Guds Son och vars och ens personliga frälsare. Frälsningen ligger inte goda gärningar utan i att vi tar emot Guds frälsning.
Grunden för en kristen människas goda gärningar är att vi älskar varandra för att Gud först har älskat oss. Vi hjälper inte varandra och vi älskar inte varandra för att förtjäna Guds kärlek, utan för att han älskar oss.

Grunden för hjälpverksamhet kan emellertid också vara något helt annat. Till exempel en allmän humanitär inställning.
Varför man gör gott saknar självfallet betydelse ur ett inomvärldsligt perspektiv. Men ur ett kristet, kyrkligt perspektiv, ett frälsningsperspektiv och därmed ett evighetsperspektiv är situationen alltså en annan.
Ur dessa perspektiv kan det till och med bli så att de goda gärningarna blir hinder för beredskapen att ta emot Guds frälsning.

För kyrkan är det viktigt att vara medveten om detta och att klart säga ifrån hur den ser på förhållandet mellan tro och goda gärningar. Det är också viktigt att den inte slår sig till ro med eller, ännu värre, blir stolt över finländarnas stora förtroende för ”socialinstitutionen” kyrkan.
Om frälsningsbudskapet inte når fram och om det är förklaringen till den individualiserade tron har kyrkan all orsak till självkritik, till bot och till bättring.

Den stora utmaningen för kyrkan blir därför att kritiskt granska hur det förhåller sig med klarheten i dess budskap också till denna del. Frågan är om konflikten mellan förtroendet och utträdet eventuellt vittnar om obalans i förkunnelsen om förhållandet mellan tro och gärning.
Om en sådan obalans finns ska balansen naturligtvis inte återställas genom att minska de goda gärningarna utan genom att tydligare och med större tyngd förklara var de goda gärningarna har sitt ursprung.
Stig Kankkonen



Återseende.

Påsk. Glädjen är som en stadig luftström. Glädje är att välja att tro. 8.4.2012 kl. 08:00
Tomhet.

Påsk. När man är mitt i tomheten känns det som om det gråa kommer att vara grått för evigt. 7.4.2012 kl. 12:00
Mörker.

Påsk. Karnevalstämningen har avtagit och det är mörkt trots att det bara är eftermiddag. Förhänget i templet rämnar. 6.4.2012 kl. 15:00
Lidande.

Påsk. Lidande är när saker och ting känns långdragna och jobbiga. Åskådarplatsen innebär också lidande. 6.4.2012 kl. 10:00
Övergiven.

Påsk. Gripandet av Ledaren igår natt föregicks av en rad dramatiska händelser. 6.4.2012 kl. 06:00
Skam.

Påsk. Och tuppen gal tre gånger. Sekunden efter bränner skammen till. 6.4.2012 kl. 03:00
Svek.

Judas är den nattsvarta boven, svikaren som säljer sin mästare för pengar. 5.4.2012 kl. 23:00
Gemenskap.

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00

biskop. Biskop Björn Vikströms påskhälsning till Borgå stift. 5.4.2012 kl. 12:00
Via Crucis i Helsingfors är en av långfredagens passionsvandringar.

Påsk. Passioner, konserter, gudstjänster. Här är ett litet axplock av påskens händelser. 4.4.2012 kl. 16:00
Bra att få se med egna ögon, tycker biskop Björn Vikström om biskoparnas Israelresa.

Biskop Björn Vikström summerar de lutherska biskoparnas resa till Israel. 4.4.2012 kl. 14:36
Gabriellas sång från Så som i himmelen talar till Riki Sorsa. "Min låt", säger han bestämt.

Gabriellas sång är Helen Sjöholms bravur. Men den är också Riki Sorsas livsberättelse. 4.4.2012 kl. 09:00

Satu Kantola leder Finska Missionssällskapets inrikesarbete. 4.4.2012 kl. 12:54

bibeln. Församlingarna i Esbo donerar 2 900 biblar till stadens grundskolor och gymnasier. 3.4.2012 kl. 11:29
Lutherkyrkan i Helsingfors är numera nattklubb.

I resten av Europa är det vanligare att kyrkobyggnader säljs och används till olika ändamål. I maj kan det bli möjligt i Finland. 3.4.2012 kl. 08:00

Vad blir viktigt i ett liv som lika gärna kunde ha tagit slut? Christa Mickelssons självbiografiska bok "Ett blodkärl som brast" beskriver livet efter en massiv hjärnblödning.

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48
Många saknar ett språk för att tala om sina naturupplevelser, upptäckte David Thurfjell.

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53
Höstdagarna brukar varje allhelgonahelg samla ungdomar från hela Svenskfinland.

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07
En annorlunda bild av kyrkomötet: ansikten bakom blå munskydd, talare med färggranna platshandskar och tekniska pauser för att desinficera mikrofoner.

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32