Ett dödligt sjukt samhälle

Ledare. De senaste dagarna har vi fått ta del av nyheter om ytterst tragiska händelser i familjer på olika håll i landet. I en del fall har hela familjen fått sätta livet till, i andra mamman och pappan. 6.11.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De nyheterna kommer medan vi ännu både individuellt och kollektivt bearbetar de obegripliga massmorden i först Jokela och sedan i Kauhajoki.Efter tragedin i Kauhajoki skrev Kyrkpressen bland annat följande på ledarplats:

”Människan har för sin del förvandlats till verktyg för primärt ekonomiska intressen och till en aktör som förväntas anpassa sig till det som är ekonomiskt effektivt och resultatgivande.”

Resultatet av detta sammanfattades med konstaterandet att ”vi varken uppfostras till eller förväntas vara balanserade, harmoniska människor utan snarare resultatinriktade och maximalt lönsamma produktionsenheter”.

Nu har detta resonemang åter en gång aktualiserats på ett brutalt sätt.
Praktiskt taget alla expertkommentatorer har nämnt det kalla, prestationsfixerande och individualiserade klimatet som en övergripande orsak till tragedierna. I det klimatet är det allt färre som vågar be om hjälp med sina problem. Bättre blir situationen inte av att utvecklingen på många olika sätt försämrat möjligheterna att effektivt och i god tid ge hjälp.

Om man varken vågar be om hjälp eller orkar tro att man kan få hjälp är det självklart att hjälplösheten tar överhanden. Då hjälplösheten blir för stor tar det totala mörkret över och leder till hopplösa handlingar.

Vad allt som döljer sig bakom de aktuella hopplösa handlingarna vet sist och slutligen endast de som begick dem. Mycket tyder i alla fall enligt experterna på att de förmodligen har en gemensam nämnare: misslyckande. Eller kanske rättare sagt en intensiv känsla av misslyckande, som leder till en lika intensiv känsla av utanförskap. Inombords blir man ensam trots att man till det yttre förefaller vara en del av gänget.
För en del har misslyckandet ekonomiska förtecken, för andra är det frågan om misslyckande i äktenskapet eller en sviktande hälsa som föder tvivel på möjligheten att lyckas prestera det som förutsätts av en ”samhällsduglig medborgare”.

Men misslyckandet som sådant är kanske ändå inte den egentliga orsaken till de hopplösa handlingarna. Den egentliga orsaken måste sökas i det som sker bakom det som synes ske.
Om det samhälle och den närmiljö vi lever i genomsyrades av en människosyn där vi alla är värdefulla skulle den också genomsyras av en barmhärtig inställning till varandra.
I en sådan miljö skulle det vara tillåtet att misslyckas och starta om. Ja inte bara det. Det skulle vara naturligt att vi alla kan misslyckas och att vi alla då och då måste börja på nytt.

Ett av Bibelns centrala budskap, som därför också måste vara kyrkans centrala budskap, är just denna barmhärtiga inställning.
Frågan nu är hur kyrkan ska kunna kommunicera sitt budskap på ett sådant sätt att det leder till ett mänskligare samhälle där vi ses och bedöms som människor skapade och älskade av Gud och inte som produktions- och konsumtionsenheter.

Samma Bibel varnar oss också för den ondes förmåga att förvrida synen på oss. Svart blir vitt, vitt blir svart, rätt blir fel och fel blir rätt.
Är det inte just det som har skett då samhället har blivit dödligt sjukt i sin frenetiska jakt på lycka och framgång? Är det inte just det som har skett då vi i namn av att göra allt bättre för människorna i stället gör livet olidligt för en del? Är det inte just det som har skett då vi i våra försök att skapa ett vackert och friskt samhälle skapar ett samhälle som är dödligt sjukt? Och som vi sett, för en del konkret dödligt sjukt.

Stig Kankkonen



Mikael Lindfelt är en i raden av många teologer som varit rektorer vid ÅA – den senaste var Gustav Björkstrand.

UTNÄMNING. Åbo Akademis styrelse har i dag valt professor, teologie doktor Mikael Lindfelt till ny rektor för Åbo Akademi. Han tillträder genast och är vald för en period fram till 31.7.2026. – Det känns överväldigande just nu, säger Lindfelt till KP. 2.2.2022 kl. 14:59
– Jag ville skriva för att skapa en dialog, där det inte finns en dialog idag, säger Patrick Tiainen.

Bok. Fem år efter att Patrick Tiainens tillvaro kraschade har han skrivit en bok om sin livkris. – Nu tänker jag att det viktigaste är att höra hemma hos sig själv. En viss brustenhet får jag fortsätta att leva med och vara redo att bära med mig resten av livet. 2.2.2022 kl. 10:30
Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09
Den främsta orsaken till att människor kontaktar familjerådgivningen är svårigheter att kommunicera, skilsmässa och olika psykosociala kriser.

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49
Open Doors publicerar varje år den så kallade World Watch-listan över de länder där kristna lever som farligast.

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37
Päivi Räsänens står åtalad för hets mot folkgrupp.

RÄTTEGÅNG. Rättegången mot riksdagsledamot Päivi Räsänen inleddes idag i tingsrätten i Helsingfors. Hon står åtalad för hets mot folkgrupp på grund av offentliga inlägg om homosexualitet. – Jag skulle inte bli förvånad om hon blev dömd, säger professor emeritus Dan Frände. 24.1.2022 kl. 15:41
Niklas Wallis (t.v.) installerades på söndagen som kyrkoherde i Kronoby församling av kontraktsprost Mia Anderssén-Löf (t.h.).

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32
Att vara ute i naturen har varit helande för Janne Kütimaa.

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43
Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00
Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

David Pettersson förespråkar lägre skatter, större individuellt ansvar och mindre statlig övervakning.

politik. Kristdemokraterna har under sommaren fått kritik för sin tystnad under regeringsförhandlingarna och för att partiet inte stått upp för de mänskliga rättigheterna. David Pettersson, nyvald tredje viceordförande för partiet, ger kritikerna delvis rätt. 27.9.2023 kl. 11:32
Fredrik Kass hoppar in som kyrkoherde i Replot i höst. Han besöker församlingen ungefär en gång i veckan.

Replot. Kyrkpressen skrev tidigare att domkapitlet i Borgå stift haft svårt att hitta en vikarie för Camilla Svevar, som är tjänstledig från jobbet som kyrkoherde i Replots församling. Nu är det klart att Fredrik Kass under hösten sköter kyrkoherdejobbet i Replot vid sidan av det egna jobbet i Kvevlax. 26.9.2023 kl. 15:34
Kalle Sällström har tagit ett sabbatsår från Församlingsförbundet och kastat sig in i skolvärlden.

BRANSCHBYTE. Kalle Sällström valde att byta Församlingsförbundet mot skolvärlden för ett år. I höst undervisar han i allt från hur man bakar semlor till hur man städar 26.9.2023 kl. 09:47
– Det politiska språket kommer sannolikt att hårdna. Och biskoparna och kyrkans ledning är ängsliga över vad de ska säga för att inte öka splittringen, säger professor Titus Hjelm.

partipolitik. Kristdemokraterna fjärmas mer och mer från folkkyrkan. Kyrkans anställda röstar på De Gröna. Sannfinländarna får inte kyrkfolkets sympatier. Och SFP:s kyrklighet är illa undersökt. Kyrkpressen har tittat på två nya undersökningar om politik och kyrka. 25.9.2023 kl. 17:24
Pauliina Parhiala, verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapet kämpar med ekonomin och planerar en omstrukturering som kräver omställningsförhandlingar. Hela personalen omfattas. Uppsägningsbehovet uppskattas till högst en tredjedel av personalen. 22.9.2023 kl. 12:21