Blir prästen bara tjänsteman?

Kyrka. En av de stora frågorna på kyrkomötet denna vecka är det nya förslaget till tjänstemannarättsliga bestämmelser för kyrkan. 5.11.2008 kl. 00:00

Mathias Luther

Ärkebiskop Jukka Paarma och kyrkomötets sekreterare Katri Kuuskoski leder plenardiskussionerna vid Kyrkomötet i Åbo.

Frågan diskuterades redan vid kyrkomötet för ett år sedan, men förslaget fick inte då tre fjärdedels majoritet. Frågan togs nu upp på nytt och diskussionen inleddes på måndag kväll och fortsatte på onsdag förmiddag. Efter diskussion remitterades lagförslaget till lagutskottet och konstitutionsutskottet som ska ge utlåtande i ärendet.

– Vi har nu tagit i beaktande de olika utskottens synpunkter samt den diskussion som fördes för ett år sedan, säger Risto Voipio vid kyrkostyrelsen.

Trots det fick lagförslaget under remissdiskussionen på onsdagen kritik för att man inte tillräckligt beaktat de synpunkter som kom upp då ärendet behandlades av kyrkomötet för ett år sedan.

– Det är ovist av kyrkostyrelsen att föra lagförslaget tillbaka till kyrkomötet i stort sett likadant som det förra, sade vicehäradshövding Pekka Lahdenperä, Uleåborg.

Han ansåg att man nu i kyrkomötet skall ta tid på sig att utarbeta ett lagförslag som innehåller bland annat en diskrimineringsbestämmelse där man beaktar kyrkans särdrag.

Lika i kyrka och samhälle

Liksom i versionen för ett år sedan är kärnan i det nya förslaget att tjänsteinnehavares rättsliga ställning blir praktiskt taget lika i kyrka och samhälle. Förslaget utgår från grundlagen, lagen om olika behandling, jämställdhetslagen samt arbetsavtalslagens förbud mot diskriminering.

Voipio säger att bestämmelserna för tjänsteinnehavare – närmast kaplaner och kyrkoherdar  – släpar efter från en förgången tid och måste uppdateras så att de motsvarar samhällets tjänstemannalagar.

– Det här är inte ett kyrkopolitiskt ställningstagande.

Kyrkan och den allmänna opinionen

Pekka Leino, lagfaren assessor vid Esbo domkapitel, säger att lagpaketet är långtifrån problemfritt.

– Givetvis är utgångspunkten att kyrkan följer samhällets lagar. Men som konstaterats finns det avvägningsmöjligheter i frågor som berör kyrkans lagenliga rätt att trygga sin verksamhet i enlighet med kyrkans bekännelse. Där kommer till exempel definitionen på diskriminering in. Att köra förbi kyrkans inre autonomi med allmän lagstiftning är inte en okomplicerad sak.

Ny version, ny omgång

Av kyrkomötesdelegaterna från Borgå stift var det endast Åsa A Westerlund och Henrik Perret som var med i november 2007. De två ser rätt olika på lagförslaget.

– Jag hade redan för ett år sedan godkänt paketet, säger Westerlund.

Perret är, i sin tur, betänksam över lagpaketet.

– Kyrkan ska inte ge bort sin egen profil, en rätt som samhället erkänner, säger han.

– Kyrkan har enligt grundlagen garanterad autonomi. Riksdagen kan inte ta initiativ, bara godkänna eller förkasta kyrkans lagar. Med det här paketet riskerar vi att vår folkkyrka blir en statskyrka. Jag hoppas att kyrkan nu finner en lösning som är hållbar och skyddar kyrkans särställning. Annars blir prästen bara en kommunal tjänsteman.

Kristina Fernström/KT



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00