Livet efter graviditetskampen

Människa. Efter femton år av försök gav Ramona Fransson upp och insåg faktum: Älskling, vi blir inte med barn. 30.10.2008 kl. 00:00

Nina Österholm

Ramona Fransson har skrivit en bok om ofrivillig barnlöshet.

Skurkaktiga politiker, mord och mörka gränder är vardag för deckarförfattare Ramona Fransson från Sverige. Hennes senaste bok Älskling, vi blir inte med barn, är något helt annat.

– Från det att jag var tjugo år 1976, fram till 1993 kämpade jag för att få medicinsk hjälp att bli med barn. Ofta kände jag mig kränkt som patient, så utsatt. Därför ville jag skriva en samtalsöppnande bok som jag hoppas att särskilt vårdpersonal läser. Jag får många berättelser på e-posten av människor som har liknande erfarenheter.

Evighetsväntan

– Att önska sig barn men inte bli gravid är som att sitta på en karusell, jag såg bara gravida magar överallt.
Svårast var ändå det eviga väntandet.

– När vi försökt få barn i ett år, den tid du måste försöka för att överhuvudtaget få träffa läkaren, beställde jag tid på sjukhuset. Jag fick tid efter ett halvår. Också behandlingarna innehöll långa väntetider, tre månader för vissa resultat. Det var en evighetsväntan.

Hos personalen råkade Fransson ut för mycket oförståelse och överlägsen attityd. Hon klappades på huvudet och fick tjata sig till vissa provsvar, en del levererades endast på latin så hon satt på stadsbiblioteket och översatte.

– Du är extra känsligt när det gäller din förmåga att få barn. När läkaren inte ens bemödat sig att läsa din journal känns det hemskt.

Normal igen

På privata sektorn mötte Fransson äntligen ”drömläkaren”, docent Lars Nilsson på Sahlgrenska i Göteborg.

– Han tog sig tid att prata och visade både empati och förståelse. Jag lärde mig också att barnlöshet inte är något att skämmas över, även om det ibland känns som om man borde göra det.

Egentligen är det frågan om en sjukdom bland andra. Det betyder också att du som patient har rätt att ställa krav på vården, men det vet inte alla om. Alla vågar inte heller. Fransson däremot tvekade inte inför att sopa bordet rent hos läkarna. Hon pressade fram resultat och remisser och gick också igenom två stora behandlingar.

– Men efter andra försöket kände jag inte längre igen mig själv och min man kände sig bokstavligen som en avelshingst. Det var han som fick iväg oss till en psykolog.

För första gången på länge lyckades Fransson lägga barnlängtan på hyllan och lyssna på sin man. ”Betyder jag ingenting för dig om vi inte kan få barn?” undrade han.

– Jag insåg att jag drivit barnkarusellen för långt, nu fick det vara nog.

Behandlingarna avslutades. Sakta men säkert började ett normalt liv återvända.

– Det tog lång tid men det var underbart. Jag kände mig som en normal kvinna igen. Det var som om en dimma försvann och solen äntligen kröp fram igen.

Läs mera i Kp 44/2008.

Nina Österholm



stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07