Livet efter graviditetskampen

Människa. Efter femton år av försök gav Ramona Fransson upp och insåg faktum: Älskling, vi blir inte med barn. 30.10.2008 kl. 00:00

Nina Österholm

Ramona Fransson har skrivit en bok om ofrivillig barnlöshet.

Skurkaktiga politiker, mord och mörka gränder är vardag för deckarförfattare Ramona Fransson från Sverige. Hennes senaste bok Älskling, vi blir inte med barn, är något helt annat.

– Från det att jag var tjugo år 1976, fram till 1993 kämpade jag för att få medicinsk hjälp att bli med barn. Ofta kände jag mig kränkt som patient, så utsatt. Därför ville jag skriva en samtalsöppnande bok som jag hoppas att särskilt vårdpersonal läser. Jag får många berättelser på e-posten av människor som har liknande erfarenheter.

Evighetsväntan

– Att önska sig barn men inte bli gravid är som att sitta på en karusell, jag såg bara gravida magar överallt.
Svårast var ändå det eviga väntandet.

– När vi försökt få barn i ett år, den tid du måste försöka för att överhuvudtaget få träffa läkaren, beställde jag tid på sjukhuset. Jag fick tid efter ett halvår. Också behandlingarna innehöll långa väntetider, tre månader för vissa resultat. Det var en evighetsväntan.

Hos personalen råkade Fransson ut för mycket oförståelse och överlägsen attityd. Hon klappades på huvudet och fick tjata sig till vissa provsvar, en del levererades endast på latin så hon satt på stadsbiblioteket och översatte.

– Du är extra känsligt när det gäller din förmåga att få barn. När läkaren inte ens bemödat sig att läsa din journal känns det hemskt.

Normal igen

På privata sektorn mötte Fransson äntligen ”drömläkaren”, docent Lars Nilsson på Sahlgrenska i Göteborg.

– Han tog sig tid att prata och visade både empati och förståelse. Jag lärde mig också att barnlöshet inte är något att skämmas över, även om det ibland känns som om man borde göra det.

Egentligen är det frågan om en sjukdom bland andra. Det betyder också att du som patient har rätt att ställa krav på vården, men det vet inte alla om. Alla vågar inte heller. Fransson däremot tvekade inte inför att sopa bordet rent hos läkarna. Hon pressade fram resultat och remisser och gick också igenom två stora behandlingar.

– Men efter andra försöket kände jag inte längre igen mig själv och min man kände sig bokstavligen som en avelshingst. Det var han som fick iväg oss till en psykolog.

För första gången på länge lyckades Fransson lägga barnlängtan på hyllan och lyssna på sin man. ”Betyder jag ingenting för dig om vi inte kan få barn?” undrade han.

– Jag insåg att jag drivit barnkarusellen för långt, nu fick det vara nog.

Behandlingarna avslutades. Sakta men säkert började ett normalt liv återvända.

– Det tog lång tid men det var underbart. Jag kände mig som en normal kvinna igen. Det var som om en dimma försvann och solen äntligen kröp fram igen.

Läs mera i Kp 44/2008.

Nina Österholm



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00