Verklighet och ideal

Ledare. Biskoparna publicerade nyligen en liten bok om familj, äktenskap och sexualitet med titeln ”Kärlekens gåva”.
Kuopiobiskopen Wille Riekkinen och Åbobiskopen Kari Mäkinen valde att inte skriva under det som sades i boken.
23.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

En orsak var att de två ansåg tidpunkten vara misslyckad då biskopsmötets arbetsgrupp just nu håller på med att färdigställa sitt arbete med frågan om kyrkan och partnerskapslagen. En annan motivering var att boken inte ger en riktig bild av verkligheten. Bilden är enligt dem kort och förenklat sagt för vacker och okomplicerad.

En av rubrikerna i biskoparnas bok är ”Idealen förverkligas inte alltid”. Den rubriken är bra att komma ihåg och fungerar också som en nyckel till reflektioner kring biskoparna Riekkinens och Mäkinens kritik av boken.
Detta speciellt till den del som kritiken gäller disk-
repansen mellan de ideal som boken ger uttryck för och den verklighet som de två biskoparna efterlyser.

Den citerade rubriken är ett annat sätt att uttrycka den sanning som getts beteckningen ”Humes giljotin”. Enligt filosofen David Hume säger hur det är ingenting om hur det bör vara.
Uttryckt på ett annat sätt: av hur det är kan man inte dra slutsatser om hur det bör vara.

Av allt att döma har de biskopar som undertecknat ”Kärlekens gåva” medvetet valt att fokusera mera på hur idealen ser ut än på att beskriva och analysera de olika verkligheter som inte motsvarar idealen.
Av Riekkinens och Mäkinens kommentarer att döma ville de alltså ha en annan betoning. En kraftigare betoning av hur kyrkan ser att det är, än av hur kyrkan önskar att det skulle vara.

Visserligen är det fortfarande sant att all vishets moder är att erkänna fakta, men att betona det goda är inte lika med att blunda för det onda.
En av de viktiga frågorna i detta sammanhang blir alltså om det i det aktuella fallet var viktigare att biskoparna försökte ge en bild av de ideal som kyrkan står för i frågan om familj, äktenskap och sexualitet, eller om det var viktigare att de beskrev hur svårt det är att leva efter idealen och hur ofta vi därför kommer till korta.

Med tanke på alla de ”eländesbeskrivningar” som dagligen omger oss, känns biskoparnas val rätt och riktigt.
Det vi dagens människor behöver är knappast en biskoplig påminnelse om livets strävhet och mänskliga tillkortakommanden. Mycket mera behöver vi en påminnelse om att det finns ideal, att det finns mönster och modeller som har visat sig funktionsdugliga och att vi alla får och kan börja om med idealen som mål.
Det är ett nådefullt budskap.

En helt annan sak är om man anser att kyrkan inte ska ha ideal och mål som inte överensstämmer med hur det är. Alltså att också kyrkan sätter likhetstecken mellan är och bör.
Alternativet är att betona att det kristna budskapet och de kristna idealen håller och är värda att lyfta fram också då – och i synnerhet då – de allmänt glöms eller nonchaleras. Det är det alternativet biskoparna och kyrkan bör välja.
Vad sedan tidpunkten beträffar kunde den inte ha varit bättre vald.
Som Helsingforsbiskopen Eero Huovinen helt riktigt framhöll för en tid sedan framställs byte av partner som inte självklart, utan till och med beundransvärt. Också de tidigare mest privata, intima stunderna har i dag blivit allmängods och handelsvara.
Att unga trots allt detta i allt högre grad anser trohet och hållbara förbindelser vara sådant som de vill satsa på är glädjande. Och det är också biskoparnas stöd i och för denna utveckling.

Sist men inte minst.
De uttalanden och ställningstaganden som ordföranden för biskopsmötets arbetsgrupp gällande partnerskapslagens konsekvenser för kyrkan har kommit med i fallet Liisa Tuovinen, behöver kanske de balanserande reflektioner som finns i boken.

Stig Kankkonen



Monica Cleve är kaplan i Ekenäs, Kristian Willis är församlingspastor i Helsingfors.

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40
Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00

Lena Blomstedt jobbar som diakon i Sibbo svenska församling.

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29
På webbplatsen finns förslag på psalmer för bland annat livets stora fester.

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00
Enkäten besvarades av 7 356 finländare över 15 år.

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15
Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00