Från ord till handling

Ledare.

I Metodistkyrkans tidskrift nya Budbäraren (nr 8) kommenterar Håkan Wiik under rubriken ”Framtidens melodi” situationen för kristna tidningar, speciellt de små frikyrkliga tidningarna och tidskrifterna.

16.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Wiik skriver bland annat:

”För de frikyrkliga tidningarna är litenheten det allt överskuggande fenomenet. Därför skulle samarbete löna sig. Det skulle också garantera mångfalden i vår del av det svenska språkområdet. Problemet är de olika kulturerna inom samfunden samt de olika betoningarna i den kristna tron.”

I samma ledare informerar Wiik sina läsare om att det från Kyrkpressens sida ”förekommit trevare även till det frikyrkliga fältet om samarbete”.
Wiik avvisar inte direkt trevarna, men ”här är förhållandet till den lutherska kyrkan problematiskt med sin dominerande ställning”. Och Wiik fortsätter: ”Hur de juridiskt självständiga samfunden skall kunna bevara sin särart i denna kontext är svårt att se”.

Ett försök till sammanfattning av Wiiks resonemang kunde se ut till exempel så här:
De olika kulturerna och religiösa profilerna gör det svårt för frikyrkorna att samarbeta med varandra. Samarbetet med Kyrkpressens är problematiskt med tanke på tidningens förankring i den dominerande folkkyrkan.
Sammantaget är det alltså så att de små inte kan samarbeta och tillsammans kan de inte samarbeta med en stor. Allt därför att samarbete misstänks hota det som kallas samfundens särart.
Risken är att den enda särart som snart är kvar är litenheten med allt vad det innebär i detta sammanhang, men den är väl knappast någon mån att slå vakt om?

Kan man inte bryta denna resonemangsmodell är det tämligen omöjligt att se framtidens melodi i dur för de kristna tidningarna och tidskrifterna. Sannolikare är att vi får uppleva hur de glada segersångerna mattas av och blir nynnande och i bästa fall ett eko av tider som varit.
Att alternativet till den utvecklingen inte är att de små kristna tidningarna går mot större upplagor och bättre ekonomi torde alla vara överens om. Samma gäller för övrigt också stora kristna tidningar.
Åtminstone har ingen gjort sig tolk för en så (över)optimistisk framtidstro.

Det enda realistiska alternativet för överlevnad är följaktligen samarbete och ett så omfattande samarbete som möjligt. Även om det är så, är det lätt att förstå den oro som finns för att det samfundsspecifika ska försvinna om samfundets språkrör blir en del av ett större sammanhang.
Med tanke på hur verkligheten ser ut borde oron mera gälla en framtid där samfundet inte har något språkrör alls. Detta i synnerhet som identitetsriskerna i och med samarbete kan och bör minimeras.

Samarbete innebär bland annat att parterna kommer överens om vad man kan samarbeta kring, hur samarbetet skall ske samt vilka principer och regler gäller. Kort sagt är det fråga om att alla parter ska vara beredda att ge och ta i största respekt för varandras särart.
En viktig del av en eventuell samarbetsprocess skulle därför vara att tillsammans kartlägga vad man är mest rädd för och sedan se vilka modeller som bäst tryggar det som man är mest rädd om.

Med tanke på att vi alla som jobbar med kristna medier inte är annat än verktyg för det kristna frälsningsbudskapet är den centrala fråga vi bör ställa hur Gud bäst kan använda oss. Är det viktigaste att skapa bästa tänkbara förutsättningar för att det budskapet kan föras ut så starkt som möjligt, eller är det viktigaste att slå vakt om den egna kulturen och de egna betoningarna?
I princip är alla säkert överens om att det är det förra. Nu skulle det därför gälla att tillsammans så fördomsfritt som möjligt se över hur det praktiskt kan göras och gå från ord till handling.

Kyrkpressen trevar vidare och inviten till samarbete står fast.

Stig Kankkonen



Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40
Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12
Nina Åström har uppträtt i ett trettiotal länder. Just nu är hon aktuell med boken "Måltider i öknen – Picnic in the Desert".

musiker. Nina Åström har uppträtt för miljonpublik, men också i fängelser i Ukraina och Ryssland. Hon går dit hennes kall för henne. 2.5.2023 kl. 11:32
Missionen har provisoriska arrangemang på domkapitlet 2023.

mission. Domkapitlet i Borgå har inte anställt någon ny stiftssekreterare för internationellt arbete och mission. Biskop Bo-Göran Åstrand vill vänta på domkapitlets nya strategi som kommer om ett år. 28.4.2023 kl. 13:00

Emma Klingenbergs dröm är att berätta, sjunga – och kanske lära något vidare till andra också så småningom.

PERSONEN. Emma Klingenberg är aktuell med musikalen och monologen Katrina. – Min yrkesidentitet handlar mycket om kärleken till hantverket, berättelserna – och kärleken till sången. 5.3.2024 kl. 19:01
Hans Snellman hör till tyngre namn inom fridsföreningarna som tar avstånd från LFF-separatism.

laestadianer. Rapporten som skissar på att de laestadianska fridsföreningarna skulle ta ett större avstånd till folkkyrkan får intern kritik inom rörelsen. Kyrko- och SFP-politikern Hans Snellman tar till pennan i Kyrkpressen 1.3.2024 kl. 13:37

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09
Ett stenkast från tågstationen i Åbo driver ett gäng birgittinsystrar ett gästhem.

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43