Bröllopet som blev en bönestund

Ledare. Prosten Liisa Tuovinens tilltag i somras att välsigna ett lesbiskt registrerat partnerskap ledde till klagan hos domkapitlet för att hon hade brutit mot kyrkolagen, kyrkoordningen och kyrkans tradition. 9.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Också biskop Mikko Heikka blev föremål för klagan i det aktuella ärendet. Han ansågs ha underlåtit att sköta sitt övervakningsuppdrag på ett acceptabelt sätt.

Då ärendet första gången behandlades av domkapitlet i Esbo stift den 19.8 förkastades klagan mot biskop Heikka efter omröstning. Rösterna föll 4-2. Lagfarne assessor Pekka Leino förslog att biskopens agerande skulle föras till stiftets undersökningsombud, som är jurist, för opartisk granskning.
Samma gällde klagan mot prosten Tuovinen men den vidare beredningen av det ärendet gavs åt Tuovinens prästkollega, prästassessorn Arto Laitinen. Motiveringen var att man ville ha en teologisk klarläggning.  Ändå spelar teologin en mycket blygsam roll i beredningen.

Heikkas och Tuovinens handlande sköttes alltså så att säga inom familjen och utan ”inblandning” av opartisk juridisk expert. Detta i strid med stiftets lagfarne assessor Pekka Leinos beredning och beslutsförslag.
Enligt Leino borde den förberedande undersökningen ha skötts av undersökningsombudet, som sedan i normal ordning hade presenterat resultatet av undersökningen för domkapitlet som underlag för fortsatt behandling.
Men det ville alltså domkapitlet i Esbo stift inte.

Det beslut i fallet Liisa Tuovinen som domkapitlet fattade den 29.9 kan kanske förklara varför.
Enligt protokollet från mötet hade det hela nu skötts vidare så, att det inte längre är fråga om välsignelse av ett registrerat lesbiskt partnerskap utan om en bönestund.
Tuovinen hade i sitt bemötande betonat just detta och försvarat sitt handlande med att kyrkomötets konstitutionsutskott, alltså läroutskott, i ett betänkande angående registrerade partnerskap gett grönt ljus för dylika bönestunder.

Det utskottet talar om är ingalunda en bönestund tillsammans med ett lesbiskt brudpar och 60 gäster under ett bröllop i en gudstjänstlokal. För det var bröllop Hvittorp hade reserverats för.
Det utskottet talar om är individuella bönestunder i samband med pastorala samtal.
Detta är vad utskottet presenterar som kyrkans linje om eller då homosexuella i registrerat parförhållande ber om kyrklig välsignelse för sitt förhållande (konstitutionsutskottets betänkande 2/2003). Samtidigt som det kraftigt betonar kyrkans skyldighet att slå vakt om det traditionella äktenskapet.

Beredaren och domkapitlet – utom lagfarne assessor Pekka Leino som antecknade avvikande mening till protokollet – gick i alla fall på Tuovinens förklaring och att kraven på straff för henne därmed var obefogade. Detta skedde utan att någon opartisk utredning har gjorts om vad som verkligen hände på Hvittorp. Åtminstone nämner beredningen ingen sådan utredning utöver att Tuovinen och samfälligheten som hyresvärd för Hvittorp fått säga sitt. (Domkapitlets protokoll och Leinos avvikande mening finns att läsa på adress www.kyrkpressen.fi)

Alltså: Då Tuovinen säger att hon inte har gjort något fel anser domkapitlet att det är bevisat att det är så. Det visar beredningen.
 Att paret – och kanske alla andra närvarande – upplever förbönstillfället som en vigsel saknar enligt biskop Heikka betydelse (se KP nr 40)!

Det som i alla fall rimligtvis borde ha betydelse är vad Tuovinen själv anser att hon gjorde. Hon har sagt att det är hårklyveri (saivartelua) att göra skillnad på förbön och välsignelse (Kotimaa 29.9).
Tuovinen menar alltså att hon egentligen välsignade det lesbiska parförhållandet men talar om bönestund endast och enbart för att med detta hårklyveri göra det möjligt för sig att välsigna inom ramen för det som kyrkan har handbok för.

Detta resonemang ställer alltså domkapitlet i Esbo inte endast upp på utan saluför det synligt som ett fungerande och lämpligt recept i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

Misstanken att det här ytterst är fråga om aktivt attitydarbete till förmån för kyrklig välsignelse av homosexuella parförhållanden ligger därför snubblande nära. Misstanken förstärks av att den centrala personen i beslutsprocessen är biskop Heikka. Han är ordförande för den arbetsgrupp som förbereder biskoparnas ställningstagande gällande kyrkan och partnerskapslagen (se biksop Gustavs Björkstrand kommentar på nyhetsplats).

Här finns en videosnutt från ”bönestunden” samt esbobiskopens kommentar.

Biskop Björkstrand konstaterar på nyhetsplats att ”oberoende av vilken uppfattning man har när det gäller det berättigade i att välsigna registrerade partnerskapsförhållanden är det viktigt att man har respekt för kyrkans beslutsprocess”.  Så är det. Och oberoende av vad man anser om samkönade parförhållanden och om hur kyrkan ska förhålla sig till dem är det som hänt i affären Liisa Tuovinen oacceptabelt. Det hela framstår som ett lika välregisserat som ovärdigt skådespel.
Så här får det inte gå till i en kyrka som förkunnar att ja ska vara ja och nej ska vara nej, som förkunnar att sanningen ska göra oss fria. I affären Tuovinen har praktiskt taget allt detta satts på undantag.

 

Stig Kankkonen



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00