Från hur till varför

Ledare. Den oftast ställda frågan efter den obegripliga tragiken i Kauhajoki har varit ”hur kunde detta ske” och ett annat ofta använt ord är ”igen”. 2.10.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Det vanligaste svaret har varit att det inte finns ett enkelt, klart svar. Och så är det förstås. Det finns inte ett universalsvar som täcker frågan och som skulle vara det svar som gör det möjligt att förhindra att tragedierna i Jokela och Kauhajoki upprepas. Igen.

Intrycket av de flesta kommentarerna och försöken att besvara frågan hur detta kunde ske är att man i allt för hög grad nu fokuserat och fokuserar på sådant som man rimligtvis borde inse att inte leder till önskat resultat.Ett exempel på detta är frågan om vapeninnehav, från beviljandet av vapenlicenser och öppnare tillgång till register över dem till hur vapen ska förvaras. Ett annat exempel är diskussionerna om metalldetektorer, vakter eller andra former av övervakning i skolorna.

Problemet med resonemang av detta slag är att de som hatar sina medmänniskor och vill ta livet av dem alltid hittar ett vapen och att licensfrågan inte spelar någon större roll. En familjemedlem kan få en licens och en annan kan använda vapnet.
Alla inser också att den som vill mörda hittar vägar förbi detektorerna eller platser där sådana inte finns. Detektorer och vakter kan till och med vara kontraproduktiva lösningar. De kan snarare uppmuntra sjuka personer till våldsdåd än inverka avskräckande.

Med detta inte sagt att åtgärder av det nämnda slaget inte behövs, men de löser inte problemet med våldshandlingar. I bästa fall kan de eventuellt minska antalet våldsdåd, men som alla också nu har sagt: redan ett är för mycket.
Frågor som kretsar kring hur en sjuk tanke och sjuka planer kan förverkligas leder sällan till annat än finjusteringar av det så kallade rättssamhällets skyddsmekanismer. Endast frågor som rör varför sjuka tankar och planer uppstår kan leda till bestående lösningar för en större säkerhet.

Den plågsamma frågan i detta sammanhang blir därmed varför vi inte vågar ta itu med de verkliga problemen, de som leder till att människor börjar hata varandra så till den grad att de dödar varandra.
Svaret är inte att vi inte vet. Tvärtom finns det hyllmeter efter hyllmeter med undersökningar, kartläggningar, dokumentation, analyser och slutsatser som förenklat sagt talar samma språk: vi har skapat ett samhälle och en värld som inte längre har vare sig Gud eller människan i centrum.

Gud har förpassats till marginalen och tas därifrån med i handlingen för att ge tillvaron en guldkant vid högtidliga tillfällen. Eller för att användas som tröstare i nöden. I vardagen mellan fest och sorg är Han mera sällan närvarande.
Samma gäller Hans bud att vi skall älska Honom över allting och vår nästa som oss själva.
Tack och lov finner sig Gud inte att vara placerad på hyllan. Oberoende av om vi vill det eller inte finnas han alltid och hela tiden mitt ibland oss och vid vars och ens sida. Också i Kauhajoki och också då vi söker vår väg vidare efter tragedin.

Människan har för sin del förvandlats till verktyg för primärt ekonomiska intressen och till en aktör som förväntas anpassa sig till det som är ekonomiskt effektivt och resultatgivande.
Det som nu behövs är modeller och system som gör det nödvändigt att göra ”mänsklighetskonsekvensbedömningar”, ”MKB”, i samband med planerings- och beslutsprocesser. Ungefär på samma sätt som man gör miljökonsekvensbedömningar.

Utvecklingen skulle med största sannolikhet se märkbart annorlunda ut om vi alltid ställer frågan: på vilket sätt gagnar detta människans välbefinnande? Vi kan bara spekulera i hur skolorna skulle se ut efter en sådan bedömning. Samma gäller social- och hälsovården, alkoholpolitiken, arbetslivet och så vidare.

Skulle vi då verkligen kunna motivera beslut som på många olika sätt slår ut svaga, leder till utbrändhet för dem som absolut vill orka och till att vi bedöms och bedömer varandra utgående från prestationer? Och det praktiskt taget från första skolåret till sista minuten på långvårdsavdelningen.
Kort sagt: skulle vi acceptera en verklighet där vi varken uppfostras till eller förväntas vara balanserade, harmoniska människor utan snarare resultatinriktade och maximalt lönsamma produktionsenheter.

Förmodligen skulle en MKB också snabbt leda till ett bestämt avståndstagande från bland annat den så kallade våldsunderhållningen och allt annat negativt som produceras och distribueras utan några som helst andra avsikter än att göra producenterna och distributörerna så rika som möjligt.

Sist men inte minst: nu är en öppen och ärlig diskussion om kampen mellan det goda och det onda, mellan Gud och djävulen, och vårt val av sida aktuellare än någonsin. Nu bara inte kan vi längre blunda för det faktum att en sådan kamp pågår och för att vi måste välja sida.
Eller finns det fortfarande någon som menar att talet om gott och ont bara är tjafs som inte hör hemma i vår värld, i vår rationella verklighet?

Stig Kankkonen



Församlingsförbundets  verksamhetsledare Kalle Sällström, pristagaren Stefan Härus och biskop Bo-Göran Åstrand.

kulturpris. I trettio år var Stefan Härus redaktör för programmet Tack och lov i Yle Vega. Programmet presenterade andlig musik enligt lyssnarnas önskemål, och präglades starkt av Härus röst, personlighet, närvaro och kunskap. Dessa motiveringar lyftes fram när Stefan Härus fick Församlingsförbundets kulturpris år 2023. 28.11.2023 kl. 15:33

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Vem har sökt tjänsten som ledande kaplan i Väståbolands svenska församling? Vem blir citykaplan i Johannes församling? Läs mera i notisen från domkapitels senaste sammanträde. 28.11.2023 kl. 13:58
När Torsten Sandell tar emot gäster hemma i Helsingfors bjuder han ofta på turkiskt te.

KORANFORSKARE. Många muslimer upplever pressen från västvärlden som outhärdlig, säger Torsten Sandell, som bott länge i Turkiet och forskat i Koranen. 23.11.2023 kl. 08:00
För Mari Koli blev utmattningen och den påföljande pilgrimsvandringen den livsförändring hon behövde.

livskris. När hon var fem år hittade Mari Koli sin pappa död. Det är egentligen där berättelsen om krig, en utbränd vd och att vandra sig frisk börjar. – Jag hörde en röst som sa: Du måste gå till Santiago de Compostela. 22.11.2023 kl. 13:01
Mikael Nylund har hållit i trådarna för projektet från början, men hela församlingen har stått bakom projektet.

EKENÄS. I tider när kyrkobyggnader blir nattklubbar eller bostäder går Betesdaförsamlingen i Ekenäs mot strömmen. Frikyrkan har köpt och renoverar den mer än 150 år gamla träbyggnaden Ekenäs seminarium. 21.11.2023 kl. 18:19
Patrik Hagman är besviken efter sin senaste period som ombud.

KYRKOMÖTET. Ombuden Ulla-Maj Wideroos, Patrik Hagman och Rolf Steffansson har meddelat att de inte ställer upp för omval när ett nytt kyrkomöte ska väljas i februari. Kyrkpressen bad dem sammanfatta de senaste fyra åren och slutsatsen blev – det går kanske framåt, men framför allt går det långsamt. 20.11.2023 kl. 13:11
Elis Storsjö år i nian i Strandnäs skola i Mariehamn.

HÖSTDAGARNA. I år reste hela 600 ungdomar från olika håll i Svenskfinland till Höstdagarna i Toijala. Elis Storsjö från Mariehamn var en av dem. 20.11.2023 kl. 12:54
Kyrkomötet är kyrkans riksdag.

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42
I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

Amanda Harald och Jacob Sundström under Jacobs examenskonsert i Jakobstad.

folkmusik. Genom folkmusiken har Amanda Harald och Jacob Sundström fått kontakt med sina rötter. I en värld som präglas av snabba förändringar och ett globalt klimat märker de att också andra unga intresserar sig för det förflutna. 10.5.2024 kl. 13:15
Diskrimineringsombudsman Kristina Stenman blickar några decennier bakåt i tiden och ger råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Kristina Stenman önskar att hon som 20-åring förstått att alla människor bär på bekymmer. 10.5.2024 kl. 13:55
Markus Meckel blev DDR:s sista utrikesminister

Tyskland. Kyrkan i DDR råkade under 40 år få möjligheten att vara ett rum där man kunde andas lite friare i kommunistregimen. Prästen Markus Meckel var med och byggde upp en opposition – och blev till sist den utrikesminister som lade ner DDR. 2.5.2024 kl. 19:00
De bad Gud om en partner - och fick varandra.

SOMMARREPRISEN 2024. De bad båda på varsitt håll, Kristoffer Streng i Finland och Jenny Nyqvist-Streng i Sverige, om att hitta en livskamrat. Någon som älskade Gud, någon som var musikalisk, någon med samma värderingar. Då såg Kristoffer en video på Youtube. I vår är de aktuella med sin första gemensamma skiva. 29.7.2024 kl. 10:00
Metodistkyrkan öppnar för samkönat – med många reservationer.

HBTQ. Metodistkyrkan har tagit ett världsomspännande beslut om att montera ner sin praxis om att homosexualitet "inte är förenlig med kristen lära". Men kyrkan sprack på kuppen. 2.5.2024 kl. 22:32