– När jag tänker tillbaka tror jag att jag fick mitt intresse för församlingen redan som liten flicka när jag umgicks med min mormor. Hon bad för mig och med mig. För henne var det aldrig konstlat att tala om Gud och Jesus, berättar Cecilia Åminne.
Vi sitter i ungdomslokalen i församlingscentret i Jakobstad. Under åren har hon tillbringat åtskilliga kvällar här, bland annat som vikarierande ungdomsarbetsledare och sommarpedagog. Fortfarande sticker hon sig gärna in en fredagkväll – det är ju i församlingen hon hör hemma.
– Vi målade om en vägg här tidigare i år för att få in mera färg. Är det något man inte tycker är bra i sin hemförsamling får man väl göra det bättre, säger hon och syftar på mer än bara målfärg.
Läs hela profilen i Kp 38/2008.