Paarma vill ha klarare linje

Kyrka. Biskoparnas uttalande 2001 om den just då godkända partnerskapslagen var ett försvar av det traditionella äktenskapet och en uppmaning till kyrkligt anställda ”att leva i enlighet med den traditionella undervisningen”. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma behövs en uppdatering av ställningstagandet och en sådan är på väg. 10.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Åtminstone fyra kvinnliga präster har valt att registrera sitt homosexuella parförhållande. Den senaste registreringen skedde för några veckor sedan och den tidigare senaste år. Registreringarna verkar strida mot det uttalande där biskoparna slår fast att kyrkan förutsätter att dess egna anställda lever i enlighet med den traditionella undervisningen.

Utlåtandet gäller, men ...

Markeringen om de kyrkligt anställda kommer omedelbart efter att biskoparna i det aktuella dokumentet konstaterat att den nya lagen inte föranleder kyrkan att införa kyrkliga förrättningar som gäller homosexuella parförhållanden. Det stycket kan enligt vissa tolkningar vara nyckeln till begreppet ”den traditionella undervisningen”.

– Biskoparna diskuterade inte uttryckligen kyrkligt anställdas eventuella registrerade parförhållanden. Men ställningstagandet av de biskopar som verkade då gäller fortfarande. Det har ju inte tagits tillbaka. Det är emellertid inte juridiskt bindande och därför finns det inte mycket att göra, säger Paarma

Paarma understryker i alla fall att ställningstagandet är biskoparnas pastorala råd till prästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Och i själva verket tolkar jag saken så, att detta tillsammans med biskoparnas tidigare skrift Kasvamaan yhdessä (1984) i dag är kyrkans linje, understryker ärkebiskopen.

– Utgående från detta kan biskoparna i sina respektive stift överväga vilka åtgärder de skrider till.

Ny situation

På frågan om den nu uppkomna situationen med åtminstone två registrerade homosexuella partnerskap mellan präster påkallar något nytt ställningstagande från kyrkans sida svarar ärkebiskop Paarma:

– Ett partnerskapsställningstagande av biskoparna eller kyrkomötet är nödvändigt. Så har ju också kyrkomötet gett biskopsmötet i uppdrag att noggrant förbereda ärendet.

Det skedde samtidigt som kyrkomötet sade nej till initiativ om ett förbud för kyrkligt anställda att leva i registrerat partnerskap. Enligt ärkebiskopen har kyrkomötet därmed inte sagt nej till homosexuella parförhållanden för kyrkligt anställda och därför kan de på basis av den allmänna lagstiftningen leva i registrerat partnerskap.

Paarma påminner samtidigt om att en arbetsgrupp ska vara klar att föra partnerskapsärendet till
biskopsmötet innan året är slut. Det innebär att kyrkan lever i något av ett interregnum där allmän lag och pastorala råd inte nödvändigtvis är ett till ett.

– Som vi vet från kristenhetens olika kyrkor är detta ingen lätt fråga. Den är sammankopplad med många känsloladdade fördomar som i hög grad försvårar en grundlig teologisk diskussion i vår kyrka, säger Paarma.

Pastoral vägledning

Efter biskoparnas gemensamma uttalande i oktober 2001 gav åtminstone biskoparna i Helsingfors och Tammerfors stift sina präster riktlinjer som är samstämmiga med utlåtandet. Det skedde i februari 2002.

Också biskop emeritus Erik Vikström tog efter riksdagens ja till partnerskapslagen ställning i frågan. I en intervju i Kyrkpressen konstaterade han bland annat att kyrkan kan ställa sådana krav på sina anställda som avviker från det som lagen ger rätt till.

Vikström hänvisade som exempel till katolska kyrkans krav på celibat för sina präster och till den ortodoxa kyrkans krav att dess biskopar inte är gifta. Han betonar att detta inte är ett ställningstagande till äktenskapet som sådant.

– Det är bara kyrkans ordning att prästerna lever i celibat och att biskoparna inte är gifta. Hos oss är det så att kyrkligt anställda inte lever i homosexuella eller lesbiska partnerskap. Det är den linje som kyrkan har haft och om den har det rått konsensus, säger han i intervjun.

Stig Kankkonen



stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07