Paarma vill ha klarare linje

Kyrka. Biskoparnas uttalande 2001 om den just då godkända partnerskapslagen var ett försvar av det traditionella äktenskapet och en uppmaning till kyrkligt anställda ”att leva i enlighet med den traditionella undervisningen”. Enligt ärkebiskop Jukka Paarma behövs en uppdatering av ställningstagandet och en sådan är på väg. 10.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Wilfred Hildonen

Åtminstone fyra kvinnliga präster har valt att registrera sitt homosexuella parförhållande. Den senaste registreringen skedde för några veckor sedan och den tidigare senaste år. Registreringarna verkar strida mot det uttalande där biskoparna slår fast att kyrkan förutsätter att dess egna anställda lever i enlighet med den traditionella undervisningen.

Utlåtandet gäller, men ...

Markeringen om de kyrkligt anställda kommer omedelbart efter att biskoparna i det aktuella dokumentet konstaterat att den nya lagen inte föranleder kyrkan att införa kyrkliga förrättningar som gäller homosexuella parförhållanden. Det stycket kan enligt vissa tolkningar vara nyckeln till begreppet ”den traditionella undervisningen”.

– Biskoparna diskuterade inte uttryckligen kyrkligt anställdas eventuella registrerade parförhållanden. Men ställningstagandet av de biskopar som verkade då gäller fortfarande. Det har ju inte tagits tillbaka. Det är emellertid inte juridiskt bindande och därför finns det inte mycket att göra, säger Paarma

Paarma understryker i alla fall att ställningstagandet är biskoparnas pastorala råd till prästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

– Och i själva verket tolkar jag saken så, att detta tillsammans med biskoparnas tidigare skrift Kasvamaan yhdessä (1984) i dag är kyrkans linje, understryker ärkebiskopen.

– Utgående från detta kan biskoparna i sina respektive stift överväga vilka åtgärder de skrider till.

Ny situation

På frågan om den nu uppkomna situationen med åtminstone två registrerade homosexuella partnerskap mellan präster påkallar något nytt ställningstagande från kyrkans sida svarar ärkebiskop Paarma:

– Ett partnerskapsställningstagande av biskoparna eller kyrkomötet är nödvändigt. Så har ju också kyrkomötet gett biskopsmötet i uppdrag att noggrant förbereda ärendet.

Det skedde samtidigt som kyrkomötet sade nej till initiativ om ett förbud för kyrkligt anställda att leva i registrerat partnerskap. Enligt ärkebiskopen har kyrkomötet därmed inte sagt nej till homosexuella parförhållanden för kyrkligt anställda och därför kan de på basis av den allmänna lagstiftningen leva i registrerat partnerskap.

Paarma påminner samtidigt om att en arbetsgrupp ska vara klar att föra partnerskapsärendet till
biskopsmötet innan året är slut. Det innebär att kyrkan lever i något av ett interregnum där allmän lag och pastorala råd inte nödvändigtvis är ett till ett.

– Som vi vet från kristenhetens olika kyrkor är detta ingen lätt fråga. Den är sammankopplad med många känsloladdade fördomar som i hög grad försvårar en grundlig teologisk diskussion i vår kyrka, säger Paarma.

Pastoral vägledning

Efter biskoparnas gemensamma uttalande i oktober 2001 gav åtminstone biskoparna i Helsingfors och Tammerfors stift sina präster riktlinjer som är samstämmiga med utlåtandet. Det skedde i februari 2002.

Också biskop emeritus Erik Vikström tog efter riksdagens ja till partnerskapslagen ställning i frågan. I en intervju i Kyrkpressen konstaterade han bland annat att kyrkan kan ställa sådana krav på sina anställda som avviker från det som lagen ger rätt till.

Vikström hänvisade som exempel till katolska kyrkans krav på celibat för sina präster och till den ortodoxa kyrkans krav att dess biskopar inte är gifta. Han betonar att detta inte är ett ställningstagande till äktenskapet som sådant.

– Det är bara kyrkans ordning att prästerna lever i celibat och att biskoparna inte är gifta. Hos oss är det så att kyrkligt anställda inte lever i homosexuella eller lesbiska partnerskap. Det är den linje som kyrkan har haft och om den har det rått konsensus, säger han i intervjun.

Stig Kankkonen



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00