Utlåtandet gäller, men ...
Markeringen om de kyrkligt anställda kommer omedelbart efter att biskoparna i det aktuella dokumentet konstaterat att den nya lagen inte föranleder kyrkan att införa kyrkliga förrättningar som gäller homosexuella parförhållanden. Det stycket kan enligt vissa tolkningar vara nyckeln till begreppet ”den traditionella undervisningen”.
– Biskoparna diskuterade inte uttryckligen kyrkligt anställdas eventuella registrerade parförhållanden. Men ställningstagandet av de biskopar som verkade då gäller fortfarande. Det har ju inte tagits tillbaka. Det är emellertid inte juridiskt bindande och därför finns det inte mycket att göra, säger Paarma
Paarma understryker i alla fall att ställningstagandet är biskoparnas pastorala råd till prästerna i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Och i själva verket tolkar jag saken så, att detta tillsammans med biskoparnas tidigare skrift Kasvamaan yhdessä (1984) i dag är kyrkans linje, understryker ärkebiskopen.
– Utgående från detta kan biskoparna i sina respektive stift överväga vilka åtgärder de skrider till.
Ny situation
På frågan om den nu uppkomna situationen med åtminstone två registrerade homosexuella partnerskap mellan präster påkallar något nytt ställningstagande från kyrkans sida svarar ärkebiskop Paarma:
– Ett partnerskapsställningstagande av biskoparna eller kyrkomötet är nödvändigt. Så har ju också kyrkomötet gett biskopsmötet i uppdrag att noggrant förbereda ärendet.
Det skedde samtidigt som kyrkomötet sade nej till initiativ om ett förbud för kyrkligt anställda att leva i registrerat partnerskap. Enligt ärkebiskopen har kyrkomötet därmed inte sagt nej till homosexuella parförhållanden för kyrkligt anställda och därför kan de på basis av den allmänna lagstiftningen leva i registrerat partnerskap.
Paarma påminner samtidigt om att en arbetsgrupp ska vara klar att föra partnerskapsärendet till
biskopsmötet innan året är slut. Det innebär att kyrkan lever i något av ett interregnum där allmän lag och pastorala råd inte nödvändigtvis är ett till ett.
– Som vi vet från kristenhetens olika kyrkor är detta ingen lätt fråga. Den är sammankopplad med många känsloladdade fördomar som i hög grad försvårar en grundlig teologisk diskussion i vår kyrka, säger Paarma.
Pastoral vägledning
Efter biskoparnas gemensamma uttalande i oktober 2001 gav åtminstone biskoparna i Helsingfors och Tammerfors stift sina präster riktlinjer som är samstämmiga med utlåtandet. Det skedde i februari 2002.
Också biskop emeritus Erik Vikström tog efter riksdagens ja till partnerskapslagen ställning i frågan. I en intervju i Kyrkpressen konstaterade han bland annat att kyrkan kan ställa sådana krav på sina anställda som avviker från det som lagen ger rätt till.
Vikström hänvisade som exempel till katolska kyrkans krav på celibat för sina präster och till den ortodoxa kyrkans krav att dess biskopar inte är gifta. Han betonar att detta inte är ett ställningstagande till äktenskapet som sådant.
– Det är bara kyrkans ordning att prästerna lever i celibat och att biskoparna inte är gifta. Hos oss är det så att kyrkligt anställda inte lever i homosexuella eller lesbiska partnerskap. Det är den linje som kyrkan har haft och om den har det rått konsensus, säger han i intervjun.