Under 2008 har flera av världens regeringar valt att åtminstone börja göra upp med sitt förflutna. Både Kanada och Australien har tagit steg mot försoning med sina länders urinvånare. En av dem är den kristna australiensiska aboriginen Mona Olsson. I 73 år har hon fått vänta på ett förlåt.
– Det känns hoppfullt att en premiärminister äntligen velat be oss om förlåtelse, säger Mona Olsson, 78, över en kopp te i hennes dotters trädgård i Stenungssund, Sverige.
Det var för 73 år sedan men Mona Olsson minns det som i går: den soliga morgonen och den underbara klarblå himlen, som bara finns i öknen.
– Vi hade gått till fots i flera dagar för att träffa släkten vid en ökenbäck, berättar Mona. Jag och mina kusiner hade så roligt tillsammans och lekte i vattnet. Männen var borta någonstans och höll på med heliga ceremonier.
Plötsligt hände det. En polislastbil dök upp i lägret. Det blev panik bland mammorna, som visste vad det gällde: polisen kom för att tvångsomhänderta de aboriginbarn som hade vita pappor. De skulle ”räddas åt civilisationen”.
Några mammor försökte kladda lera på de ljusare barnen. Det hjälpte inte. Polisen skilde ut dem som var ljusbruna och hivade upp dem på flaket.
Läs artikeln i Kp 37/2008.