Dags att tänka om

Ledare. Det växande alkohol- och drogproblemet har många konsekvenser som ger anledning till eftertanke. Eller åtminstone borde göra det. 11.9.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I Hufvudstadsbladet ingick 31.8 en artikel om en sällan beaktad sida av drogproblemet i diskussioner om hur det ska skötas. Den sidan av problemet vidgar perspektivet från att gälla den som är drogberoende till att gälla också dem som utgör hans eller hennes närmaste omgivning och delvis också oss alla.

Artikeln handlade om rådslösheten, hjälplösheten och maktlösheten hos dem som inte kan annat än följa med hur den drogberoende gör livet till ett större eller mindre helvete för sig själv och andra.
I korthet handlade reportaget om hur en drogberoende son misshandlar sina sambor, gömmer knarksprutor bland sina barns kläder, hotar sin mor till livet, förstör sitt hem och så vidare.
Kärnan i reportaget är att sonen trots allt detta och mycket annat inte kan ges vård eftersom han själv inte vill få vård. Han kan kort sagt inte tas in för tvångsvård.
Han är myndig och måste själv välja hur han lever.

Tills han eller hon begår ett brott förstås. Då kan samhället ingripa.
Mot den bakgrunden är det många föräldrar till drogberoende som nästan hoppas på att deras barn ska begå ett brott bara för att det ska omhändertas och få vård. En önskan som naturligtvis samtidigt andas djup rädsla och förtvivlan.

Men en del av problemet är i många fall just att en drogberoende person först inte medger sitt vårdbehov och sedan inte vill ha vård eller är helt oförmögen att fatta beslut om att söka vård.
Den i och för sig helt riktiga principen att respektera varje individs bestämmanderätt i och över sitt eget liv förvandlas i dessa fall till en princip som möjliggör ett liv som leder total självdestruktion och till lidande och elände för många, många andra.

Självbestämmanderätten för en person som saknar förutsättningar att fatta riktiga och vettiga beslut leder till att andra som har de förutsättningarna fråntas rätten att bygga och forma sitt liv som de vill. De måste anpassa sitt liv till den drogberoendes livsstil med allt vad det innebär.
Den aktuella artikeln i Hbl visar detta konkret. En drogberoende son, sambo och inte minst far dikterar i hög grad hur människorna omkring honom måste leva sina liv. Ett öde som delas av tusentals finländare bara för att lagen är sådan den är.

Detta kan inte vara rätt och riktigt och därför är det nu dags att tänka om. Nu måste också de drogberoende anhörigas självbestämmanderätt börja respekteras.
De anhöriga måste få möjlighet att hjälpa en drogberoende son, dotter, man eller hustru mot deras vilja. Och den drogberoende måste ha rätt att få hjälp med sina problem också om han eller hon inte vill ha den hjälpen.

I fråga om oförmågan att fatta rätta och riktiga beslut torde det inte vara orättvist att jämföra en drogberoende med andra personer i avsaknad av sitt fulla förstånd.
Skillnaden när det gäller vården är att ingen skulle komma på den rubbade tanken att lämna de senare med avgörandet i sina händer medan man med hänvisningen till lagen är tvungen att göra det med de förra.

Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en person som saknar förmåga att bedöma sin egen situation fördärva det i självbestämmanderättens namn.
Det är obarmhärtigt och känslokallt att låta en sådan persons självbestämmanderätt köra över och omintetgöra de anhörigas självbestämmanderätt över sina liv.
Det kan därför helt enkelt inte få vara så att den som inte vill eller förmår söka hjälp trots ett konstaterat uppenbart hjälpbehov blir utan hjälp bara för att ingen annan ges rätt att söka vård på deras vägnar.

Systemet måste ändras så att de som behöver hjälp blir hjälpta. Oberoende av om de vill det eller inte.

Stig Kankkonen



Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Patricia Högnabba har en förmåga att lyfta fram unga och inspirera dem, heter det i motiveringarna till utmärkelsen.

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29
– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53
Charlotte Steffansson-Myrskog är hemma med dottern Alice, 8 månader, i höst. Hennes favoritplats i stan är Gammelstaden.

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30
Björn Wallén har varit direktor på Lärkkulla sedan början av april 2014. Han var också lärare och utbildningschef på Lärkkulla under åren 1986-1998.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00