Kyrkans trovärdighet prövas

Ledare.

Reaktionerna på och kommentarerna till kyrkostyrelsens utlåtande om förslaget att tillåta intern adoption för samkönade par (KP nr 34,35) aktualiserar frågor om kyrkans trovärdighet.Kyrkans verbala budskap att ”ja ska vara ja och nej ska vara nej” har upplevats sakna stark förankring i verkligheten. Förkunnelsen om ja och nej överröstas i mångas öron av det praktiska handlandet som signalerar ”tja det beror på”. Det tär på trovärdigheten.

5.9.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Att det blivit så kan i detta fall inte skyllas endast på kyrkan. Utlåtandet har nämligen i offentligheten noterats och kommenterats praktiskt taget endast till den del kyrkostyrelsen säger ja till intern adoption.

Det som medvetet eller omedvetet undandragit sig intresse är att kyrkostyrelsen entydigt motiverat detta ja enbart med barnets rättigheter.

Ointresset för att kyrkan i samma utlåtande tveklöst sagt nej till parbildningar som berövar barn rätt till en far och en mor, alltså samkönade parförhållanden, har varit närmast totalt.

Detta har resulterat i bedömningar att kyrkan har ändrat uppfattning om samkönade parförhållanden och sagt åtminstone tja till dem.

Det som tär på kyrkans trovärdighet är därför inte vad kyrkan egentligen har sagt utan vad bedömare tror eller menar att den har sagt. Kyrkans trovärdighet naggas i kanterna av inexakta bedömare och kommentatorer.

Här aktualiseras behovet av större insikt i och förståelse för mediernas och allmänhetens reaktioner.

Den kanske radikalaste fråga man kan ställa med anledning av det skedda är om kyrkostyrelsen hade gjort klokt i att avstå från att avge det begärda utlåtandet. Alternativet är beaktansvärt med tanke på att utlåtandet gällde en detalj – en viktig sådan men inte desto mindre en detalj – som gäller utvecklingen av en modell som kyrkan säger nej till.

Om kyrkostyrelsen med den motiveringen hade avstått från att avge ett utlåtande är det osannolikt att det hade lett till tolkningen att kyrkan säger ja till familjemodeller av det aktuella slaget.

En annan möjlighet att undvika den uppkomna situationen hade varit att kraftigare och synligare betona vad man inte säger ja till.
Enligt uppgift diskuterades den möjligheten. Slutresultatet var att de som menade att man endast ska svara på det man ombeds svara på och att det räcker med det kyrkan redan har sagt om sin inställning till samkönade par gick segrande ur den diskussionen.
Tyvärr kan man väl tillägga.

Nu gick det så att ett ja till en sak och ett nej till ett annat blev ett tja.

Också beslutet i Esbo stifts domkapitel i frågan om den välsignelse av ett lesbiskt par som nyligen skedde i ett sakralt rum i Esbo (KP nr 35) tär på kyrkans trovärdighet.

Problemet är det samma: kyrkans nej till sådana förhållanden ser ut att ha blivit ett tja.

Det intrycket förstärks ytterligare av att Esbo domkapitel handlat på ett sätt som väcker misstanken att det tagit till sin uppgift att jämna vägen för välsignelse av samkönade parförhållanden.

Trovärdigheten i domkapitlets, och därmed kyrkans, agerande här blir ännu mindre med tanke på att Esbo stifts biskop varit något av en talesman för ”laglighetsivrarna” då det gällt kvinnoprästmotståndarna.

Den fråga som berättigat ställs är varför det är kyrkans absoluta krav att kvinnoprästmotståndarna strikt följer kyrkans ordning medan samma krav inte förefaller gälla dem som välsignar samkönade parförhållanden? Och inte bara det. I det aktuella fallet i Esbo har juridiken dribblats bort då den fortsatta behandlingen lagts i händerna på en teolog.

Detta sätt att handla hade varit helt otänkbart till exempel ifall en biskop prästvigt en kvinna
innan kyrkomötet gjorde det möjligt. Då var ja ett ja och nej ett nej.

Kyrkans svar på frågan om ja är ja och nej är nej i fråga om välsignelse av samkönade ser tyvärr just nu ut att närmast vara: tja det beror på.
Stig Kankkonen



Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35