Den som har ska få

Ledare. Två ex-statsministrar har fått nya, förstklassiga uppdrag.
Centerpartisten Esko Aho byter vik. Han flyttar från Sitratornet i Gräsviken till Nokias huvudkontor i Kägelviken och bli direktör med uppdraget att sköta samhälls- och samarbetsrelationer.
Socialdemokraten Paavo Lipponen behöver kanske inte byta adress eftersom hans nya uppdrag är verka som lobbyist för det tysk-ryska bolaget Nord Stream. Han ska bereda väg – eller kanske i detta fall snarare botten – för bolagets planerade gasrör i Östersjön.
21.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

 De nya uppdragen för de två före detta statsministrarna för tankarna till Bibelns ord om att den som har ska få mera och av den som intet har ska tas det lilla han har. I de aktuella fallen är det inte primärt fråga om att Lipponen och Aho får väl tilltagen ersättning för sina insatser de nya arbetsgivarna till godo. Det primära och viktiga är att de som redan har – Nokia och Nord Stream – i och med sina nyförvärv får ännu bättre möjligheter att utöka sitt jordisk goda.

Detta är ofta skillnaden mellan dem som har och dem som inte har.
De som har kan med hjälp av sina tillgångar skapa förutsättningar för att få ännu mera, kanske till och med försäkra sig om att så sker.
De som inget har saknar däremot ofta också det som behövs för att forma en bättre framtid. Att ingenting ha innebär för många samtidigt att ingenting få.
Hur konkret detta är visar de undersökningar som vittnar om att fattigdom, sociala problem och social marginalisering allt oftare går i arv.

Mot denna bakgrund är det motiverat att säga att det inte är Nokia, Nord Stream eller andra mer eller mindre mäktiga aktörer på den ekonomiska scenen som har det största behovet av inflytelserika medarbetare och lobbare.
Det behovet är störst bland dem som har det sämst.

Med detta inte sagt att de som har inte har rätt att sträva efter mera eller att använda sig av de medel som behövs för det.
Inte alls.
Den operativa ledning som representerar ägarnas intressen i Nokia, Nord Stream och andra företag kan tvärtom sägas handla oetiskt om det inte gör det. Att de sköter sina bolag dåligt gagnar inte dem som har det dåligt.

Här är det alltså inte ett antingen–eller som gäller. Det som däremot allt för ofta saknas är ett både–och.
I de aktuella fallen med Aho och Lipponen konkretiseras detta i frågan: hur kommer det sig att de, som i sin aktiva karriär sade sig känna så varmt för dem som har de svårt, så ofta återfinns i de välställdas hörna efter avslutat politiskt värv?
Eller omvänt: Varför saknas tunga och inflytelserika ex-politiker bland dem som har det ekonomiskt och socialt svårt?

Finland skulle förmodligen se ganska annorlunda ut om Aho, Lipponen & co aktivt använde sina kunskaper, erfarenheter och kontakter i arbetet med och lobbandet för de utslagna, de hemlösa, ensamförsörjarna, de arbetslösa.
Att de inte gör det är naturligtvis inte Nokias eller Nord Streams fel. Att de inte gör det beror på personernas prioriteringar. Och säkert kan prioriteringarna försvaras.
Nokias framtid är av stor betydelse för Finland och finländarna och Nord Streams gasrörsprojekt har konsekvenser för allt från den framtid energiförsörjning till global energipolitik och politik rent allmänt.

Det betänkliga, beklagliga och oacceptabla är att prioriteringarna av uppdrag och insatser allt för ofta förefaller vara beroende av eller förknippade med personlig vinning.
Det är det som gör att de som har något att ge kan räkna med de inflytelserikas hjälp för sina projekt. Och det är det som gör att de som ingenting har inte kan räkna med den hjälpen.

Om det inte var på det här sättet skulle väl förekomsten av tunga medhjälpare vara jämnare i de olika ringhörnorna?

Stig Kankkonen



stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07