Religiositeten får fötter

Ledare. Den rådande principen i fråga om församlingstillhörighet i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är att man hör till den församling på vars område man är bosatt. Det kallas parokialprincipen. 28.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

I dag pågår en ganska intensiv och grundlig diskussion om principens vara eller inte vara. En del anser att tiden är mogen att låta varje medlem fritt välja vilken församling han vill tillhöra. Andra menar att parokialprincipen är nästan livsviktig för en folkkyrka som vår.I grunden är det tillspetsat och förenklat sagt i viss grad fråga om ifall man ska skapa ett gemensamt andligt hem för en brokig skara familjemedlemmar eller olika andliga specialhem för mer eller mindre likasinnade.

Det finns många orsaker till den pågående debatten om hur församlingstillhörigheten borde ordnas.
En är den medlemsflykt som pågått redan i många år. En annan är den teologiska oenighet som huvudsakligen kommit till uttryck i frågan om kvinnliga präster och frågan om hur kyrkan ska förhålla sig till homosexuella parförhållanden och utlevd homosexualitet.

Till dessa inomkyrkliga orsaker till diskussionen om församlingstillhörighet kommer den allt mera individualiserade tron.
En individualiserad tro innebär dels att kyrkan inte längre har samma förutsättningar som tidigare att säga hur tron ska formuleras, se ut eller utövas, dels att det förefaller finnas behov av att få välja församling med en profil som tilltalar.

Den tidigare solidariteten med fädernas kyrka och fädernas tro eroderar snabbt och i synnerhet unga och unga vuxna fattar egna beslut och känner sig fria att gå sina egna vägar.
I den meningen är en diskussion om huruvida något borde göras gällande församlingstillhörigheten onödig. Frågan är inte längre om något borde göras utan vad som borde göras.
Religiositeten har fått fötter och nu gäller det att skapa fungerande strukturer som på bästa sätt skapar förutsättningar för kyrkans förkunnelse, för människorna att ta emot budskapet och för deras andliga tillväxt.

Organisatoriskt kan kyrkan förenklat sagt anpassa sig till de nya förhållandena på två olika sätt. Den kan frångå parokialprincipen eller den kan skapa större variationsutrymme inom det nuvarande systemet.
Väljer man det förra alternativet slår man in på en främmande väg och gör det mer eller mindre utan karta och kompass. Väljer man det senare alternativet är det bekant, men då gäller det att utveckla det goda i parokialsystemet.

Med tanke på vad som har aktualiserat diskussionen om parokialprincipen torde den senare modellen i detta skede vara den vettiga.
Mindre vettigt förefaller vara att ställa församlingar mot varandra och göra dem till marknadsaktörer. Detta i synnerhet då ”produkten” i en kristen församling alltid är – eller åtminstone borde vara – den samma och nattvardsbordet gemensamt.

I de fall det råder oenighet om läran och sakramentsförvaltningen är alternativet inte nya församlingar eller förvaltningsmodeller inom evangelisk-lutherska kyrkan.  Då måste det med nödvändighet bli fråga om nya religiösa samfund eller helt fristående församlingar.
Också till denna del är det helt möjligt att vi får se hur religiositeten får fötter och människor promenerar iväg för att skapa gemenskaper som tilltalar dem.
Inom det rådande systemet finns alla möjligheter för dem som är ense i fråga om lära och sakramentsförvaltning att utforma gudstjänster på olika sätt och skapa andakts- och andra gemenskaper med olika karaktär och form.
Här kan församlingsmedlemmarna själva, alltså lekmännen, aktivera sig och spela en avgörande roll för hur tilltalande den egna församlingen är. Oberoende av hur strukturerna ser ut möter Gud människan som individ och ofta via någon medmänniska.

Ingenting säger heller att medlemmar i en församling inte kan delta i aktiviteterna i en annan församling eller att flera församlingar kan gå samman om vissa aktiviteter eller projekt. Detta är möjligheter som redan i hög grad omsätts i praktiken t.ex. i huvdstadsregionen, men möjligheterna har knappast utvecklats eller utnyttjats till fullo.
För de kyrkliga beslutsfattarna, både centralt och i de enskilda församlingarna, gäller det att fördomsfritt ge möjlighet till variationer som gagnar helheten.

Stig Kankkonen



Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35
Palestinafödda Sally Azar vigs till präst för lutherska kyrkan i Jordanien och Israel. 

jordanien. "Det känns fint och unikt att få assistera vid vigningen då kyrkorna i Mellanöstern får sin första präst som är kvinna." Det säger biskop Jari Jolkkonen. 18.1.2023 kl. 15:30
Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13
Biskop Bo-Göran Åstrand överräcker den finska delegationens gåva till påven Franciskus.

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34
Kristna i norra och centrala Nigeria lever under extrem  förföljelse.

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39
Johan Kanckos hälsades välkommen till församlingen med en applåd.

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35