Riv inte korset ur vår flagga

Ledare. Den turkiska författningsdomstolens beslut att med en rösts övervikt inte väcka åtal mot landets regerande AKP-parti har fått folk världen över att dra andan av lättnad. Men den ena rösten löser inte problemet demokrati i ett islamskt land. 7.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De som förlorade i Ankara var den elit av domare och generaler som själva tagit sig ställningen som sekularismens väktare ovanför de demokratiska organen. På samma sätt som väktarrådet i Iran, fast med motsatt förtecken.Islam är nämligen inte bara religion utan också juridik, med målet att skapa det rättfärdiga samhället. I den meningen är islam ett alternativ till demokratin. Recep Tayyip Erdogans parti bygger inte heller på någon genomarbetad ideologi utan dess politik är genomgående pragmatisk. Att hålla religion och samhälle i sär är en sak, men att vara sekularist är politisk fundamentalism. Den står stark också  i vårt västra grannland, för att låna Astrid Söderberg-Widding i debatten om svenska friskolor: ”Den grundmurade föreställningen att en svensk, sekulariserad ståndpunkt utgör en fullständigt värdeneutral position, en garanti för objektivitet och opartiskhet”.

Hos oss är sekularisterna få. En är Erkki Tuomioja som vill avskaffa de teologiska fakulteterna vid universiteten trots att han väl vet ett undervisningen inte är något prästseminarium utan fyller alla vetenskapliga krav. Eller fritänkarbasen Robert Brotherus som i församlingarnas krishjälp under Jokeladramat bara såg ett exempel på hur kyrkan gör sig till för att hålla kvar sin position.

Gröna förbundet
beslöt på sin partidag i våras gå in för att klippa av alla tänkbara band och ”skilja kyrkan från staten”. Helsingin Sanomat förliknade projektet vid att riva korset ur vår blåvita flagga. Nyvalda partiordföranden Tarja Cronberg meddelade att hon inte tänker göra något alls för den saken.
Orsaken är att hon är politiker och vet att politikerna under ett par årtionden diskuterat relationen religion och samhälle och anpassat relationerna mellan kyrka och stat så att de fyller Europakonventionens religionsfrihetsartiklar. I dagis ingår  religiös fostran som en del av målsättningarna. Vår religionsundervisning fyller på ett exemplariskt sätt Europakonventionens krav på föräldrars rätt att välja sina barns skola i enlighet med den egna övertygelsen.

Det finns ingen universalregel som säger hur relationen mellan kyrka och stat ska se ut. En stor majoritet får synas mer, det viktiga är att minoriteterna inte diskrimineras.  Det har med nationernas identitet och historia att göra.
När Tammerfors fritänkare satt upp sin ”eroa kirkosta”-sajt är det kanske oartigt men inget orätt. Att elever som folkbokförs som lutheraner inte får ta del av livsåskådningsämnet är inte diskriminerande. Den regeln finns för att Erkki
Tuomiojas barn och barnbarn ska få fostras i en ateistisk övertygelse och inte drunk–
na i den lutheranska majoriteten.

Dessvärre har
sekularisterna aningslösa medlöpare inom medierna som hjälper till med desinformation som att ”kyrkan får skattepengar”. Den lutherska kyrkans drygt fyra miljoner medlemmar klarar faktiskt själva av att betala sin kyrkas utgifter.
Att det sker över skattesedeln gör dem inte till statens pengar. När arbetsgivarna innehåller fackmedlemsavgiften av sina anställda betyder inte att det är arbetsgivarna som finansierar facket. Kyrkans medlemsavgift räknas heller inte in i skattetrycket. Vill man slippa skriver man ut sig. Det lyckas inte med kommunalskatten.

För några
år sedan kom politikerna fram till att kyrkan till och med kan fungera som myndighet i dagens Europa och placerade ansvaret för begravningsplatser för alla på de lutherska församlingarna. Att staten låter en viss procent av samfundsskatten gå till kyrkan för att finansiera begravningsväsendet betyder inte att fritänkarpengar går till kyrkan.
Ändå måste man kritisera en flat kyrkostyrelse som trots trumf på hand inte kunde förhandla sig fram till en tydligare finansieringsform när man gick med på att axla ett myndighetsansvar.  Dagens ordning väcker det bara irritation.

Politikerna har
gett den finländska kyrkan en position i samhället, vår flagga kan ha sitt kors. Det är den finländska kyrkans egen sak att se till att kyrkan inte blir mera finländsk än kyrka.

Rolf af Hällström



Det nya kapellet är gjort i trä.

På torsdag kväll invigs och välsignas det nya kapellet i Kampen i Helsingfors. 31.5.2012 kl. 09:53
De udmurtiska babusjkorna kom på andra plats i eurovisionsfinalen.

eurovision. Eurovisionstvåan Buranovskiye Babushki sjöng för att få en ny kyrka till hembyn. De väntar också på att få Bibeln på sitt modersmål. 30.5.2012 kl. 16:51
Shane Claiborne

kommunitet. En hel generation kristna omprövar sitt sätt att koppla sin tro till världen de lever i. De använder inte tron som en biljett ut ur världen utan involverar sig i den. 29.5.2012 kl. 13:17
Uppenbarelser av Jungfru Maria kan säkerställas med normerna.

Vatikanen har gett ut normer för hur man känner igen uppenbarelser och hur man vet att de är äkta. 29.5.2012 kl. 09:38

På pingstdagen firas en festliturgi i Uspenskijkatedralen i Helsingfors. 27.5.2012 kl. 06:00
Marjaana Turunen är årets kantor.

Kantorn i Lahtis Salpausselkä församling Marjaana Turunen är Årets kantor 2012. 26.5.2012 kl. 12:00
Orgellektionerna hålls i Tomas kyrka i Mejlans. (Foto: Nina Österholm)

Orgel Johannes församling eftis. – Alla kan kanske inte livnära sig som musiker men de allra flesta kan uppnå en sådan nivå att de själva njuter av den musik de gör. 25.5.2012 kl. 12:39

Ett alternativ till ett stort släktbröllop kan vara att gifta sig utomlands endast i kretsen av de närmaste eller på tu man hand. Bröllopsresan kommer på köpet. 25.5.2012 kl. 09:46
Hans Boije leder Fontana Medias nya styrelse.

Det kristna förlagets styrelse leds av garvat tidningsproffs. 22.5.2012 kl. 14:23
Kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle.

Prinsessan Estelle döps på tisdag. Dopet direktsänds i svensk tv och på webben. Samtidigt lockar domkyrkoförsamlingen till att låta döpa sig eller sitt barn. 21.5.2012 kl. 15:57

Ortodoxa kyrkan har öppnat en Facebooksida om patriarken i Moskva. 20.5.2012 kl. 08:00

Suviradio.fi är sommarvarianten av populära julkanalen. I juni börjar kanalen höras på nätet. 19.5.2012 kl. 08:00

Leo Komarov tycker att Kyrkpressen har dåliga frågor. Men det kan bero på att hockeyspelare på toppnivå inte vill tänka på rädsla eller press. 18.5.2012 kl. 10:00
Daniel Jakobsson.

Många brinner för kyrkan men ger upp. Varför, undrar Daniel Jakobsson. 17.5.2012 kl. 08:00
Emma Audas blir prästvigd i slutet av maj och börjar jobba i Johannes församling.

– Min uppgift är inte att övertyga människor om att jag nog har erfarenheter och vet en del om livet. Men det är klart att jag kommer att möta fördomar som präst, jag är ju så ung. 16.5.2012 kl. 13:16

mathjälp. Helsingfors-hjälpen avslutades för att behoven inte längre ser likadana ut som i våras. Men församlingarna erbjuder fortfarande mathjälp och samtalsstöd, och dörrarna till de gemensamma måltiderna har öppnats på nytt. 16.9.2020 kl. 00:01
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Den kyrkliga samfälligheten i Borgå, där den svenskspråkiga sidan är i ständig minoritet, visar inga tecken på att vilja restaurera det svenska församlingshemmet, som är fuktskadat och saknar varmvatten.

Borgå. Tålamodet tryter i Borgå. – Det är kanske dags att hyra lokal i stället för det fuktskadade svenska församlingshemmet, säger kyrkoherde och domprost Mats Lindgård. 11.9.2020 kl. 10:06
Tre sägs upp i Kronoby församling, meddelar kyrkoherde Anders Store idag.

kronoby. Samarbetsförhandlingarna i Kronoby församling har avslutats. En kantor, en kanslist och en församlingsmästare sägs upp. 10.9.2020 kl. 15:46
I maj 2017 såg det ut så här när  finlandssvenska ekumeniska kyrkodagar och finska kyrkodagar ordnades i Åbo – då som en del i firandet av reformationens märkesår.

Kyrkodagar. De finlandssvenska kyrkodagarna i Mariehamn får en annorlunda och mer lokal prägel. Arrangörerna tycker ändå det är viktigt att samlas även under rådande omständigheter. 9.9.2020 kl. 14:04