Riv inte korset ur vår flagga

Ledare. Den turkiska författningsdomstolens beslut att med en rösts övervikt inte väcka åtal mot landets regerande AKP-parti har fått folk världen över att dra andan av lättnad. Men den ena rösten löser inte problemet demokrati i ett islamskt land. 7.8.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

De som förlorade i Ankara var den elit av domare och generaler som själva tagit sig ställningen som sekularismens väktare ovanför de demokratiska organen. På samma sätt som väktarrådet i Iran, fast med motsatt förtecken.Islam är nämligen inte bara religion utan också juridik, med målet att skapa det rättfärdiga samhället. I den meningen är islam ett alternativ till demokratin. Recep Tayyip Erdogans parti bygger inte heller på någon genomarbetad ideologi utan dess politik är genomgående pragmatisk. Att hålla religion och samhälle i sär är en sak, men att vara sekularist är politisk fundamentalism. Den står stark också  i vårt västra grannland, för att låna Astrid Söderberg-Widding i debatten om svenska friskolor: ”Den grundmurade föreställningen att en svensk, sekulariserad ståndpunkt utgör en fullständigt värdeneutral position, en garanti för objektivitet och opartiskhet”.

Hos oss är sekularisterna få. En är Erkki Tuomioja som vill avskaffa de teologiska fakulteterna vid universiteten trots att han väl vet ett undervisningen inte är något prästseminarium utan fyller alla vetenskapliga krav. Eller fritänkarbasen Robert Brotherus som i församlingarnas krishjälp under Jokeladramat bara såg ett exempel på hur kyrkan gör sig till för att hålla kvar sin position.

Gröna förbundet
beslöt på sin partidag i våras gå in för att klippa av alla tänkbara band och ”skilja kyrkan från staten”. Helsingin Sanomat förliknade projektet vid att riva korset ur vår blåvita flagga. Nyvalda partiordföranden Tarja Cronberg meddelade att hon inte tänker göra något alls för den saken.
Orsaken är att hon är politiker och vet att politikerna under ett par årtionden diskuterat relationen religion och samhälle och anpassat relationerna mellan kyrka och stat så att de fyller Europakonventionens religionsfrihetsartiklar. I dagis ingår  religiös fostran som en del av målsättningarna. Vår religionsundervisning fyller på ett exemplariskt sätt Europakonventionens krav på föräldrars rätt att välja sina barns skola i enlighet med den egna övertygelsen.

Det finns ingen universalregel som säger hur relationen mellan kyrka och stat ska se ut. En stor majoritet får synas mer, det viktiga är att minoriteterna inte diskrimineras.  Det har med nationernas identitet och historia att göra.
När Tammerfors fritänkare satt upp sin ”eroa kirkosta”-sajt är det kanske oartigt men inget orätt. Att elever som folkbokförs som lutheraner inte får ta del av livsåskådningsämnet är inte diskriminerande. Den regeln finns för att Erkki
Tuomiojas barn och barnbarn ska få fostras i en ateistisk övertygelse och inte drunk–
na i den lutheranska majoriteten.

Dessvärre har
sekularisterna aningslösa medlöpare inom medierna som hjälper till med desinformation som att ”kyrkan får skattepengar”. Den lutherska kyrkans drygt fyra miljoner medlemmar klarar faktiskt själva av att betala sin kyrkas utgifter.
Att det sker över skattesedeln gör dem inte till statens pengar. När arbetsgivarna innehåller fackmedlemsavgiften av sina anställda betyder inte att det är arbetsgivarna som finansierar facket. Kyrkans medlemsavgift räknas heller inte in i skattetrycket. Vill man slippa skriver man ut sig. Det lyckas inte med kommunalskatten.

För några
år sedan kom politikerna fram till att kyrkan till och med kan fungera som myndighet i dagens Europa och placerade ansvaret för begravningsplatser för alla på de lutherska församlingarna. Att staten låter en viss procent av samfundsskatten gå till kyrkan för att finansiera begravningsväsendet betyder inte att fritänkarpengar går till kyrkan.
Ändå måste man kritisera en flat kyrkostyrelse som trots trumf på hand inte kunde förhandla sig fram till en tydligare finansieringsform när man gick med på att axla ett myndighetsansvar.  Dagens ordning väcker det bara irritation.

Politikerna har
gett den finländska kyrkan en position i samhället, vår flagga kan ha sitt kors. Det är den finländska kyrkans egen sak att se till att kyrkan inte blir mera finländsk än kyrka.

Rolf af Hällström



Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25
Michaela von Kügelgen dikterade sin första bok för sin dagistant när hon var fem år.

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00
Om kroppen kremeras eller inte varierar från fall till fall.

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00