Förbön eller välsignelseakt

Kyrka. Vad som uppfattas som en välsignelseakt av ett registrerat parförhållande har lett till fyra anmälningar till domkapitlet i Esbo. Vad är förbön, vad är välsignelse, vad är en andakt i samband med en fest? 5.8.2008 kl. 00:00

Prosten Liisa Tuovinen säger att om hon vetat att andaktsplatsen på Hvittorp lägergård var invigd som kyrka så hade hon inte låtit akten ske där.

– Vi diskuterade det här en hel del, säger pensionerade prosten Liisa Tuovinen.  Hon är prästen vid ”vad-skall-vi-kalla-det” tillfället på Esbo samfällighets lägergård Hvittorp i Kyrkslätt när barnmorskan Veera Lange och gruppförmannen Annukka Matilainen firade registeringen av sitt partnerskap. Själva lade de in en familjeannons om festen med 60 personer under rubriken ”vigda”.

Esbo samfällighet har sedermera gått in för att se över bestämmelserna om till vad man hyr ut sina lägergårdar.

– Frågan är hur vi skall möta personer som lever i ett registrerat partnerskap kommer för att  få välsignelse, säger Tuovinen.

Hon säger att frågan varit uppe i kyrkomötets konstitutionsutskott där man talat om välsignelse av hem, som är en accepterad förrättning. Man skall ta emot paret, diskutera och kanske be tillsammans och alltid beakta det enskilda fallet.

– Man kunde lika bra kalla det en förbönsstund, säger hon.

Själv har hon skickat sin text från tillfället till sin biskop Mikko Heikka som inte sagt annat än att frågan behandlas om saken anmäls. Heikka är själv anmäld till sitt domkapitel i saken.

Tal, bön och välsignelse

Vad gjorde hon i Hvittorp?

– Jag läste en bön, höll ett tal om kärlek trohet och att dela livet tillsammans.

Tillfället avslutades med Herrens välsignelse.

 – Är det en försvårande omständighet? Vi läser Herrens välsignelse vid gudstjänstens avslutning, inte ber vi då vissa människor att avlägsna sig?

Katolska kyrkan är förvisso strängare. Den som använder kondom eller som är frånskild utestängs från nattvardsgemenskapen.

– Men vi delar ut nattvarden åt alla som vill komma, säger hon.

Hon har fått många uppskattande samtal och få negativa.

– De flesta har kommit från äldre kvinnor. När jag lyssnat på dem så är tanken faktiskt att homosexuella inte skall få höra till kyrkan.

När pastor Leena Huovinen anmäldes för att ha välsignat ett par i registrerat partnerskap fríkändes hon av domkapitlet med motiveringen att frågan föll ramen för själavård. Den festen hölls på en restaurant.

– Om man får be på krogen men inte i kyrkan så vet jag inte om man skall skratta eller gråta, säger Tuovinen som gärna vill veta vad ”själavård” betyder.

Tuovinen vill inte att ett registrerat partnerskap skall kallas äktenskap.

– Det är viktigt att hålla begreppen klara. Äktenskap är något som ingås mellan man och kvinna.

Vad festen hon varit med om skall kallas vet hon inte.

– Det finns inget lämpligt ord tillsvidare.

En provokation tillstår hon. Hon var med när biskoparna satte igång processen med att fundera om kyrkans inställning till homosexualitet. På de seminarierna förde ingen de homosexuellas talan. Det fick de göra på Hvittorp.

Gå över gränser

– Jag har läst min Bibel. Den homosexualitet den talar om är inte den samma som vi diskuterar nu. Det har inte att göra med en bestående kärleksrelation mellan två vuxna människor. Det som står i Mose lag och det som Paulus uttalar sig om handlar inte om det som vi nu kallar registrerat partnerskap. Det är hon övertygad om.

– Det som vi nu förstår som en homosexuell identitet kände man inte till på den tiden.

Hon säger att det finns otaliga saker där vi har ändrat vårt tänkesätt:

– Jesus sade tydligt att man inte får skilja sig. Paulus säger klart att en kvinna inte får undervisa.

Ändå låter vi det ske. Ibland måste man gå över gränser och det gör man också i Bibeln, menar hon.

– I Apostlagärningarna döper Petrus den hedniske hövitsmannen Kornelius. Han gör det innan apostlarna i Jerusalem har hunnit besluta i frågan om hednakristna skall följa de judiska reglerna eller inte.

Det är inte utan att Liisa Tuovinen ser sig i gott sällskap

Rolf af Hällström



Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56