Utanför protokollet

Ledare. Den kommentar som Esbobiskopen Mikko Heikka har gett med anledning av att en präst i hans stift välsignat ett registrerat parförhållande mellan två kvinnor är principiellt intressant och viktig. 31.7.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Heikka hänvisar till ett liknande fall i Helsingfors stift. Domkapitlet där konstaterade att det hade varit fråga om enskild själavård och ingen kyrklig förrättning och att handlingen därför inte föranledde vidare åtgärder.

Biskop Heikka säger att den tolkningen och det beslutet kommer att beaktas när det nu aktuella fallet blir föremål behandling i Esbo domkapitel.

Detta är ett blinkande grönt ljus för varje präst som så vill att välsigna samkönade parförhållanden. Rätten möjliggörs i och med att välsignelsen placeras i mappen ”enskild själavård” och inte i mappen ”kyrklig förrättning”.

Välsignelsen sker så att säga ”utanför protokollet”, enligt vilket kyrkan endast välsignar äktenskap mellan man och kvinna. Det ställningstagandet slogs fast av ett nästan enhälligt kyrkomöte år 2003 och är alltså det som prästerna har att hålla sig till.

Det som nu i praktiken håller på att ske är att företrädarna för synen att kyrkan bör välsigna samkönade parförhållanden etablerar sin syn och köksvägen gör den till norm.

Det vore nämligen snarast ett under om någon biskop eller något domkapitel efter beslutet i Helsingfors och efter ett sannolikt liknande beslut i Esbo säger nej till tolkningen att välsignelse av samkönade parförhållanden är ”enskild själavård” och ingenting annat.

Men i kyrkan tror vi ju på under, så varför inte.

Att det här är fråga om verbal akrobatik och kyrklig uppfinningsförmåga i den högre skolan torde – oberoende av hur man förhåller sig till själva saken – stå klart för alla.

Om en präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inför en samling vänner och bekanta välsignar ett samkönat parförhållande, och det dessutom sker i kyrkliga utrymmen, är det knappast ägnat att stärka kyrkan trovärdighet att beskriva händelsen som ”enskild själavård”. Då är det fråga om något helt annat än det som kyrkan lär i fråga om att ja ska vara ja och nej ska vara nej.

I relation till kyrkans problem med skillnaderna i ämbetssyn blir den kyrkliga verbala akrobatiken och uppfinningsförmågan i det nu aktuella fallet ännu intressantare.

I ämbetssynsfrågan kan biskopar och domkapitel knappast sägas ha visat prov på en uppfinningsförmåga som skulle göra samlevnaden mellan kvinnoprästförespråkare och -motståndare möjlig. Detta sagt utan all annan jämförelse mellan de två frågorna.

Vad själva substansfrågan beträffar – alltså välsignelse eller inte av samkönade parförhållanden – finns det säkert orsak att återkomma. Den har ju behandlats tidigare på denna plats, men lämnas här och nu utanför reflektionerna.

Stig Kankkonen



Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

I hälften av sitt 30-åriga liv har Kevin Holmström stått på scen.

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42
Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00