Ett program i tiden

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Självfallet behöver omfånget inte säga något om produkten, men å andra sidan är det inte heller uteslutet att det gör det. I det aktuella fallet säger omfånget åtminstone att de som har utarbetat miljöprogrammet haft mycket färdigt material att ta av.
Detta är egentligen självklart. Nästan alla samhällsaktörer, från enskilda politiska partier och organisationer, stora, medelstora och globala företag till stater och unioner av stater har skrivit sina egna miljö- och klimatprogram.
För att inte tala om mer eller mindre lyckade försök att få hela världen att enas om ett sådan.

Nu har alltså också evan-gelisk-lutherska kyrkan i Finland fått sitt klimatprogram.
Det är bra att kyrkan visar var den ser utmaningar, hur den ser på dem samt visar på olika lösningar och lösningsmodeller. Och det gör man i det aktuella miljöprogrammet.
Kort sagt: det är bra att kyrkan i och med sitt program visar att det finns en medvetenhet om att alla måste bidra då det gäller att rätt förvalta Guds skapelse.

Å andra sidan är det befogat att fråga sig hur viktigt det är att kyrkan säger i stort sett det samma som många, många andra redan har sagt. En del till och med för ganska länge sedan.
Visserligen gör kyrkan det med en egen betoning, men i alla fall.
Av detta följer en annan fråga: vore det inte kanske ännu viktigare att kyrkan skriver ett miljöprogram av ett helt annat slag, ett miljöprogram som andra inte har skrivit eller ens kan förväntas skriva. Ett miljö- och klimatprogram som handlar om den andliga, sociala och ekonomiska miljön i Finland och i världen?
Vore det inte av större betydelse och till större nytta om kyrkan satsade ordentligt på att bidra med något helt nytt än att den satsar på att ge lite mera av sådant som redan finns nästan en uppsjö av?

För säkerhets skull är det orsak att ännu en gång betona att kyrkans klimatprogram är välkommet. Inte tal om annat.
Men de verkligt stora utmaningarna för kyrkan och för kyrkorna i dag är kanske ändå inte hur vi med hjälp av tekniska lösningar skall minska hoten mot miljön. De verkliga utmaningarna har att göra med frågan varför vi har de klimatproblem som vi nu har.

Det övergripande svaret är att vi inte handlar som goda förvaltare och omtänksamma medmänniskor, utan mera som hänsynslösa kolonialherrar. Vi roffar åt oss och använder inte endast naturen utan också våra medmänniskor som medel för att tillfredsställa allt större och kräsnare behov.
Filosofin och ideologin är att vi har all rätt att få allt vi vill ha här och nu och att allt annat kan underställas den rätten.

Av historien lär vi bland annat att det viktigaste inte på långt när alltid har varit att ligga rätt i tiden. Ofta har det varit tvärtom. Det viktiga har varit frågor och iakttagelser som avvikit från det som alla andra frågat och sett.
En av de frågor som eftervärlden ofta ställt har därför varit: varför sa ingen något trots att det borde ha varit uppenbart att det som skedde var fel?

Det ligger kanske inte i tiden att lyfta fram, belysa och betvivla den filosofin.
Bland annat just därför är det viktigt att kyrkan gör det och att den gör det utgående från ett klart budskap om att vi ska älska Gud över allting och vår nästa som oss själva.
Förhoppningsvis blir kyrkans klimatprogram ett program som i denna mening inte är i tiden, utan ett program som pekar på tidlösa, eviga värden.

Stig Kankkonen



I Uleåborg ska personer som lever under utsatta förhållanden erbjudas gratis läkartider. Projektet är ett samarbete mellan läkarcentralen Mehiläinen och Uleåborgs domkyrkoförsamling. 23.2.2015 kl. 10:31
Marja Pesonen vid Kyrkostyrelsen har länge arbetat med mentorskap inom den finska församlingsverksamheten. Hon vet att konceptet fungerar.

daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00
Walkerskaféet i Helsingfors riktar sig till 13-17 åringar och om någon ser mycket äldre ut måste de styrka sin ålder. – Här talas bland annat finska, svenska, ryska, engelska och somaliska. Vår grundtes är att alla är välkomna, säger verksamhetsledare Christian Wentzel. (Foto: Michaela Rosenback)

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20
Mark Russell växte upp i ett krigsdrabbat Nordirland. – Den uppväxten präglade mig.

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar för- och nackdelarna med direkt val av kyrkoherde.

debatt. Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook. 6.8.2021 kl. 12:40
Frågan om vigsel av samkönade väckte livlig debatt också under detta kyrkomöte.

KYRKOMÖTET. Ett mycket litet steg framåt, säger några av kyrkomötesombuden från Borgå stift om initiativet om vigsel av samkönade par. 6.8.2021 kl. 10:32

FOLKHÖGSKOLA. Kristliga folkhögskolans nya rektor tillträder sin tjänst den 1 september. 4.8.2021 kl. 14:10
– Jag är själv nykter alkoholist sedan två år tillbaka. Jag fattade aldrig varför jag skulle dricka så himla mycket som jag gjorde. Min bakgrund förklarar ju allting, för jag har säkert fått ”beroendegenen” som går i släkten.

profilen. Det var en vän till Tika Sevón Liljegrens familj som förde henne till barnhemmet. Hon blev adopterad och är tacksam för det. Hon har sett hur svårt hennes bror haft det efter sin uppväxt i den nepalesiska by där hon är född. 4.8.2021 kl. 08:00
I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43