Ett program i tiden

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Självfallet behöver omfånget inte säga något om produkten, men å andra sidan är det inte heller uteslutet att det gör det. I det aktuella fallet säger omfånget åtminstone att de som har utarbetat miljöprogrammet haft mycket färdigt material att ta av.
Detta är egentligen självklart. Nästan alla samhällsaktörer, från enskilda politiska partier och organisationer, stora, medelstora och globala företag till stater och unioner av stater har skrivit sina egna miljö- och klimatprogram.
För att inte tala om mer eller mindre lyckade försök att få hela världen att enas om ett sådan.

Nu har alltså också evan-gelisk-lutherska kyrkan i Finland fått sitt klimatprogram.
Det är bra att kyrkan visar var den ser utmaningar, hur den ser på dem samt visar på olika lösningar och lösningsmodeller. Och det gör man i det aktuella miljöprogrammet.
Kort sagt: det är bra att kyrkan i och med sitt program visar att det finns en medvetenhet om att alla måste bidra då det gäller att rätt förvalta Guds skapelse.

Å andra sidan är det befogat att fråga sig hur viktigt det är att kyrkan säger i stort sett det samma som många, många andra redan har sagt. En del till och med för ganska länge sedan.
Visserligen gör kyrkan det med en egen betoning, men i alla fall.
Av detta följer en annan fråga: vore det inte kanske ännu viktigare att kyrkan skriver ett miljöprogram av ett helt annat slag, ett miljöprogram som andra inte har skrivit eller ens kan förväntas skriva. Ett miljö- och klimatprogram som handlar om den andliga, sociala och ekonomiska miljön i Finland och i världen?
Vore det inte av större betydelse och till större nytta om kyrkan satsade ordentligt på att bidra med något helt nytt än att den satsar på att ge lite mera av sådant som redan finns nästan en uppsjö av?

För säkerhets skull är det orsak att ännu en gång betona att kyrkans klimatprogram är välkommet. Inte tal om annat.
Men de verkligt stora utmaningarna för kyrkan och för kyrkorna i dag är kanske ändå inte hur vi med hjälp av tekniska lösningar skall minska hoten mot miljön. De verkliga utmaningarna har att göra med frågan varför vi har de klimatproblem som vi nu har.

Det övergripande svaret är att vi inte handlar som goda förvaltare och omtänksamma medmänniskor, utan mera som hänsynslösa kolonialherrar. Vi roffar åt oss och använder inte endast naturen utan också våra medmänniskor som medel för att tillfredsställa allt större och kräsnare behov.
Filosofin och ideologin är att vi har all rätt att få allt vi vill ha här och nu och att allt annat kan underställas den rätten.

Av historien lär vi bland annat att det viktigaste inte på långt när alltid har varit att ligga rätt i tiden. Ofta har det varit tvärtom. Det viktiga har varit frågor och iakttagelser som avvikit från det som alla andra frågat och sett.
En av de frågor som eftervärlden ofta ställt har därför varit: varför sa ingen något trots att det borde ha varit uppenbart att det som skedde var fel?

Det ligger kanske inte i tiden att lyfta fram, belysa och betvivla den filosofin.
Bland annat just därför är det viktigt att kyrkan gör det och att den gör det utgående från ett klart budskap om att vi ska älska Gud över allting och vår nästa som oss själva.
Förhoppningsvis blir kyrkans klimatprogram ett program som i denna mening inte är i tiden, utan ett program som pekar på tidlösa, eviga värden.

Stig Kankkonen



våga fråga. Veckans läsarfråga handlar om föräldrar som lägger sig i sina vuxna barns liv. 18.4.2016 kl. 09:59

scouting. Under Scoutveckan 18-24.4 hörs och syns scouterna extra mycket. 15.4.2016 kl. 13:56

Försvarsmakten. Dopundervisning och att vistelsen i Finland är registrerad räcker för den som vill bli döpt och medlem i den evangelisk-lutherska kyrkan. 15.4.2016 kl. 11:36
Annika Luther har tillsammans med sina elever vid Tölö gymnasium förberett jorden för vårens plantor.

profilen. Annika Luther har grävt fram otrevligheter familjen inte pratade om. 15.4.2016 kl. 11:16
Våt hund medför en speciell lukt som endast hundägare tycker om.

diakoni. Hundägarna fick egen bönbok. 15.4.2016 kl. 08:25
Rasha, Eeva och Najla skils snart åt då alla asylsökande som kom till Nagu i oktober snart lämnar ön.

tagg. Flyktingförläggningen på skärgårdsön Nagu stängs i slutet av april. Känslorna ligger på ytan bland både frivilliga och asylsökande. 14.4.2016 kl. 11:26
Författaren Laura Honkasalo upptäckte snålandets konst när hon blev ensamförsörjare för två barn.

Kultur. En dag märkte författaren Laura Honkasalo att hon hade utvecklats till en snåljåp. Det var dags att skriva en bok om att vända på slantarna. 13.4.2016 kl. 16:47

Det norska kyrkomötet beslöt på måndagen att också par av samma kön ska kunna få kyrklig vigsel. Av kyrkomötets 115 närvarande delegater röstade 88 för kyrklig vigsel av samma kön. 11.4.2016 kl. 15:49

Allmänt. Församlingarna i Borgånejden funderar fortfarande på möjligheten att bilda en kyrklig samfällighet. 11.4.2016 kl. 12:52

Allmänt. Församlingarnas dagklubbar är fortsättningsvis populära. 11.4.2016 kl. 10:30

notis. Oberoende av lutherska kyrkans ståndpunkt i äktenskapsfrågan kan präster från och med mars nästa år viga par av samma kön. Biskopen i Borgå stift, Björn Vikström, uppmanar till eftertänksamhet. 11.4.2016 kl. 09:53

Semester. Var finns tanken om globalt ansvar? Varför fattar vi inte långsiktiga beslut? Det undrar biståndsorganisationerna efter nyheten att regeringen skär bort ytterligare 25 miljoner i anslag för biståndet. 8.4.2016 kl. 15:21
Kristian Thulesius har föreläst om navigation i många år och blivit bekant med många båtägare i Svenskfinland.

bildtest. Kristian Thulesius är en man som levt med många identiteter. 8.4.2016 kl. 15:19

vänskap. Ett negativt asylbesked betyder ändå inte att kyrkans stöd upphör. 8.4.2016 kl. 14:02

stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

Teemu Hälli tror att vi kommer att märka att coronapandemin sätter spår som tar länge att reparera.

Åbo. Coronapandemin kommer att lämna långvariga spår – kanske lika långvariga som nittiotalets recession, säger Teemu Hälli, som är beredskapschef vid samfälligheten i Åbo. 2.2.2022 kl. 11:42
Sara Grönqvist är för tillfället tf kyrkoherde i Väståboland, medan Janne Heikkilä är kyrkoherde i Korsnäs.

TJÄNSTER. Domkapitlet har fått in tre ansökningar till två kyrkoherdetjänster i stiftet. Herdetjänsten i Väståboland har fått två sökande och herdetjänsten i Tammerfors en. 1.2.2022 kl. 15:43
Päivi Huhtanen skattar sig lycklig som haft föräldrar, en man och vänner som förstått sig på hennes viljestyrka.

ÅSIKTER. Päivi Huhtanen var flickan med många åsikter i skolan – något som väckte motstånd. Hon har ofta gått mot strömmen och vågat ta oväntade beslut, som till exempel den där morgonen när hon blev ursinnig på Juha Sipilä. 1.2.2022 kl. 14:09
Den främsta orsaken till att människor kontaktar familjerådgivningen är svårigheter att kommunicera, skilsmässa och olika psykosociala kriser.

FAMILJERÅDGIVNING. Under 2021 hade kyrkans familjerådgivning flera klienter än någonsin tidigare. Unga personer söker sig allt mera till tjänsten. 31.1.2022 kl. 17:49
Open Doors publicerar varje år den så kallade World Watch-listan över de länder där kristna lever som farligast.

FÖRFÖLJELSE. Miika Auvinens jobb är att följa med var i världen kristna förföljs allra mest. I år har Afghanistan stigit upp som det land där det är svårast att vara kristen. 31.1.2022 kl. 10:37