Ett program i tiden

Ledare. Nyligen presenterades kyrkans klimatprogram. Det är ett rätt omfattande dokument i jämförelse med till exempel kyrkans strategi. Miljöprogrammet är på närmare 70 sidor medan strategin ryms på en normal A 4 vikt i tre delar. 10.7.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Självfallet behöver omfånget inte säga något om produkten, men å andra sidan är det inte heller uteslutet att det gör det. I det aktuella fallet säger omfånget åtminstone att de som har utarbetat miljöprogrammet haft mycket färdigt material att ta av.
Detta är egentligen självklart. Nästan alla samhällsaktörer, från enskilda politiska partier och organisationer, stora, medelstora och globala företag till stater och unioner av stater har skrivit sina egna miljö- och klimatprogram.
För att inte tala om mer eller mindre lyckade försök att få hela världen att enas om ett sådan.

Nu har alltså också evan-gelisk-lutherska kyrkan i Finland fått sitt klimatprogram.
Det är bra att kyrkan visar var den ser utmaningar, hur den ser på dem samt visar på olika lösningar och lösningsmodeller. Och det gör man i det aktuella miljöprogrammet.
Kort sagt: det är bra att kyrkan i och med sitt program visar att det finns en medvetenhet om att alla måste bidra då det gäller att rätt förvalta Guds skapelse.

Å andra sidan är det befogat att fråga sig hur viktigt det är att kyrkan säger i stort sett det samma som många, många andra redan har sagt. En del till och med för ganska länge sedan.
Visserligen gör kyrkan det med en egen betoning, men i alla fall.
Av detta följer en annan fråga: vore det inte kanske ännu viktigare att kyrkan skriver ett miljöprogram av ett helt annat slag, ett miljöprogram som andra inte har skrivit eller ens kan förväntas skriva. Ett miljö- och klimatprogram som handlar om den andliga, sociala och ekonomiska miljön i Finland och i världen?
Vore det inte av större betydelse och till större nytta om kyrkan satsade ordentligt på att bidra med något helt nytt än att den satsar på att ge lite mera av sådant som redan finns nästan en uppsjö av?

För säkerhets skull är det orsak att ännu en gång betona att kyrkans klimatprogram är välkommet. Inte tal om annat.
Men de verkligt stora utmaningarna för kyrkan och för kyrkorna i dag är kanske ändå inte hur vi med hjälp av tekniska lösningar skall minska hoten mot miljön. De verkliga utmaningarna har att göra med frågan varför vi har de klimatproblem som vi nu har.

Det övergripande svaret är att vi inte handlar som goda förvaltare och omtänksamma medmänniskor, utan mera som hänsynslösa kolonialherrar. Vi roffar åt oss och använder inte endast naturen utan också våra medmänniskor som medel för att tillfredsställa allt större och kräsnare behov.
Filosofin och ideologin är att vi har all rätt att få allt vi vill ha här och nu och att allt annat kan underställas den rätten.

Av historien lär vi bland annat att det viktigaste inte på långt när alltid har varit att ligga rätt i tiden. Ofta har det varit tvärtom. Det viktiga har varit frågor och iakttagelser som avvikit från det som alla andra frågat och sett.
En av de frågor som eftervärlden ofta ställt har därför varit: varför sa ingen något trots att det borde ha varit uppenbart att det som skedde var fel?

Det ligger kanske inte i tiden att lyfta fram, belysa och betvivla den filosofin.
Bland annat just därför är det viktigt att kyrkan gör det och att den gör det utgående från ett klart budskap om att vi ska älska Gud över allting och vår nästa som oss själva.
Förhoppningsvis blir kyrkans klimatprogram ett program som i denna mening inte är i tiden, utan ett program som pekar på tidlösa, eviga värden.

Stig Kankkonen



Kjell Westö är tillbaka på bekanta marker i sin nya roman Den svavelgula himlen.

Bok. Kjell Westös nya bok Den svavelgula himlen är en berättelse om att minnas sitt liv och bära med sig en historia. 10.8.2017 kl. 07:25
Ärkebiskop Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Finlands evangelisk-lutherska kyrka får en ny ärkebiskop nästa sommar. 9.8.2017 kl. 13:39
Under skolvälsignelser ber man för att allt ska gå bra för barnen inför skolstarten.

välsignelse. Att börja skolan är ett stort steg i varje barns liv. Också i år kan barnen i Helsingfors delta i en välsignelse inför skolstarten. 8.8.2017 kl. 11:40
Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

Åsa A Westerlund och Stefan Vikström har mycket gemensamt – men inte allt. När Stefan började i internatskola var han elva. Åsa var bara sju.

MISSIONÄRSBARN. Som barn till Afrikamissionärer bodde både Åsa A Westerlund och Stefan Vikström på internat i flera år då de växte upp. "Man blir slängd i sjön, och så måste man simma." Det har varit ett livsprojekt för båda att bearbeta vad de varit med om, och försonas med det. 8.6.2022 kl. 16:24
Många av dagens ledare inom kyrkan har haft Anna-Lisa Nylund-Nyström som sin ungdomsledare i Borgå. Men minnesplatsen över hennes arbete bland barn och unga kom att bli i en småstad, Viljandi i Estland.

BORGÅ. Hon var en legendarisk ungdomsledare för många årgångar av unga i Borgå. Inför sin död hade hon gett en gåva till människor i Estland – för vilka hon var helt okänd. 9.6.2022 kl. 10:46
Esbo svenska församling har egna utrymmen i Olars kyrka.

vigsel. Församlingsrådet i Esbo svenska församling öppnar sina lokaler för vigsel av personer som tillhör sexuella minoriteter. I går kväll fattade församlingsrådet beslutet med rösterna 12–3 att öppna upp kyrkor och övriga lokaler inom Esbo svenska församling för vigsel av samkönade par. Två avvikande meningar anmäldes. 8.6.2022 kl. 10:13
– Jag tror inte jag någon gång har sett mig som en laestadian, mera som en kristen människa, säger Ingrid Björkskog.

kallelse. Redan vid en skolgudstjänst då hon var elev i lågstadiet kände Ingrid Björkskog ett starkt kall att bli präst. Nu har Larsmo bytts ut mot Åland. – Jag känner mig oerhört buren. 8.6.2022 kl. 08:53
Thomas Rosenberg tror på Svenskfinland och dess institutioner. Han hoppas att stiftsledningen ska göra mera för att trygga Kyrkpressen.

FINLANDSSVENSKA MEDIER. Kyrkpressen har en stark ställning i Svenskfinland. Men kyrkans ekonomi ställer också tidningen inför utmaningar. Thomas Rosenberg, det svenska Finlands Herr Tidskrift, hoppas att Borgå stifts ledning ska ha mera klös för att trygga tidningens framtid. 6.6.2022 kl. 08:00