Selektiv upprördhet

Ledare. Kaplan Halvar Sandells beslut att visa en film om kirurgisk abort för en grupp skriftskolungdomar har av helt förståeliga orsaker väckt häftiga reaktioner. 3.7.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Kaplan Halvar Sandells beslut att visa en film om kirurgisk abort för en grupp skriftskolungdomar har av helt förståeliga orsaker väckt häftiga reaktioner. Enligt en definition som bl.a. Stakes använder är ”abort en graviditet som avbrutits artificiellt och som inte överensstämmer med definitionen på en förlossning och där man vet att fostret inte dött intrauterint före ingreppet”.
Eller med andra ord: abort är att med hjälp av mediciner eller kirurgiskt ta livet av ett foster.

Majoriteten av dem som reagerat har fördömt Sandells tilltag. Kritikerna menar att det var allt från ovist och oanständigt till avskyvärt att göra som han gjorde. Sandell har, hävdas det, kort sagt överskridit gränsen för det acceptabla.
Men det finns också en och annan som trätt upp till Sandells försvar. De har betonat att verkligheten är sådan den är och att det inte kan vara fel att visa hur den ser ut. Fel är däremot att försköna abortverkligheten eller förtiga den.
Om den film som Sandell valde att visa skriftskolungdomarna verkligen ger en korrekt bild av abortverkligheten undandrar sig i detta skede en allmän bedömning. Ord står mot ord.
Det som man oberoende av detta kan och bör diskutera är dels vad vi mera allmänt taget har orsak att bli upprörda över och om upprördhet är något som vi med alla medel ska undvika att förorsaka.
Kort sagt: ska gränser dras och i så fall hur och varför.

Att gränser måste dras torde i stort sett alla vara överens om. Gränser måste finnas mellan det privata och det offentliga, gränser relaterade till ålder i förhållande till alkoholinköp, till rätten att köra bil eller se filmer och så vidare.
Också andra former av gränser som reglerar vad vi gör, när och hur är nödvändiga. Det gäller allt från hastighetsbegränsningar på våra väger och hur produkter vi använder ska vara beskaffade.
Vi lever kort sagt i en värld där vi omges av regler, skrivna och oskrivna.
Regler och gränser finns till för att göra livet tryggt och gott för oss alla. Regler som inte gör det, utan kanske till och med har motsatta konsekvenser, varken kan eller bör accepteras. Också detta torde de flesta vara överens om.
I en demokrati som den finländska stiftas lagar av riksdagen. Formellt är det därmed riksdagen som bedömer och avgör regler och gränsdragningar. Detta gäller självfallet också abortlagstiftningen.

Inom ramen för det som lagstadgas om abort gjordes i Finland år 2007, enligt preliminära uppgifter, 10 303 aborter. Antalet ökade i jämförelse med i fjol mest i åldrarna 25–29 år. Antalet aborter på sociala indikationer var 90,5 procent av det totala antalet. Andra vanliga indikationer var ålder under 17 år (5,3 procent) eller över 40 år (3,4 procent).
Med tanke på den upprördhet som Sandells filmförevisning i skriftskolan lett till finns det ytterligare orsak att notera, att antalet aborter per 1 000 flickor/kvinnor i åldersklassen 15-19 år är näststörst då alla åldersklasser beaktas. Mest aborter utfördes på kvinnor i åldrarna 20–24 år.
Det är alltså i skriftskolåldern som det är högaktuellt att på olika sätt aktualisera bland annat abortfrågan.

I ett internationellt perspektiv kan man notera att det årliga antalet statistikförda aborter ligger kring 43-44 miljoner. På tio år får alltså närmare en halv miljard foster sätta livet till.

Man kan inte undgå att förvåna sig över den närmast totala avsaknaden av upprördhet över den verklighet som abortstatistik vittnar om. Den verkligheten förefaller vara tämligen egal och de som ansvarar för de regler som gäller helt ointressanta.
Det är helsingforskaplanen Halvar Sandell som framställs som det stora problemet i sammanhanget. Han har inte handlat vist och kanske inte heller helt övertänkt. Det kan och bör han kritiseras för.  Men i alla fall: är inte upprördheten i detta fall selektiv och ”individualiserad” i överkant?

Stig Kankkonen



Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

Kyrkomötet är kyrkans riksdag.

KYRKLIGA VAL. Kandidatnomineringen inför kyrkomötesvalet och valet av stiftsfullmäktige avslutades i onsdags. Här följer en preliminär sammanställning av listorna och kandidaterna. 17.11.2023 kl. 16:10
ETT GOTT RÅD. I den här serien ger personer goda råd till sitt yngre jag.

ETT GOTT RÅD. Då artisten Jukka Leppilampi var 20 år hittade han de vägar i livet som han traskat på sedan dess. Han ångrar nästan ingenting. 16.11.2023 kl. 11:42
I december 
ger kvartetten
som jobbar i församlingen 
i Sibbo julkonserter i Sibbo gamla kyrka.

sibbo. Sibbo svenska församling har fyra manliga medarbetare, och alla är duktiga sångare. De bildar kvartetten Vaneo, och nu övar de inför julkonserter i Sibbo gamla kyrka. 15.11.2023 kl. 16:08
Med sin bok vill Jennifer Granqvist öppna en dialog om religiöst trauma.

RELIGIÖST TRAUMA. Hon har vuxit upp i en religiös miljö, där hon utvecklade en posttraumatisk stress. Men trots att hon försökt har Jennifer Granqvist inte förlorat sin tro. Tvärtom – tron har blivit starkare. 15.11.2023 kl. 15:17
Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04