Därför väckte Maria Magdalena debatt

Kyrka. Mårten Wallendahl har skrivit en pro gradu-avhandling om pjäsen Maria Magdalena som uppfördes och debatterades våren 2006.
1.7.2008 kl. 00:00

Christa Mickelsson

Mårten Wallendahl säger att det är en kombination av många element som gjorde att diskussionen om pjäsen Maria Magdalena blev så omfattande.

– Ska människor vända sig till kyrkan endast för bröd? Eller kan skådespel tillföra något? Det här finns det helt klart olika åsikter om, säger Mårten Wallendahl och syftar på diskussionen om pjäsen Maria Magdalena.

Bara sättet på vilket debattörer omnämnde pjäsen, som uppfördes våren 2006, vittnar om åsiktsskillnader – allt från teater, dialog, passionsdrama och föreställning användes för att beskriva monologen.

Avhandlingen Bröd och skådespel åt folket? - Mediediskussionen om monologen Maria Magdalena ger ett svar på varför pjäsen blev så omdiskuterad. Wallendahl har kommit fram till att det är flera faktorer som ledde till att diskussionen tedde sig som den gjorde. Fem element i kombination orsakade debatten.

– Hade ett enda av de fem saknats hade inte diskussionen sett ut som den gjorde eller kanske inte ägt rum över huvudtaget, säger Wallendahl.

De fem elementen är kvinnan, sexualiteten, den sakrala lokalen, tolkningen och media.

– Hade en pjäs om en manlig lärjunge väckt samma problem? Eller är det frågeställningen om att Jesus kan ha väckt åtrå hos en kvinna som ledde till problem, funderar Wallendahl.

Han fortsätter med att fråga sig om samma känslor väckts om pjäsen inte framförts i kyrkorum och församlingssalar. Eller låg problemet i att en berättelse som uppfattats som helig satts in i en vidare kontext?

– Får man dra egna slutsatser och göra antaganden?

Medieuppbåd

Slutligen lyfter han fram medierna. Hade debatten alls ägt rum om pjäsen inte tagits upp av dem?

– Via media fick många människor en bild av pjäsen och de största åsiktsutbytena ägde rum innan de flesta ens sett pjäsen. Praktiskt taget alla finlandssvenska tidningar samt tv och radio tog upp problematiken och flera finska hakade på. Fokus låg på konflikterna.

Han sammanfattar och säger att alla faktorer tillsammans formade debatten och gjorde den så omfattande.

– Sedan kan man ju fråga sig om det var lyckligt eller olyckligt att det blev som det blev. Några egentliga konsekvenser för kyrkan fick pjäsen inte. Men den hade knappast blivit en sådan publiksuccé om det inte var för uppståndelsen.

Läs mera i Kp 27/2008.

Christa Mickelsson



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10