En svårbegriplig situation

Ledare. Teologi är svårt. Det torde alla som bekantat sig med ämnet och teologiska diskussioner och debatter vara nogsamt medvetna om.
Lättare blir det inte av att utvecklingen inom teologin, liksom inom övriga vetenskapsgrenar, går mot allt djupare men samtidigt ofta också allt snävare kunnande. Experterna vet allt mera om allt mindre.
7.5.2008 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Nu har det visat sig att teologin vad snårighet beträffar har fått sällskap av kyrkolag och kyrkoordning. Och som alla som har följt med juridiska dispyter också vet kommer juridik inte långt efter – om alls – teologi i fråga om möjligheter till betoningar, tolkningar och slutsatser.Kombinationen teologi och juridik erbjuder följaktligen utmaningar som det sannerligen inte är lätt att handskas med.

För ett par veckor sedan ingick i Kyrkpressen två artiklar om och kring en dopkontrovers i Kuopio stift. I korthet är det fråga om att en person som prästvigts av Missionsprovinsen i Sverige och arbetar inom Lutherstiftelsen i Finland döpte ett par barn.
Eftersom personen i fråga inte är präst i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland döptes barnen inte till medlemmar i någon församling.

Senare upptogs de två barnen i alla fall som församlingsmedlemmar i de församlingar där deras föräldrar är skrivna.
Det borde enligt ett senare beslut av Kuopio domkapitel inte ha skett.
Barnen blir nu inte ”utkastade” men i framtiden vill domkapitlet stänga dörren till kyrkligt medlemskap för barn som blir döpta av en person prästvigd av Missionsprovinsen.

Domkapitlet i Kuopio grundar sitt beslut på att dopet inte var rätt förrättat. Egentligen tar det därmed inte ställning till om det var ett rätt dop, alltså ett dop som fyller de krav som kyrkans lära ställer på ett dop.
Den frågan besvarades i nämnda nummer av Kyrkpressen av professor emeritus Fredric Cleve. Han konstaterade att ett barn som döpts med vatten i Faderns och Sonens och den helige Andes namn alltid är ett giltigt dop, ett dop som är i kraft i tid och evighet.
I den meningen är de kontroversiella dopen rätta dop.

Däremot är dopen inte rätt förrättade dop. Enligt kyrkans ordning döps ett barn nämligen inte endast till gemenskap med Gud utan också till gemenskap i en kyrka eller religionssamfund. Och nu skedde alltså inte det.
Att de två barnen upptogs i respektive församlingar i Kuopio visar dock att en sådan möjlighet trots allt finns. Eller åtminstone har funnits och praktiserats. Men det vill domkapitlet i Kuopio alltså nu sätta stopp för.

Den situation som därmed förefaller kunna uppstå är att det i framtiden finns barn som är rätt döpta till gemenskap med Gud men som inte godkänns som medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Detta på grund av att dopet inte är rätt förrättat.
Uttryckt på ett annat sätt: kyrkan öppnar inte sin gemenskap för barn som den erkänner som upptagna i Guds gemenskap.

Detta kan
knappast kännas bra för någon. Och knappast kan det heller finnas många som verkligen förstår eller tror att detta skulle vara Guds vilja och uttryck för kristen kärlek.
Varken i fråga om den ena eller den andra partens handlande.

Som professor Cleve konstaterade i den nämnda artikeln kunde domkapitlet i Kuopio förmodligen inte handla annorlunda än det gjorde.
Det konstaterandet säger dock ingenting om hur man borde gå vidare. Att det i dag förhåller sig på ett visst sätt säger inte att det är rätt och som det bör vara.

I det aktuella fallet torde de flesta kunna enas om att det inte borde vara så här.
Nu återstår att se hur kyrkan och Lutherstiftelsen väljer att gå vidare. Blir det fortsatta provokationer och konfrontationer eller blir det samtal och försök att nå konstruktiva lösningar?

Stig Kankkonen



Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt tjänsten som kaplan i Kyrkslätt.

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04
Therese Almén säger att många sagt till henne att hon är tuff och stark. Det är adjektiv hon inte själv skulle beskriva sig med: – Det handlar om kärlek från min sida. Kärlek till barn. Kärlek till människor överlag, kärlek till livet.

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00
Mia Anderssén-Löf upplevde en stämningsfull och glad jul i Ramallah medan staden var i blockad. 

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00
Med hjälp av sånger och böcker förmedlar Jonas och Malin Forsblom påskens budskap till barnen Johannes och Emma. 

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16
Frivilliga från Pargas IF får kundens köplista av församlingen, sedan packar de ner varorna och kör dem till rätt adress.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55
Även om vissa av novellerna är skrivna i jagform är de inte självbiografiska. ”Jag har skapat ett fiktionaliserat jag”, säger Axel Åhman.

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00