Att blanda ihop olika saker

Ledare. Statsminister Matti Vanhanen meddelade i överraskande god tid att han kommer att vara med då de olympiska spelen i Peking öppnas och att han därefter stannar kvar en tid för att följa med tävlingarna. 30.4.2008 kl. 00:00

Jan Lindström

Det är knappast nödvändigt att här återupprepa alla de argument som på senare tid dagligen anförts mot att bland annat Finlands statsminister åker till de olympiska spelen.

Det som hela världen fått se är i det närmaste en karikatyr av OS-ideologin. Händelser som är avsedda att förena människor har förvandlats till propagandaspektakel som redigerats med hård hand för utvalda, pålitliga åskådare.

Nu är det ju inte första gången OS-spel beledsagas av konflikter. OS i Berlin 1936 utnyttjades av Nazityskland i propagandasyften. OS i Moskva 1980 blev bojkottat av många västländer vilket ledde till att många östländer bojkottade OS i Los Angeles 1984.

Vanhanens enda argument eller försvar, hur man nu vill se det, för sitt beslut att delta i Peking är att man inte skall blanda ihop politik och idrott.
Faktum är i alla fall att det inte är Vanhanen, eller andra politiska höjdare som förhoppningsvis inte delar sina kinesiska kollegers syn på bl.a. de mänskliga rättigheterna, som avgör den saken.

Det visar
speciella OS-spelen i Berlin. Oberoende av med vilka avsikter deltagarna satt på läktarna användes deras närvaro i propagandasyfte.
Det är naivt att tro att de kinesiska ledarna inte skulle göra allt de kan för att få optimal politisk utdelning av OS i Peking. Och därmed är politik och idrott sammanblandade. Oberoende av vad Vanhanen eller andra deltagande toppolitiker vill eller anser.

Att hävda
att idrott och politik inte skall sammanblandas blir därmed en tom fras.
Politik och idrott har alltid sammanblandats och kommer förmodligen alltid att sammanblandas. Hos oss har det bland annat skett i och med att de borgerliga har haft sina idrottsföreningar och arbetarrörelsen sina.
Egentligen är det också självklart att sammanblandning sker. Att säga att så inte får ske är lika enfaldigt som att säga att till exempel kultur och politik inte får blandas samman.

En viktig
fråga i sammanhanget är förstås vad som avses med politik.
Om man hävdar att politik och idrott inte skall sammanblandas antyder det en förvaltningsmässig syn på politik. Politik förefaller då ses som ett element som adderas eller subtraheras efter behov.

I boken
”Politikens teori” ger professor Jan-Magnus Jansson en helt annan bild av vad politik är. Han kons-taterar att ”i verkligheten står politiken i livlig växelverkan med andra sociala företeelser och med den fysiska omgivning där människorna vistas”.
Det som Vanhanen kallar sammanblandning och tar avstånd från blir ur Janssons perspektiv en central del av politikens väsen. Det är inte alls fråga om sammanblandning utan om växelverkan.

Ur detta perspektiv är det alltså inte fråga om ifall vi skall ha växelverkan, det som Vanhanen kallar sammanblandning, mellan politik och idrott, utan hur och med vilken målsättning politikerna går in i den verklighet och de sociala företeelser där människorna finns.
Om han för sig själv klargjort detta vore det nu dags att han redovisade sina motiv för Finlands folk. Om det inte finns en medveten strategi och klar målsättning med hand deltagande i Peking bör han låta bli att åka.

Talet om att politik och idrott inte skall blandas samman kan Vanhanen glömma. Det gör han oberoende av om han åker eller inte.

Stig Kankkonen



– Svenskarna tycker att jag är exotisk, men jag är i hög grad formad av svensk teologisk och kristen tradition som Peter Halldorf, Tomas Sjödin, Wilfrid Stinissen och tidskriften Pilgrim, säger Patrik Hagman.

Teologi. Det är tveksamt om människor i dag vet vad de ska ha nåden till, säger teologen Patrik Hagman, som ifrågasätter Luther i en ny bok. 9.2.2017 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, en av kandidaterna i kyrkoherdevalet i Vasa, är missnöjd med domkapitlets bedömning av kandidaternas meriter. 8.2.2017 kl. 16:53

pensionsfond. Avkastningen på Kyrkans pensionsfond överskred målet på sex procent i fjol. 8.2.2017 kl. 15:04

Norska kyrkan. Den första februari tog Norska kyrkan i bruk ett könsneutralt vigselformulär, där bland annat orden ”brud” och ”brudgum” tagits bort. 6.2.2017 kl. 12:27

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23
Medkänsla handlar inte om känslor, utan om gärningar, säger Merete Mazzarella.

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04
– En av de finaste sakerna i vår kyrka är att vi kan ha väldigt olika åsikter, men ändå på något sätt enas i en gemenskap, tycker Cecilia Alameri.

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29
Martin Fagerudd är solidarisk med biskopen och viger inte samkönade par innan kyrkan gett grönt ljus. Kyrksalen i Vanda kan han däremot tänka sig att upplåta för vigsel, om paret i fråga hittat en präst som går med på att viga.

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02

Helsingfors. Från och med vecka fem öppnar Hermansstads diakonihus i Helsingfors sina dörrar för hemlösa som behöver någonstans att sova över natten. Det betyder att de tillfälliga natthärbärgen som Helsingfors församlingar turats om att arrangera i stadens kyrkor upphör. 27.1.2017 kl. 14:57
Eila Helander utreder vigselrättens betydelse.

vigselrätt. Biskoparna vill utreda följderna av om kyrkan ger upp vigselrätten. 26.1.2017 kl. 14:43
Prästens uppgift är att tjäna människor, inte sina egna eller andras kyrkopolitiska mål, menar ärkebiskop Kari Mäkinen.

äktenskap. Det är viktigt att vi i kyrkan förstår vilken betydelse ändringen i äktenskapslagen har för regnbågsfolket och deras nära, sa ärkebiskop Kari Mäkinen då han öppnade biskopsmötet i Helsingfors igår. 26.1.2017 kl. 11:12

film . – Jag har inget nytt att säga mina barn, nu är det min tid att lyssna, säger skådespelaren Ville Virtanen. 26.1.2017 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans kulturpris 2016 tillföll de två teaterregissörerna Arto Myllärinen och Jouni Laine. 24.1.2017 kl. 17:00
På lördagen kunde UK-deltagarna mingla med olika utställare. Här försöker Visa Lammentausta pricka måltavlan i Förbundet Kyrkans ungdoms tävling.

ungdomens kyrkodagar . För jämlikhet i församlingsarbetet, digitalisering och fler unga till kyrkomötet, röstade de som samlats på Lärkkulla under veckoslutet. Många frågor och beslut delade åsikterna bland ombuden. 23.1.2017 kl. 16:56

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15