Stiftsgeografin skrivs om

Kyrka.

– Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.

 

 

23.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

– Domkapitlet har sagt sitt men beslutet fattas av kyrkostyrelsen, säger notarie Clas Abrahamsson.

arkivbild

Norra och Södra svenska slås ihop i Helsingfors. Huvudkyrka blir kanske Gamla kyrkan.

Borgå stifts geografi genomgår stora förändringar. På sitt senaste möte beslöt domkapitlet att föreslå sammanslagningar av fyra församlingar på Kimitoön, Helsingfors skall få tre svenska församlingar och i Väståboland är tanken att fyra församlingar blir en. Det slutliga avgörandet fattas av kyrkostyrelsen.

– I de berörda församlingarna finns en finskspråkig minoritet på drygt 1 600 medlemmar. För att få reda på deras önskemål beträffande den framtida församlingsstrukturen har församlingarna på domkapitlets uppmaning, per brev till alla finska hushåll, efterfrågat deras inställning till att eventuellt bilda en finskspråkig församling på ön vid sidan av en svensk.

– Majoriteten meddelade att den hellre önskar att en tvåspråkig församling bildas. Församlingarna är alltså eniga om att en tvåspråkig församling bildas.

– De är också överens om att senare grunda kapellförsamlingar på de nuvarande församlingarnas områden.

Enligt Abrahamsson har allt på Kimitoön kunnat lösas utan egentliga problem. Inklusive namnfrågan.

– Församlingarna har enats om att den nya församlingen skall heta Kimitoöns församling - Kemiönsaaren seurakunta. Detta står i kongruens med kommunens namn som kommer att bli Kimitoöns kommun - Kemiönsaaren kunta, konstaterar Abrahamsson.

Vad namnfrågan beträffar har den enligt Abrahamsson varit det kanske största enskilda problemet då det gäller Helsingfors.

– Utredningsmannen föreslår att nuvarande Norra svenska församlingen, Södra svenska församlingen och Tomas församling får namnet Johannes församling.

– Domkapitlet anser att förslaget är bra bland annat därför att Johannes kyrka finns på den nya församlingens område.

Abrahamsson understryker att detta inte är ett ställningstagande till vilken av kyrkorna som skall bli församlingens huvudkyrka

– Lika naturligt kan det vara att man vill balansera intressena i Södra svenska och Norra svenska och utse Gamla kyrkan till huvudkyrka och placera församlingskansliet på Boulevarden 16.

– Det blir organisationskommissionens uppgift att ta ställning till den frågan.

Namnet Maria Magdalena för församlingen som ersätter Markus och Lukas församling har väckt negativa reaktioner i Markus och Lukas församlingar.

Församlingsråden i församlingarna har därför utlyst en namntävling.

– Det klart största stödet bland församlingsmedlemmarna finns för namnet Petrus församling.

– Ett alternativ som diskuterades var Petri församling och jag måste säga att det är min personliga favorit. Men det är kyrkostyrelsen som säger sista ordet.

Matteus församling bibehålls och behåller även sitt namn.

– Trots den strama tidtabellen ansåg samtliga församlingsråd, samfälligheten och Helsingfors domkapitel att det är motiverat att genomföra fusionen från 1.1.2009. Annars tror jag inte domkapitlet skulle fört initiativet vidare med den här tidtabellen, säger Abrahamsson.

Abrahamsson är inte alls övertygad om att övergången till tre församlingar är den slutliga modellen för Helsingfors.

– Min gissning är att vi en dag har en svensk församling och man kan naturligtvis fråga sig om det inte hade varit bra att ta steget fullt ut redan nu. Men nu blev det så här.

Vad församlingarna i Väståboland beträffar har man ännu inte hunnit lika långt som på Kimitoön och i Helsingfors.

Domkapitlets förslag, som nu skall tas upp till behandling i församlingarna, berör Pargas Svenska församling, Paraisten Suomalainen seurakunta, Nagu församling, Korpo församling, Houtskärs församling och Iniö församling.

– Vårt förslag är att de dras in och ersätts av två nya församlingar: Västra Åbolands svenska församling och Länsi Turunmaan suomalainen seurakunta.
Liksom på Kimitoön är det tänkt att i Väståboland gå in för kapellförsamlingar.

– Av ändamålsenlighetsskäl handhas den finskspråkiga verksamheten i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu av respektive kapellförsamling med deras kaplaner och övriga personal.

Väståboland har, tillspetsat sagt, ett problem: Iniö.

– Men jag tror inte att motståndet på Nagu fäller projektet. Kyrkostyrelsen kan knappast acceptera att den helheten splittras av en liten självständig församling på omkring 1 000 personer, konstaterar Clas Abrahamsson.

Stig Kankkonen



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50