Stiftsgeografin skrivs om

Kyrka.

– Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.

 

 

23.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

– Domkapitlet har sagt sitt men beslutet fattas av kyrkostyrelsen, säger notarie Clas Abrahamsson.

arkivbild

Norra och Södra svenska slås ihop i Helsingfors. Huvudkyrka blir kanske Gamla kyrkan.

Borgå stifts geografi genomgår stora förändringar. På sitt senaste möte beslöt domkapitlet att föreslå sammanslagningar av fyra församlingar på Kimitoön, Helsingfors skall få tre svenska församlingar och i Väståboland är tanken att fyra församlingar blir en. Det slutliga avgörandet fattas av kyrkostyrelsen.

– I de berörda församlingarna finns en finskspråkig minoritet på drygt 1 600 medlemmar. För att få reda på deras önskemål beträffande den framtida församlingsstrukturen har församlingarna på domkapitlets uppmaning, per brev till alla finska hushåll, efterfrågat deras inställning till att eventuellt bilda en finskspråkig församling på ön vid sidan av en svensk.

– Majoriteten meddelade att den hellre önskar att en tvåspråkig församling bildas. Församlingarna är alltså eniga om att en tvåspråkig församling bildas.

– De är också överens om att senare grunda kapellförsamlingar på de nuvarande församlingarnas områden.

Enligt Abrahamsson har allt på Kimitoön kunnat lösas utan egentliga problem. Inklusive namnfrågan.

– Församlingarna har enats om att den nya församlingen skall heta Kimitoöns församling - Kemiönsaaren seurakunta. Detta står i kongruens med kommunens namn som kommer att bli Kimitoöns kommun - Kemiönsaaren kunta, konstaterar Abrahamsson.

Vad namnfrågan beträffar har den enligt Abrahamsson varit det kanske största enskilda problemet då det gäller Helsingfors.

– Utredningsmannen föreslår att nuvarande Norra svenska församlingen, Södra svenska församlingen och Tomas församling får namnet Johannes församling.

– Domkapitlet anser att förslaget är bra bland annat därför att Johannes kyrka finns på den nya församlingens område.

Abrahamsson understryker att detta inte är ett ställningstagande till vilken av kyrkorna som skall bli församlingens huvudkyrka

– Lika naturligt kan det vara att man vill balansera intressena i Södra svenska och Norra svenska och utse Gamla kyrkan till huvudkyrka och placera församlingskansliet på Boulevarden 16.

– Det blir organisationskommissionens uppgift att ta ställning till den frågan.

Namnet Maria Magdalena för församlingen som ersätter Markus och Lukas församling har väckt negativa reaktioner i Markus och Lukas församlingar.

Församlingsråden i församlingarna har därför utlyst en namntävling.

– Det klart största stödet bland församlingsmedlemmarna finns för namnet Petrus församling.

– Ett alternativ som diskuterades var Petri församling och jag måste säga att det är min personliga favorit. Men det är kyrkostyrelsen som säger sista ordet.

Matteus församling bibehålls och behåller även sitt namn.

– Trots den strama tidtabellen ansåg samtliga församlingsråd, samfälligheten och Helsingfors domkapitel att det är motiverat att genomföra fusionen från 1.1.2009. Annars tror jag inte domkapitlet skulle fört initiativet vidare med den här tidtabellen, säger Abrahamsson.

Abrahamsson är inte alls övertygad om att övergången till tre församlingar är den slutliga modellen för Helsingfors.

– Min gissning är att vi en dag har en svensk församling och man kan naturligtvis fråga sig om det inte hade varit bra att ta steget fullt ut redan nu. Men nu blev det så här.

Vad församlingarna i Väståboland beträffar har man ännu inte hunnit lika långt som på Kimitoön och i Helsingfors.

Domkapitlets förslag, som nu skall tas upp till behandling i församlingarna, berör Pargas Svenska församling, Paraisten Suomalainen seurakunta, Nagu församling, Korpo församling, Houtskärs församling och Iniö församling.

– Vårt förslag är att de dras in och ersätts av två nya församlingar: Västra Åbolands svenska församling och Länsi Turunmaan suomalainen seurakunta.
Liksom på Kimitoön är det tänkt att i Väståboland gå in för kapellförsamlingar.

– Av ändamålsenlighetsskäl handhas den finskspråkiga verksamheten i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu av respektive kapellförsamling med deras kaplaner och övriga personal.

Väståboland har, tillspetsat sagt, ett problem: Iniö.

– Men jag tror inte att motståndet på Nagu fäller projektet. Kyrkostyrelsen kan knappast acceptera att den helheten splittras av en liten självständig församling på omkring 1 000 personer, konstaterar Clas Abrahamsson.

Stig Kankkonen



Att arbetet känns gränslöst och att dagarna blir orimligt långa återkommer i många av svaren.

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00
När jag var liten sjöng min mormor psalmer med mig och gick med mig till kyrkan i Borgå.

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02
Tänk på alla gånger du själv misslyckats på jobbet. Kanske du kan innesluta den här upplevelsen i din egen nåd?

OVAN I KYRKAN. Här kommer några råd som hjälper dig att inte tro illa om hela kristenheten om prästen säger något dumt. 25.8.2023 kl. 14:44
Carolina Lindström torde bli kyrkoherde i Saltviks församling. Nu har hon fått grönt ljus från domkapitlet, men församlingen fattar beslutet.

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karis-Pojo svenska församling ledigförklarar kyrkoherdetjänsten, skriver domkapitlet i sin notis från torsdagens möte. Kyrkoherden väljs genom direkt val och ska tillträda tidigast den 1 juni 2024. I Saltvik torde Carolina Lindström bli vald till kyrkoherde, i Väståboland måste församlingen söka kaplan på nytt. 25.8.2023 kl. 14:14
Biskop Bo-Göran Åstrands inlaga finns bland ett tiotal utlåtanden från kyrkor och samfund

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15
Terjärv kyrka är Sixten Ahlsveds hemkyrka. Där har han hjärtat.

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00
Eric Schüldt är själv en sökare, en resa han inte tror han kommer bli färdig med under sin livstid.

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00
– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26
Hanna och Jonathan Lemmetti har trivts i Vanda – men nu väljer de Australien.

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18
Jimmy Österbacka har fördjupat sig i kristen mystik och arbetar med en doktorsavhandling i ämnet.

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53
Redan som tonåring vurmade Stefan Löv för rock. Det gör han fortfarande.

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00