Stiftsgeografin skrivs om

Kyrka.

– Sammanslagning av församlingarna på Kimitoön, alltså Kimito, Dragsfjärd, Västanfjärd och Hitis förverkligas 1.1.2009, berättar Clas Abrahamsson.

 

 

23.4.2008 kl. 00:00

arkivbild

– Domkapitlet har sagt sitt men beslutet fattas av kyrkostyrelsen, säger notarie Clas Abrahamsson.

arkivbild

Norra och Södra svenska slås ihop i Helsingfors. Huvudkyrka blir kanske Gamla kyrkan.

Borgå stifts geografi genomgår stora förändringar. På sitt senaste möte beslöt domkapitlet att föreslå sammanslagningar av fyra församlingar på Kimitoön, Helsingfors skall få tre svenska församlingar och i Väståboland är tanken att fyra församlingar blir en. Det slutliga avgörandet fattas av kyrkostyrelsen.

– I de berörda församlingarna finns en finskspråkig minoritet på drygt 1 600 medlemmar. För att få reda på deras önskemål beträffande den framtida församlingsstrukturen har församlingarna på domkapitlets uppmaning, per brev till alla finska hushåll, efterfrågat deras inställning till att eventuellt bilda en finskspråkig församling på ön vid sidan av en svensk.

– Majoriteten meddelade att den hellre önskar att en tvåspråkig församling bildas. Församlingarna är alltså eniga om att en tvåspråkig församling bildas.

– De är också överens om att senare grunda kapellförsamlingar på de nuvarande församlingarnas områden.

Enligt Abrahamsson har allt på Kimitoön kunnat lösas utan egentliga problem. Inklusive namnfrågan.

– Församlingarna har enats om att den nya församlingen skall heta Kimitoöns församling - Kemiönsaaren seurakunta. Detta står i kongruens med kommunens namn som kommer att bli Kimitoöns kommun - Kemiönsaaren kunta, konstaterar Abrahamsson.

Vad namnfrågan beträffar har den enligt Abrahamsson varit det kanske största enskilda problemet då det gäller Helsingfors.

– Utredningsmannen föreslår att nuvarande Norra svenska församlingen, Södra svenska församlingen och Tomas församling får namnet Johannes församling.

– Domkapitlet anser att förslaget är bra bland annat därför att Johannes kyrka finns på den nya församlingens område.

Abrahamsson understryker att detta inte är ett ställningstagande till vilken av kyrkorna som skall bli församlingens huvudkyrka

– Lika naturligt kan det vara att man vill balansera intressena i Södra svenska och Norra svenska och utse Gamla kyrkan till huvudkyrka och placera församlingskansliet på Boulevarden 16.

– Det blir organisationskommissionens uppgift att ta ställning till den frågan.

Namnet Maria Magdalena för församlingen som ersätter Markus och Lukas församling har väckt negativa reaktioner i Markus och Lukas församlingar.

Församlingsråden i församlingarna har därför utlyst en namntävling.

– Det klart största stödet bland församlingsmedlemmarna finns för namnet Petrus församling.

– Ett alternativ som diskuterades var Petri församling och jag måste säga att det är min personliga favorit. Men det är kyrkostyrelsen som säger sista ordet.

Matteus församling bibehålls och behåller även sitt namn.

– Trots den strama tidtabellen ansåg samtliga församlingsråd, samfälligheten och Helsingfors domkapitel att det är motiverat att genomföra fusionen från 1.1.2009. Annars tror jag inte domkapitlet skulle fört initiativet vidare med den här tidtabellen, säger Abrahamsson.

Abrahamsson är inte alls övertygad om att övergången till tre församlingar är den slutliga modellen för Helsingfors.

– Min gissning är att vi en dag har en svensk församling och man kan naturligtvis fråga sig om det inte hade varit bra att ta steget fullt ut redan nu. Men nu blev det så här.

Vad församlingarna i Väståboland beträffar har man ännu inte hunnit lika långt som på Kimitoön och i Helsingfors.

Domkapitlets förslag, som nu skall tas upp till behandling i församlingarna, berör Pargas Svenska församling, Paraisten Suomalainen seurakunta, Nagu församling, Korpo församling, Houtskärs församling och Iniö församling.

– Vårt förslag är att de dras in och ersätts av två nya församlingar: Västra Åbolands svenska församling och Länsi Turunmaan suomalainen seurakunta.
Liksom på Kimitoön är det tänkt att i Väståboland gå in för kapellförsamlingar.

– Av ändamålsenlighetsskäl handhas den finskspråkiga verksamheten i Iniö, Houtskär, Korpo och Nagu av respektive kapellförsamling med deras kaplaner och övriga personal.

Väståboland har, tillspetsat sagt, ett problem: Iniö.

– Men jag tror inte att motståndet på Nagu fäller projektet. Kyrkostyrelsen kan knappast acceptera att den helheten splittras av en liten självständig församling på omkring 1 000 personer, konstaterar Clas Abrahamsson.

Stig Kankkonen



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30