Det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i landet och islam är Tysklands fjärde största religion. En liten minoritet jämfört med de tre stora åskådningarna i EU:s folkrikaste land: 26 miljoner katoliker, 25 miljoner protestanter och 23 miljoner religionslösa som inte hör till något samfund.
I de fem östra delstaterna är religionerna också sammantaget i minoritetsställning.
Gästarbetare som stannade
År 1955 började gästarbetarna komma från Turkiet. I dag räknar man att det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i Tyskland. 80 procent är turkar.
De tyska kyrkorna insåg snart att de turkiska gästarbetarna kommit för att stanna. Redan 1975 startade EKD tillsammans med katolikerna och den lilla ortodoxa kyrkan en ”interkulturelle Woche” som hålls varje år i september. Det är en rörelse som lever stark i hundratalet tyska städer.
1976 startade EKD en arbetsgrupp om islam, som främst producerade informerande broschyrer. Sedan 1990 ingår en kristet-muslimsk religionsdialog som en workshop inom protestantiska Kirchentage, en mammutsamling som vartannat år lockar över 100 000 deltagare.
Leva som goda grannar
1997 startade projektet ”Bjud in din granne”. Det bygger på EKD:s allmänna riktlinje för all religionsdialog.
– Först måste man bygga upp ett förtroende och lära känna varann. På många håll är vi ännu bara på den nivån, medger Affolderbach.
I sin nyaste ”broschyr” tar EKD ställning också i konkreta frågor då religionerna skall leva som goda grannar. Kan t.ex. muslimer och kristna be tillsammans?
– Ja, vi kan stå bredvid varann och be samtidigt, men med egna böner och inte med samma ord.
Bägge religionerna riktar sig till ”Abrahams Gud”. Man ber inte gemensamt men tillsammans, om den distinktionen tillåts.
Samma lagar gäller
Det finns moskéer i Tyskland som vill att sharia, den muslimska lagen, skall få laglig status åtminstone som ett sätt att lösa familjekonflikter.
– EKD säger mycket klart att Tyskland kan ha bara ett lagligt system. Det är inte möjligt att ha olika system för giftermål och skilsmässa, säger Affolderbach och noterar att i fråga om skilsmässa är islam en mycket tolerant religion.
867 moskéer
Det finns mer grundläggande problem.
– När vi talar om en dialog med muslimer, vem skall vi föra dialog med? frågar Affolderbach.
Trettio procent av muslimerna besöker moskéerna, men bara hälften av dem är organiserade där. Det är dessutom fel att koncentrera dialogen på de mest konservativa muslimerna, menar han.
Turkiet är en sekulär stat, tutar tidningarna i oss. Men åtskillnaden mellan moské och stat är inte den samma som i begreppet att skilja kyrka och stat.
– Alla moskéer i Turkiet byggs och upprätthålls av staten. Imamerna avlönas av den turkiska staten, påpekar Affolderbach.
Samma regel gäller för de 867 moskéerna i Tyskland. Moskéorganisationen är den största muslimska organisationen i Tyskland. Den leds av en politiker som arbetar på den turkiska ambassaden.
– Den organisationen talar med den turkiska statens röst.
Bättre är det inte med den paraplyorganisation som heter Tysklands islamska råd. Rådet står ideologiskt nära det regerande välfärdspartiet. En dialog med dem som utomlands representerar det turkiska regeringspartiet är inte det som kyrkan kallar religionsdialog.
Islam som läroämne
De tyska delstaterna som svarar för allt som har med kultur och religion att göra har samma dilemma. Religion finns som ett skolämne i Tyskland. Men enligt tysk lag står staten bara för ramarna. Innehållet i skolans religionsundervisning fylls av de religiösa organisationerna.
– Staten måste ha en partner som står för undervisningen. Tillsvidare har de tyska muslimerna inte lyckats med den frågan.
Men det finns en lärostol för islamsk religiös fostran vid universitetet i Nurnberg och pilotprojekt i olika skolor.
– Om tio är kommer det att vara etablerat, gissar Affolderbach. Då kommer nästa fråga: Hur skall lärostoffet om kristendomen se ut i den muslimska religionsundervisningen? Och hur informeras eleverna som läser kristen religion om muslimerna?