Tysklands muslimer saknar gemensam röst

Världen. Religionsdialog med muslimer låter bra, säger Martin Affolderbach från den luthersk-reformerta tyska kyrkounionen EKD, på finlandsbesök förra veckan. Men med vem skall dialogen föras? Knappast med turkiska staten, eller med det turkiska regeringspartiet AKP. Tysklands miljoner muslimer har ingen gemensam röst. 17.4.2008 kl. 00:00

Det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i landet och islam är Tysklands fjärde största religion. En liten minoritet jämfört med de tre stora åskådningarna i EU:s folkrikaste land: 26 miljoner katoliker, 25 miljoner protestanter och 23 miljoner religionslösa som inte hör till något samfund.

I de fem östra delstaterna är religionerna också sammantaget i minoritetsställning.

Gästarbetare som stannade

År 1955 började gästarbetarna komma från Turkiet. I dag räknar man att det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i Tyskland. 80 procent är turkar.

De tyska kyrkorna insåg snart att de turkiska gästarbetarna kommit för att stanna. Redan 1975 startade EKD tillsammans med katolikerna och den lilla ortodoxa kyrkan en ”interkulturelle Woche” som hålls varje år i september. Det är en rörelse som lever stark i hundratalet tyska städer.

1976 startade EKD en arbetsgrupp om islam, som främst producerade informerande broschyrer. Sedan 1990 ingår en kristet-muslimsk religionsdialog som en workshop inom protestantiska Kirchentage, en mammutsamling som vartannat år lockar över 100 000 deltagare.

Leva som goda grannar

1997 startade projektet ”Bjud in din granne”. Det bygger på EKD:s allmänna riktlinje för all religionsdialog.

– Först måste man bygga upp ett förtroende och lära känna varann. På många håll är vi ännu bara på den nivån, medger Affolderbach.

I sin nyaste ”broschyr” tar EKD ställning också i konkreta frågor då religionerna skall leva som goda grannar. Kan t.ex. muslimer och kristna be tillsammans?

– Ja, vi kan stå bredvid varann och be samtidigt, men med egna böner och inte med samma ord.
Bägge religionerna riktar sig till ”Abrahams Gud”. Man ber inte gemensamt men tillsammans, om den distinktionen tillåts.

Samma lagar gäller

Det finns moskéer i Tyskland som vill att sharia, den muslimska lagen, skall få laglig status åtminstone som ett sätt att lösa familjekonflikter.

– EKD säger mycket klart att Tyskland kan ha bara ett lagligt system. Det är inte möjligt att ha olika system för giftermål och skilsmässa, säger Affolderbach och noterar att i fråga om skilsmässa är islam en mycket tolerant religion.
867 moskéer

Det finns mer grundläggande problem.

– När vi talar om en dialog med muslimer, vem skall vi föra dialog med? frågar Affolderbach.

Trettio procent av muslimerna besöker moskéerna, men bara hälften av dem är organiserade där. Det är dessutom fel att koncentrera dialogen på de mest konservativa muslimerna, menar han.

Turkiet är en sekulär stat, tutar tidningarna i oss. Men åtskillnaden mellan moské och stat är inte den samma som i begreppet att skilja kyrka och stat.

– Alla moskéer i Turkiet byggs och upprätthålls av staten. Imamerna avlönas av den turkiska staten, påpekar Affolderbach.

Samma regel gäller för de 867 moskéerna i Tyskland. Moskéorganisationen är den största muslimska organisationen i Tyskland. Den leds av en politiker som arbetar på den turkiska ambassaden.

– Den organisationen talar med den turkiska statens röst.

Bättre är det inte med den paraplyorganisation som heter Tysklands islamska råd. Rådet står ideologiskt nära det regerande välfärdspartiet. En dialog med dem som utomlands representerar det turkiska regeringspartiet är inte det som kyrkan kallar religionsdialog.

Islam som läroämne

De tyska delstaterna som svarar för allt som har med kultur och religion att göra har samma dilemma. Religion finns som ett skolämne i Tyskland. Men enligt tysk lag står staten bara för ramarna. Innehållet i skolans religionsundervisning fylls av de religiösa organisationerna.

– Staten måste ha en partner som står för undervisningen. Tillsvidare har de tyska muslimerna inte lyckats med den frågan.

Men det finns en lärostol för islamsk religiös fostran vid universitetet i Nurnberg och pilotprojekt i olika skolor.

– Om tio är kommer det att vara etablerat, gissar  Affolderbach.  Då kommer nästa fråga: Hur skall lärostoffet om kristendomen se ut i den muslimska religionsundervisningen?  Och hur informeras eleverna som läser kristen religion om muslimerna?

Rolf af Hällström



Kultur. Har du svårt att komma i påskstämning? Surfa in på påskbloggen på http://himlaglimten.blogspot.com! 29.3.2010 kl. 00:00

Människa. På Terhohemmet utgår man från att det ännu finns mycket att göra när allt hopp är ute. 28.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Många församlingar släcker sina lampor i dag, lördag klockan 20.30–21.30. Kyrkan deltar i Världsnaturfondens (WWF) klimatevenemang Earth Hour då lamporna slocknar runtom i världen vid samma tid på samma dag. 27.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dag Tuvelius på Kyrkans Tidning tror att det gynnar kristendomen att bjuda in andra åskådningar att hålla andakter i radion. – Kyrkan har inte ensamrätt på att prata livsfrågor. 27.3.2010 kl. 00:00

Världen. Trots att världens blickar vänts mot nya oroshärdar befinner sig Haiti fortfarande i katastrofläge efter den förödande jordbävningen i januari. 26.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Korsnäs bygger ett nytt församlingshem på 534 kvadratmeter. I nybygget ingår församlingssal, kök, serveringsrum, toaletter, aula samt två verksamhetsrum för barn och ungdomar. 26.3.2010 kl. 00:00

Människa. – Min utbildning gör att jag kan hävda mig trots att jag är kvinna. 25.3.2010 kl. 00:00

Ulrika Hansson. Jag tycker mycket om inkluderande sammanhang. Grupper som välkomnar alla. En tro, en nation eller ett kollegium som säger: Hej! Kul att du är här. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Tänk om man skulle få läsa i dagstidningarna om hur man kommer till himlen. Men när jag vill läsa om de stora livsfrågorna så är det frågan om homosexualitet som lyfts fram. 25.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Det är så sant som det är sagt: land ska med lag byggas. Alternativet till den regeln är anarki och kaos. Det alternativet ger endast dem som är starka på olika sätt möjligheter att slå vakt om sitt värde och förverkliga sig själva. Alla andra är utelämnade åt deras godtycke och deras välvillighet. 25.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Johan Terho försökte fly tröttheten genom att byta jobb. Men när väggen kom emot märkte han att han saknat att vara församlingspräst.

utmattning. Att stiga upp och gå till jobbet var en omöjlighet. Först var skamkänslan stark. I dag vet Johan Terho att han lärde sig något viktigt om vem han själv är. 13.12.2018 kl. 16:21
May Wikström.

pro ecclesia. Kyrkans medalj för förtjänstfullt arbete beviljas Kyrkpressens chefredaktör May Wikström. 11.12.2018 kl. 11:20
Kyrkoherdarna Niklas Wallis, Timo Saitajoki och Anders Store tror att det finns en beredskap i kommunen att slå ihop församlingarna.

sammanslagning. De tre församlingarna Kronoby, Nedervetil och Terjärv begär en utredning med tanke på en eventuell sammanslagning . Men något initiativ till sammanslagning har ännu inte gjorts. 30.11.2018 kl. 15:33
Julen kan vara ganska bra även om den inte blir perfekt.

advent. I advent känner många att julsnaran dras åt kring halsen. Men tänk om det inte skulle vara så. Här kommer sex tips till den som känner sig trött i förväg. 29.11.2018 kl. 13:52
Ann-Christine Nordqvist-Källström och Susanne Westerlund välkomnar adventstiden och De vackraste julsångerna.

de vackraste julsångerna. En miljon finländare samlas varje jul för att sjunga tillsammans. För årets julsångsval står två Korsholmskantorer. 28.11.2018 kl. 16:38