Regnbågsmässan välkomnar alla

Kyrka. – Det finns homosexuella för vilka en kristen gemenskap är mycket viktig. Stäng inte ut dem ur kyrkan, säger Anders Huldén.
15.4.2008 kl. 00:00

Mira Strandberg

Anders Huldén går själv gärna i vanliga gudstjänster, men tror att alternativ för hbt-personer behövs för att sänka kyrktröskeln.

Anders Huldén är till vardags koordinator för ungdomsarbetet på föreningen för sexuellt likaberättigande, Seta. I fredags var han en av de medverkande i regnbågsgudstjänsten som ordnades i Helsingfors. Gudstjänsten ordnades nu för andra gången i samband med den finlandssvenska regnbågshelgen.

Med sin uppmaning syftar han på den tidvis hätska debatt som gör det svårt för många, både homosexuella och heterosexuella, att höra till kyrkan.

– Jag har många kompisar som har skrivit ut sig för att en del av kyrkan har en så reserverad inställning till den här typen av annorlundaskap.

Själv har han fattat ett annorlunda beslut.

– Kyrkan gör så mycket gott som jag vill stöda. Dessutom träffar jag också många församlingsmedlemmar som ger mig kraft. Eftersom min och Jesu relation är helt bra tycker jag att det skulle vara fegt att sticka, summerar han.

Välj dina auktoriteter 

Själv har Huldén fått tron hemifrån och gått den vanliga vägen via egen skriftskola och hjälpledarutbildning till församlingens ungdomsverksamhet. Under studietiden stod han för det svenska materialet i Åboförsamlingarnas tidning Kyrkan och vi. Där kunde han följa med församlingsverksamheten även om föreningslivet då slukade det mesta av hans tid.

– Jag tyckte att det var en så fin stämning i församlingen och ibland märkte jag att jag saknade det. Men det är ju en prioriteringsfråga, konstaterar Huldén som numera främst gillar att gå i gudstjänsten ibland, eller bara sätta sig i en tom kyrka och känna friden.

Men tron bär han hela tiden med sig som en källa till kraft och trygghet, också när hans sexuella läggning ifrågasätts i kyrkliga sammanhang.

– Jag har känt att Gud har varit med mig hela tiden. Visst kan jag bli alldeles förtvivlad ibland av något jag läser eller av någon jag möter, men då kan jag ta upp det i min aftonbön och försöka träffa andra kristna som jag kan ha som min referensgrupp.Den svenska skådespelaren och författaren Jonas Gardell har också gett honom tröst och verktyg att hantera svåra situationer.

– En gång läste jag något han skrivit om kyrkliga konflikter. Där stod att man måste vara väldigt noga med att välja sina auktoriteter. Alla som uttalar sig behöver inte accepteras som auktoriteter, även om de har en teologisk utbildning och jobbar i kyrkan. Vi har alla samma Bibel och rätt att läsa den och försöka förstå den.

Tänk efter innan du skriver

Speciell kritik riktar Anders Huldén mot den skrivna debatten om sexuella minoriteter, eftersom den tenderar att tillspetsas.

– När man möter någon personligen och ser varandra i ögonen blir diskussionen mycket finare. Man tar hand om varandra fast man har olika åsikter. Men när man skriver är det som om man inte längre tar ansvar och tänker på konsekvenserna av det man skriver. Och så läser mottagaren in sånt som inte står i texten, man misstolkar varandra.

Debatten om homosexualitet och kyrkan har lett till att tröskel till kyrkan blivit högre för många hbt-personer. Därför behövs alternativ.

– Regnbågsgudstjänsten är viktig för att det behövs en gudstjänst som understryker att alla är välkomna. Det gäller förstås alla gudstjänster i kyrkan, men det finns behov av att visa att vi verkligen menar det. Dessutom är liturgin anpassad så att den understryker likvärdigheten. Gud finns till för oss alla oavsett hur vi är. Han har en mening med den mångfald han skapat.

Välsignelsen viktigast

När det gäller homosexualitet och kyrkans framtid är han hoppfull. Han tror på både ett välsignelseformulär för homosexuella par och, i sinom tid, könsneutralt äktenskap.

– Jag förstår tankegången bakom en del av argumenten mot välsignelse, men om man ser Bibeln som en helhet tycker jag att det är svårt att vara emot det. Om man sätter in sig i vad homosexuell kärlek i dag innebär inser man att det inte är så annorlunda än i andra parförhållanden. Också samkönade par behöver en borg för sin kärlek och trohet som kyrkan stöder genom äktenskapet.

När det gäller könsneutralt äktenskap är det för Huldén mer en lagstiftningsfråga än en kyrklig sådan.

– Där måste man respektera enskilda prästernas övertygelse. Inte vill jag bli vigd av en präst som inte står för det han säger. För mig är välsignelsen viktigast.

Mira Strandberg



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30