Andlighet får inte blir makt

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds

– Det talas ofta nedlåtande om att plocka andliga element som från ett smörgåsbord. Men jag ser inget hemskt illa i det, säger Barbro Teir.

Vi träffas efter Barbro Teirs andra arbetsdag som tillträdande VD på Söderströms förlag. Hon är utmattad och omtumlad, så där som man brukar vara då man byter jobb. Men efter ett kvarts sekel som journalist, nu senast chefredaktör för Hbl:s Volt-bilaga, var hon redo att sadla om.

– Det känns naturligt att börja jobba med ord på ett djupare plan, i form av litteratur. Dessutom började jag känna att det var svårt att påverka skeenden direkt, eftersom man som journalist måste hålla en viss distans till människor och organisationer. Yrkesrollen blev en gyllene bur.

Hon tror fortfarande på journalistikens möjligheter att påverka.

– Det är viktigt att det skrivs om Kanervas sms, vill vi ha en utrikesminister som står för sådana värderingar? Sådana samhällsfrågor kan och ska journalistiken bevaka. Men jag ville stiga ur rapporteringsrollen och bli en ”vanlig” människa, hitta andra roller där jag aktivt kan påverka inifrån.

Nu kan hon sluta vara betraktare och börja göra saker i stället. Att bli förlagschef är en ny utmaning, men att jobba som chef är bekant sedan det första uppdraget som redaktionschef på Hufvudstadsbladet.

– Det är ett ensamt jobb att vara chef, men jag trivs med det. Det går bra så länge jag har mina betrodda människor i familje- och vänkretsen.

Från svartvitt till grått

Barbro Teir inleder sina dagar med att meditera i en halv timme. Hon använder sig av en metod som lämpar sig för alla trosriktningar.

– Jag har ingen kristen tro, men en känsla av att ”det går nog”, någonting som närmar sig en barnslig trosvisshet.

En tillit?

– Ja, och en känsla av att det som på ytan ser värdefullt ut ofta bara är en chimär. Jag tror att då det händer hemska saker i människors liv finns det en dimension i det lidandet som kan vara viktig, ibland till och med bra.

För egen del har hon upplevt att när det stormar börjar hon lätt styra. Det finns så mycket att göra och ta tag i då. Andligheten har mognat fram i lugnare livsskeden, då det funnits tid för ensamhet. Då man är ensam börjar det, för det mesta, hända saker.

– Jag har alltid funderat på universum, livets mening och tillblivelse. Jag gick skriftskolan och konfirmerades trots att jag inte kände något djupare engagemang. Men som ung blev jag besviken på människorna inom kyrkan. Jag tyckte att de borde ha varit bättre och godare än andra, och så var de tvärtom.

I 18-årsåldern skrev hon ut sig ur kyrkan.

– Jag var själv ganska dömande och krävande då jag var ung, säger hon och berättar skrattande om sin avhandling i sociologi: ”Feministiska prostitutionsförklaringar”.

– I den försökte jag föra i bevis att en stor del av våra mellanmänskliga relationer innehåller element av prostitution. Jo, jag var väldigt cynisk i min ungdom. Och väldigt kategorisk och svartvit. Men när man blir äldre blir gråskalan mera intressant.

Andliga övningar

– För mig är det självklart att det materiella inte är det enda som finns, att det finns en andlig dimension av livet som vi människor kan uppfatta.

Hon mediterar varje morgon och kväll. De dagliga mötena med stillheten ger ro i själen och kraft att fokusera på de viktiga frågorna både professionellt och privat.

– Det som händer är att man sitter i tystnad, försöker släppa tankarna på det praktiska som middag eller jobb och avslappnat rikta in sig på en annan våglängd. Det är inte en aktiv, kontrollerande handling.

I höstas deltog hon i en retreat på retreatgården Snoan, ett veckoslut som leddes av jesuitpatern Rainer Carls och handlade om Ignatius av Loyolas andliga övningar.

– Carls var en rund, fnittrig munk som hade mycket svårare att vara tyst än vi andra. Där stötte jag ihop med fördomar som jag själv hade mot den katolska kyrkan. När jag bekantade mig med de andliga övningarna insåg jag att om jag skulle höra till en kristen kyrka skulle den katolska kanske ligga mig ganska nära.

Läs mera i Kp 15/2008.

Sofia Torvalds



Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39