Andlighet får inte blir makt

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds

– Det talas ofta nedlåtande om att plocka andliga element som från ett smörgåsbord. Men jag ser inget hemskt illa i det, säger Barbro Teir.

Vi träffas efter Barbro Teirs andra arbetsdag som tillträdande VD på Söderströms förlag. Hon är utmattad och omtumlad, så där som man brukar vara då man byter jobb. Men efter ett kvarts sekel som journalist, nu senast chefredaktör för Hbl:s Volt-bilaga, var hon redo att sadla om.

– Det känns naturligt att börja jobba med ord på ett djupare plan, i form av litteratur. Dessutom började jag känna att det var svårt att påverka skeenden direkt, eftersom man som journalist måste hålla en viss distans till människor och organisationer. Yrkesrollen blev en gyllene bur.

Hon tror fortfarande på journalistikens möjligheter att påverka.

– Det är viktigt att det skrivs om Kanervas sms, vill vi ha en utrikesminister som står för sådana värderingar? Sådana samhällsfrågor kan och ska journalistiken bevaka. Men jag ville stiga ur rapporteringsrollen och bli en ”vanlig” människa, hitta andra roller där jag aktivt kan påverka inifrån.

Nu kan hon sluta vara betraktare och börja göra saker i stället. Att bli förlagschef är en ny utmaning, men att jobba som chef är bekant sedan det första uppdraget som redaktionschef på Hufvudstadsbladet.

– Det är ett ensamt jobb att vara chef, men jag trivs med det. Det går bra så länge jag har mina betrodda människor i familje- och vänkretsen.

Från svartvitt till grått

Barbro Teir inleder sina dagar med att meditera i en halv timme. Hon använder sig av en metod som lämpar sig för alla trosriktningar.

– Jag har ingen kristen tro, men en känsla av att ”det går nog”, någonting som närmar sig en barnslig trosvisshet.

En tillit?

– Ja, och en känsla av att det som på ytan ser värdefullt ut ofta bara är en chimär. Jag tror att då det händer hemska saker i människors liv finns det en dimension i det lidandet som kan vara viktig, ibland till och med bra.

För egen del har hon upplevt att när det stormar börjar hon lätt styra. Det finns så mycket att göra och ta tag i då. Andligheten har mognat fram i lugnare livsskeden, då det funnits tid för ensamhet. Då man är ensam börjar det, för det mesta, hända saker.

– Jag har alltid funderat på universum, livets mening och tillblivelse. Jag gick skriftskolan och konfirmerades trots att jag inte kände något djupare engagemang. Men som ung blev jag besviken på människorna inom kyrkan. Jag tyckte att de borde ha varit bättre och godare än andra, och så var de tvärtom.

I 18-årsåldern skrev hon ut sig ur kyrkan.

– Jag var själv ganska dömande och krävande då jag var ung, säger hon och berättar skrattande om sin avhandling i sociologi: ”Feministiska prostitutionsförklaringar”.

– I den försökte jag föra i bevis att en stor del av våra mellanmänskliga relationer innehåller element av prostitution. Jo, jag var väldigt cynisk i min ungdom. Och väldigt kategorisk och svartvit. Men när man blir äldre blir gråskalan mera intressant.

Andliga övningar

– För mig är det självklart att det materiella inte är det enda som finns, att det finns en andlig dimension av livet som vi människor kan uppfatta.

Hon mediterar varje morgon och kväll. De dagliga mötena med stillheten ger ro i själen och kraft att fokusera på de viktiga frågorna både professionellt och privat.

– Det som händer är att man sitter i tystnad, försöker släppa tankarna på det praktiska som middag eller jobb och avslappnat rikta in sig på en annan våglängd. Det är inte en aktiv, kontrollerande handling.

I höstas deltog hon i en retreat på retreatgården Snoan, ett veckoslut som leddes av jesuitpatern Rainer Carls och handlade om Ignatius av Loyolas andliga övningar.

– Carls var en rund, fnittrig munk som hade mycket svårare att vara tyst än vi andra. Där stötte jag ihop med fördomar som jag själv hade mot den katolska kyrkan. När jag bekantade mig med de andliga övningarna insåg jag att om jag skulle höra till en kristen kyrka skulle den katolska kanske ligga mig ganska nära.

Läs mera i Kp 15/2008.

Sofia Torvalds



Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00