Andlighet får inte blir makt

Människa. Barbro Teirs största behållning av skribalägret i tiden var att hon lärde sig spela pidro. Än i dag undviker hon all organiserad andlighet. 10.4.2008 kl. 00:00

Sofia Torvalds

– Det talas ofta nedlåtande om att plocka andliga element som från ett smörgåsbord. Men jag ser inget hemskt illa i det, säger Barbro Teir.

Vi träffas efter Barbro Teirs andra arbetsdag som tillträdande VD på Söderströms förlag. Hon är utmattad och omtumlad, så där som man brukar vara då man byter jobb. Men efter ett kvarts sekel som journalist, nu senast chefredaktör för Hbl:s Volt-bilaga, var hon redo att sadla om.

– Det känns naturligt att börja jobba med ord på ett djupare plan, i form av litteratur. Dessutom började jag känna att det var svårt att påverka skeenden direkt, eftersom man som journalist måste hålla en viss distans till människor och organisationer. Yrkesrollen blev en gyllene bur.

Hon tror fortfarande på journalistikens möjligheter att påverka.

– Det är viktigt att det skrivs om Kanervas sms, vill vi ha en utrikesminister som står för sådana värderingar? Sådana samhällsfrågor kan och ska journalistiken bevaka. Men jag ville stiga ur rapporteringsrollen och bli en ”vanlig” människa, hitta andra roller där jag aktivt kan påverka inifrån.

Nu kan hon sluta vara betraktare och börja göra saker i stället. Att bli förlagschef är en ny utmaning, men att jobba som chef är bekant sedan det första uppdraget som redaktionschef på Hufvudstadsbladet.

– Det är ett ensamt jobb att vara chef, men jag trivs med det. Det går bra så länge jag har mina betrodda människor i familje- och vänkretsen.

Från svartvitt till grått

Barbro Teir inleder sina dagar med att meditera i en halv timme. Hon använder sig av en metod som lämpar sig för alla trosriktningar.

– Jag har ingen kristen tro, men en känsla av att ”det går nog”, någonting som närmar sig en barnslig trosvisshet.

En tillit?

– Ja, och en känsla av att det som på ytan ser värdefullt ut ofta bara är en chimär. Jag tror att då det händer hemska saker i människors liv finns det en dimension i det lidandet som kan vara viktig, ibland till och med bra.

För egen del har hon upplevt att när det stormar börjar hon lätt styra. Det finns så mycket att göra och ta tag i då. Andligheten har mognat fram i lugnare livsskeden, då det funnits tid för ensamhet. Då man är ensam börjar det, för det mesta, hända saker.

– Jag har alltid funderat på universum, livets mening och tillblivelse. Jag gick skriftskolan och konfirmerades trots att jag inte kände något djupare engagemang. Men som ung blev jag besviken på människorna inom kyrkan. Jag tyckte att de borde ha varit bättre och godare än andra, och så var de tvärtom.

I 18-årsåldern skrev hon ut sig ur kyrkan.

– Jag var själv ganska dömande och krävande då jag var ung, säger hon och berättar skrattande om sin avhandling i sociologi: ”Feministiska prostitutionsförklaringar”.

– I den försökte jag föra i bevis att en stor del av våra mellanmänskliga relationer innehåller element av prostitution. Jo, jag var väldigt cynisk i min ungdom. Och väldigt kategorisk och svartvit. Men när man blir äldre blir gråskalan mera intressant.

Andliga övningar

– För mig är det självklart att det materiella inte är det enda som finns, att det finns en andlig dimension av livet som vi människor kan uppfatta.

Hon mediterar varje morgon och kväll. De dagliga mötena med stillheten ger ro i själen och kraft att fokusera på de viktiga frågorna både professionellt och privat.

– Det som händer är att man sitter i tystnad, försöker släppa tankarna på det praktiska som middag eller jobb och avslappnat rikta in sig på en annan våglängd. Det är inte en aktiv, kontrollerande handling.

I höstas deltog hon i en retreat på retreatgården Snoan, ett veckoslut som leddes av jesuitpatern Rainer Carls och handlade om Ignatius av Loyolas andliga övningar.

– Carls var en rund, fnittrig munk som hade mycket svårare att vara tyst än vi andra. Där stötte jag ihop med fördomar som jag själv hade mot den katolska kyrkan. När jag bekantade mig med de andliga övningarna insåg jag att om jag skulle höra till en kristen kyrka skulle den katolska kanske ligga mig ganska nära.

Läs mera i Kp 15/2008.

Sofia Torvalds



Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50