Det är i församlingsarbetet intresset för kyrkliga yrken väcks. Det visar den undersökning som teologie doktor Hanna Salomäki har gjort bland sådana som utbildar sig till ungdoms- och diakoniarbetare.
I undersökningen fokuserar Salomäki på frågorna vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.
– Hela 70 procent av dem som deltog i undersökningen uppger att de hade deltagit i församlingarnas ungdomsverksamhet och att det var där intresset för kyrkliga arbetsuppgifter och kyrkliga yrken väcktes, berättar Salomäki, som arbetar som forskare vid Kyrkans forskningscentral.
Förändringar
Vad sökandenas religiösa bakgrund beträffar visar den enligt Salomäki att det har skett och sker märkbara förändringar på det religiösa och kyrkliga fältet. Bland annat är bindningarna till väckelserörelserna lösare och färre än tidigare och de tonas ytterligare ner under studietiden.
I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religiösa samfund. De gränser som tidigare fanns mellan dem existerar nästan inte alls. Den samfunds-trohet som kyrkan och olika religiösa rörelser tidigare kunde räkna med förefaller dessutom vara ett tämligen okänt begrepp för dagens unga.
– Man föds inte in i en rörelse och man väljer inte heller att gå med i en rörelse för resten av livet, konstaterar Salomäki.
Till detta kommer enligt henne att många av de unga som i dag söker sig till kyrkliga yrken helt eller delvis saknar en grundläggande kunskap om kristendomen och Bibeln. Så var det inte tidigare. Då hade de som sökte sig till kyrkliga yrken ofta rötter i någon väckelserörelse och kunskaper om trons grunder bar de med sig hemifrån.
– Nu förekommer det allt oftare att ungdomar blir intresserade av kyrkan och kyrkliga yrken under skriftskoltiden och det utan att ha en religiös bakgrund.
Detta syns enligt Salomäki bland annat i att de som utbildar sig till ungdomsledare eller diakonissor allt oftare efterlyser undervisning om Bibeln och om kristendomens grunder.
Utmaningar
Den nya religiösa och andliga verkligheten innebär utmaningar rent allmänt och speciellt för kyrkan som arbetsgivare:
– Att intresset för kyrkan och för kyrkliga yrken föds och växer i och med konkret församlingsarbete visar hur viktigt det är att ungdomarna fås med i församlingsaktiviteterna.
Konkret är en av de största utmaningarna enligt Salomäki att erbjuda unga, som flyttar hemifrån för att till exempel börja studera, uppgifter i sin nya församling.
– I det skedet avbryts ofta kontakterna till församlingen och det är lindrigt sagt beklagligt och till skada för kyrkan.
En annan stor utmaning är att ta den nya andliga och religiösa rörligheten på allvar. De ungdomar och unga vuxna som är eller blir intresserade av kyrkan söker enligt Salomäki primärt andlighet och inte strukturer eller formell ordning.
– Jag måste nog säga att jag är aningen förvånad över att till exempel Nokiamissionens aktiva inte förefaller ha intresserat kyrkan speciellt mycket. Det allmänna omdömet bland kyrkans ledare har ju varit att rörelsen snarast varit en belastning.
Hon frågar sig vilka signaler sådana konstateranden ger väckelserörelsernas medlemmar och kanske inte minst de unga inom den.
– Det man åtminstone torde kunna säga är att signalerna inte är välkomnande, konstaterar forskare Hanna Salomäki.