Det bästa för den sista resan

Kyrka. – Döden är inte slutet. Den är en ny resa, vägen till paradiset. Därför ska de avlidna också kläs för den sista resan, i en paradisdräkt, säger textilkonstnär Helbe Pajari. 9.4.2008 kl. 00:00

Pirjo Valtonen

Helbe Pajari syr kläder för vår sista färd. Hennes vision är att kläderna ska hedra den avlidna.

Paradisdräkterna finns i många varianter, men alla är hellånga och de flesta är vita.

Uppe på den högsta punkten på Korpo sitter Helbe Pajari i vad hon kallar ett själalandskap och planerar och syr. Hon designar och tillverkar kläder för avlidna, dräkter som följer den gamla traditionen att klä de döda i det bästa de hade.

– Tidigare tillverkade folk själva de kläder de skulle ha på sig i kistan och alla visste att det var den skjortan eller den klänningen som personen skulle ha på sig. Min farfar beställde fyra gånger sin begravningskostym, för han levde så länge att den alltid hann slitas ut, minns Pajari.

Idén att tillverka kläder för avlidna kom då hon för fem år sedan tog avsked av sin egen mamma.

– När jag såg henne efter att hon dött undrade jag vad det egentligen var hon hade på sig. Så jag började ta reda på varifrån de dödas kläder kommer och hurudana de är.

Efterforskningarna visade att de kläder begravningsbyråerna erbjuder ofta bara är skjortor utan bakstycke. I kistan ser det ändå ut som om dräkten var hel.

– Jag vill erbjuda ett alternativ. Jag tillverkar dräkter som hedrar den människa som har avlidit. Det är en hederssak för mig att göra dem så bra jag bara kan. Eftersom vi tar lång tid på oss när vi väljer kläder åt oss själva tycker Pajari att det samma ska gälla den som dött.

– Det är fortfarande en person. Och kläderna är det som kommer närmast den avlidna, säger hon.

Ängladräkter

Helbe Pajaris Paradisdräkter är långa vita albor i linne eller bomull med vackra detaljer och omsorgsfullt genomförda broderier.

– Jag studerade kläd- och textilhistoria och gick så långt tillbaka som till urkyrkan. På 300-talet i Rom klädde de kristna sig i vita kläder, det var ett kännetecken för dem. Därför är också mina Paradisdräkter vita.

Hon har modeller för kvinnor och män, och en kollektion ängladräkter för barn.

– Jag hoppas att jag inte behöver göra så många sådana, säger hon.

Paradisdräkterna skulle inte bli någon ständigt ombytlig modekollektion. Designvärlden med två nya kollektioner om året har Pajari definitivt lämnat bakom sig. Men nu föds nya modeller som av sig självt.

– Jag har gått omkring och funderat så länge på kläderna att jag har ganska många nya idéer i huvudet. Jag vill göra serier med valbarhet till exempel i tyg, färger och broderier, säger hon.

Läs mera i Kp 15/2007.

Mira Strandberg



Nu sänds morgonens radioandakt Andrum kl. 9.54 istället för kl. 9.10.

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53
– Vi ska vara mycket försiktiga med att tolka coronapandemin som ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig, säger Björn Vikström.

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00
Dofterna gör att vi inte bara minns, vi återupplever, skriver Johanna Boholm-Saarinen.

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00
Eddie Myrskog säger att de fem dygnen på en roddbåt ute på Östersjön förde de fyra vännerna närmare varandra på en nivå han tror är svår att nå på något annat sätt.

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52
Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33
Wolfgang Hermann har bestigit två hinder i form av missbruk.

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00
Nicolina Grönroos är ungdomsarbetsledare i Johannes församling. Hennes favoritplats i stan är Kampens bottenvåning mitt i morgonrusningen.

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01
Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01

fond. Till projekten hör bland annat Petrus församlings lärjungaskola, en cd-skiva med Lina Sandells sånger som görs av David Forsblom och SLEF-Medias resa i C.S. Lewis fotspår . Tjugofyra ansökningar hade inkommit. 15.6.2020 kl. 15:32

domkapitlet. Janette Lagerroos fortsätter som tf kaplan i Houtskär till oktober och kyrkoherdetjänsten i Kronoby är ledig att sökas. Bland annat det här beslöt domkapitlet vid sitt möte idag. 11.6.2020 kl. 16:13
Fjolårets resultat visar ett underskott på 1,9 miljoner euro.

FMS. – Understödsintäkterna har tyvärr inte utvecklats som vi hade förväntat oss, och vi har varit för optimistiska, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet. 10.6.2020 kl. 21:12

ekonomi. Understödet styrs så att de församlingar som på grund av pandemin förlorar mest intäkter också får mest stöd. 9.6.2020 kl. 19:00
Jonas Gehlin tycker det varit mindre utmanande än väntat att bo och jobba i Finland.

Kulturskillnader. Som rikssvensk i Helsingfors har teologen Jonas Gehlin kunnat betrakta finländare från ett utifrånperspektiv. I Finland är arbetsklimatet mer formellt och ledarskapet sakorienterat. Och han har med intresse följt de två ländernas olika linjer under coronapandemin. 9.6.2020 kl. 10:35

– Ifall stora förmögenheter verkligen hade provocerat oss hade väl fler politiska partier försökt göra något åt saken? säger doktorand Axel Vikström.

profilen. Axel Vikström är forskare vid Örebro universitet. Vårt sätt att skildra de superrika bidrar till att normalisera ekonomisk ojämlikhet, säger han. 21.3.2023 kl. 18:50
Vid församlingsvalet sade 60 procent av kandidaterna sig sympatisera med Anna Maja-Henrikssons SFP och 11 procent med Peter Östmans Kristdemokraterna

riksdagsvalet. Kyrkpressen träffade SFP:s Anna-Maja Henriksson och KD:s Peter Östman, vars partier är de populäraste inom kyrkan på svenska. Dubbelintervjun slutade i att regeringens företrädare gav oppositions­ledamoten en kram. 20.3.2023 kl. 19:00
Den kyrkliga samfälligheten i Helsingfors hade pengar i krisande Credit Suisse.

FINANSFÖRVALTNING. Förvaltningsdirektören kan inte svara på varför Helsingfors kyrkliga samfällighet förvaltar medel genom finansvärdepapper i Schweiz. 16.3.2023 kl. 16:10
Konfirmandundervisningen har bibehållit sin popularitet.

Konfirmander. Under det första coronaåret 2020 sjönk antalet deltagare i konfirmandundervisningen i evangelisk-lutherska kyrkan, men 2021 vände trenden, en trend som fortsatte under 2022. 15.3.2023 kl. 18:16
– Vi har ingen tid att förlora utan vi ledigförklarar tjänsten på nytt den tjugonde mars, säger Åstrand.

KYRKOHERDETJÄNST. – Det kan ju hända att vi har den ansökningskulturen i Pedersöre av att man avvaktar och ser vad som händer, säger biskop Bo-Göran Åstrand om att ingen sökte den lediganslagna kyrkoherdetjänsten i Pedersöre församling. 14.3.2023 kl. 19:43