Stora livshändelser orsak till inträde i kyrkan

Kyrka. En färsk undersökning visar att stora händelser i livet oftast är orsak till att finländare skriver in sig i kyrkan.  5.4.2008 kl. 00:00

Dop och fadderskap är en orsak till att många skriver in sig i kyrkan.

Det är docenten och forskaren Juha Kauppinen som undersökt varför människor i Tammerfors har skrivit in sig i kyrkan. Hans undersökning visar att de som skrivit in sig i kyrkan hör den grupp medlemmar som har starkare band till kyrkan. Att skriva in sig i samband med konfirmationen sammanfaller med långt medlemskap och människor skriver inte lättvindigt in sig eller ut sig för att bli faddrar.

Tomasmässan, Alfakurser och grupper för sökare och tvivlare samt de tjänster som diakoniarbetet och familjerådgivningen erbjuder har väckt intresse bland många av dem som skrivit in sig i kyrkan.

Under de tre år som undersökningen gällde skrev nästan lika många män och kvinnor in sig i kyrkan. Vid tiden för inträdet var deras medelålder 34 år. De inskrivnas fördelning på yrkesgrupper motsvarade den i samhället. De flesta av de inskrivna arbetade inom industrin, byggnadssektorn och i tjänster inom den privata sektorn.
Enligt Kauppinen blir dt allt vanligare att unga vuxna skriver in sig i kyrkan.

Invandrare förblir medlemmar 

För invandrarnas del verkar inträdet i kyrkan vara en del av integrationsprocessen. Närmare en tiondedel av dem som skrev in sig är invandrare. Hela 98 procent av dem har förblivit medlemmar i kyrkan.

Nio procent av dem som hade skrivit in sig i kyrkan hade varit medlem i något annat trossamfund. Som motiveringar nämnde man till exempel att man inte hela tiden behöver prestera något i kyrkan. En plötslig upplevelse av att ha kommit till tro eller resultatet av ett långvarigt övervägande var orsaker till att man har skrivit in sig i kyrkan.

Fyra procent av dem som svarade på enkäten skrev in sig i kyrkan därför att de ville stöda kyrkans värden och det arbete som kyrkan utför. Trots att inte annars deltog i kyrkans verksamhet ville de med sina skattemedel stödja det goda arbete som kyrkan gör.

Trots en tidvis negativ publicitet kring kvinnoprästfrågan har många som gått ut ur kyrkan på grund av kvinnoprästfrågan blivit medlemmar igen.

Orsaker till inskrivningar i kyrkliga samfälligheten i Tammerfors åren 1996, 2001 och 2006:

Stora händelser i livet:

Eget barns dop eller födelse 7 %
Tillfrågad om fadderskap 13 %
Ungdomsskriftskola 13 %
Föräldrar eller syskon till konfirmander 3 %
Kyrkligt bröllop 13 %
Allvarlig sjukdom eller närhet till döden 10 %

Själsliga och andliga orsaker:

Gått över från ett annat trossamfund 8 %
Fått klarhet i tron 7 %
Ångrat ett utträde i protest 6 %
Vill stöda kyrkans värden och arbete 4%
Kvinnoprästfrågan 4 %
Längtan efter samhörighet 3 %
KT/SK



Fred Wilén är tf. kyrkoherde i Matteus församling.

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36
»Jag avundades deras förmåga att gå in i ett rum och genast känna sig välkomna.«

Sofia Torvalds

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00
– Vi hoppades att vi på något vis skulle få syn på de människor som inte själva göra väsen av sig men som har det jobbigt just med ensamhet, säger Johannes församlings kyrkoherde Johan Westerlund.

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00
Camilla Lif är en svensk präst, radioprofil och skribent.

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00
Daniel Norrback kom till tro då han gick på tvåan i gymnasiet. Han konstaterar att hans tro har utvecklats från att ha varit ganska lagisk och pietistisk till att handla mer om Guds nåd.

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40
Semestern utmanar parrelationen. I ett parförhållande kan det vara så att den ena parten behöver mer avstånd än den andra.

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52
Morteza Naseri gick från Kabul till Helsingfors.

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40
Bilden är tagen på de tvåspråkiga ekumeniska kyrkodagar i Åbo i maj 2017.

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16
Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

Projektkörer som är aktiva under en begränsad tid passar dagens människor som inte alltid har lätt att förbinda sig en längre tid, konstaterar kantor Camilla Wiksten-Rönnbacka.

sibbo. Camilla Wiksten-Rönnbacka leder en nystartad projektkör som uppträder i påsdagens högmässa i Sibbo. 15.3.2023 kl. 16:34
Nina Sjölander tycker att arbetet som verksamhetsledare ger väldigt mycket tillbaka.

ungdomar. Nina Sjölander arbetar nästan alla fredagar klockan 15–22. Det är inte betungande, utan veckans höjdpunkt. Mötet med de unga gör jobbet värdefullt. 22.3.2023 kl. 18:00
– Vi är upptagna av den fullkomliga döden, säger Hilkka Olkinuora.

eutanasi. Hilkka Olkinuora vill inte vara någon dödsängel. Men hon vill att människor lagligt ska kunna ha möjligheten att dö värdigt. 22.3.2023 kl. 16:18
Korsholms kyrka – nu blir nya församlingsstrukturer aktuella i Korsholms kyrkliga samfällighet.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Clas Abrahamsson ska utreda en ändring i församlingsstrukturerna i Korsholms kyrkliga samfällighet. Dessutom utannonserade domkapitlet i måndags kyrkoherdetjänster i Pedersöre och i Solf. 22.3.2023 kl. 11:12
Agneta Lavesson gillar böcker och att läsa. Det ser man inte minst på hennes välfyllda bokhylla.

UTANFÖRSKAP. Som barn fick Agneta Lavesson höra av sina föräldrar att hon var en olyckshändelse och att de inte velat ha några barn. De levde ett isolerat liv på den skånska landsbygden och Agneta förbjöds ha kontakt med andra barn. 23.3.2023 kl. 12:00