Skriftskolan ökar i popularitet

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet.

År 2007 var antalet konfirmander 59 888. Av 15–åringarna deltog 88,5 procent i konfirmandundervisningen. År 2006 var konfirmanderna 58 624, då gick 88,2 procent i skriftskolan.

Konfirmandundervisningen ger kyrkan allt flera unga medlemmar. År 2007 skrev 1 859 personer in sig i kyrkan i samband med skriftskolan, då motsvarande antal året innan var 1 716. Av de som skrev in sig lät 1 114 personer döpa sig.

Antalet hjälpledare har minskat med några hundra efter att ha ökat i flera år. År 2007 deltog 27 053 unga i hjälpledarutbildningen och 18 007 var hjälpledare. Året innan deltog 27 366 unga i hjälpledarutbildningen och 18 146 var hjälpledare. Nedgången bland de som deltog i utbildningen var 1,1 procent och bland de som verkat som hjälpledare 0,8 procent.

Livsfrågor intresserar

– I skriftskolan är det stora frågor kring liv och död som intresserar de unga. Relationer intresserar mycket – familj, vänner och sällskapande. Man talar också om kriser av olika slag. Många unga har redan hunnit uppleva mycket, också tuffa saker, i sina liv, säger ungdomsarbetsledare Iris Sotamaa i Mellunkylän seurakunta i Helsingfors.

Sotamaa berättar att ungdomarna upplever skriftskolan som en plats där de ges utrymme att tala både med andra unga och med vuxna. – Innehållet i skriftskolan är annorlunda än i skolan, där det inte finns något läroämne inom vars ram man kan tala om stora saker i livet.

– De unga är också intresserade av att behandla frågor utgående från kyrkans och trons synvinkel. Men ofta är det svårt att särskilja diskussionerna där man talar om tro.

Sotamaa menar att många unga inte har någon annan plats där de kan fundera över sina liv. Relationen till föräldrarna är inte alltid så god eller så upplever man det svårt att tala med dem om allt. En konfirmandledare har en annorlunda relation till den unga än föräldrar och lärare. – Vi kan vara mera på deras nivå, lyssna och ge tid, säger Sotamaa.

Hjälpledarna formar skriftskolans språk och kultur

– Skriftskolan är en del av ungdomskulturen, men samtidigt är det kyrkans egen grej, som skiljer sig från annat man gör på fritiden. Unga är intresserade av vad kyrkans anställda har för åsikter och vad kristendomen betyder idag, säger Jarmo Kokkonen, kyrkostyrelsens sekreterare för församlingsfostran.

En av målsättningarna med konfirmandundervisningen är att stöda familjerna i fostran. Också föräldrar som inte hör till kyrkan anser att skriftskolan är en fin sak.

– Ungdomarna uppskattar att man på lägret ärligt kan diskutera att bli självständig, sexualitet eller fast mobbning.

En av hemligheterna med skriftskolans popularitet är hjälpledarverksamheten. De 16–18–åringar som blivit konfirmerade erbjuds ansvarsfulla uppgifter. Att det finns hjälpledare med påverkar skriftskolan så att dess språk och kultur är nära ungdomarna.

– Det kan hända att antalet hjälpledare har nått sin kulmen. Man kan inte ta med obegränsat antal hjälpledare på skriftskolan fastän det finns villiga, konstaterar Kokkonen.

Den rekommenderade maximistorleken på en konfirmandgrupp är 25 unga enligt planen för konfirmandarbetet som godkändes 2001. Hjälpledarna är i medeltal en per sex konfirmander. Det finns vanligtvis 4–6 hjälpledare per grupp. På senare år har det blivit vanligare att hjälpledarna arbetar i par.

Lägren fortfarande populära

Skriftskolor som innehåller ett lägeravsnitt är de mest populära. År 2007 gick 47 573 unga i lägerskriftskola, 997 i kvällsskriftskola och 3 590 unga i dagskriftskola. Kvällsskriftskolan ökade sin popularitet med drygt 7 procent jämfört med året innan.
KT



Karolin Wargh tycker det känns mäktigt att spela orgel.

Utmärkelse. Karolin Wargh, kantor i Solfs församling, är årets kantor. – Det känns helt otroligt och väldigt roligt. Jag hoppas att jag genom den här utmärkelsen kan föra fram hur viktigt det är med orgelpedagogik, säger hon. 8.8.2019 kl. 16:23
Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55

ledarskap. Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag? 11.7.2019 kl. 00:01

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00
Emina Arnautovic
jobbar som Sfp:s kontaktchef i Österbotten. Hon pendlar till jobbet i Vasa från hemmet 
i Närpes.

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00
"Musik är inte matematik", säger Nina Åström. Musiken är mer än summan av sina delar.

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34

pride. Elva ledare för kyrkliga organisationer och väckelserörelser stöder en insändare som publicerades i tidningen Itä-Savo där fyra kyrkoherdar ifrågasätter kyrkans engagemang i Pride. 25.6.2019 kl. 17:33
Fred Wilén fascineras av berättelserna bakom gravstenarna.

jourhavande präst. I sommar har prästerna jour på begravningsplatserna i huvudstadsregionen och hoppas på att få samtala med besökare och anställda om livet, döden och allt som ryms däremellan. 27.6.2019 kl. 00:01

kaplansval. Johanna Björkholm-Kallio har valts till kaplan i Jakobstads svenska församling bland tre sökande. Församlingsrådet valde henne i går kväll med rösterna 7 mot 6 för Jan-Gustav Björk. 20.6.2019 kl. 10:06

Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39