Skriftskolan ökar i popularitet

Kyrka. Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet. 2.4.2008 kl. 00:00

Flaggskeppet för den lutherska kyrkans kristna fostran – skriftskolan – ökar i popularitet.

År 2007 var antalet konfirmander 59 888. Av 15–åringarna deltog 88,5 procent i konfirmandundervisningen. År 2006 var konfirmanderna 58 624, då gick 88,2 procent i skriftskolan.

Konfirmandundervisningen ger kyrkan allt flera unga medlemmar. År 2007 skrev 1 859 personer in sig i kyrkan i samband med skriftskolan, då motsvarande antal året innan var 1 716. Av de som skrev in sig lät 1 114 personer döpa sig.

Antalet hjälpledare har minskat med några hundra efter att ha ökat i flera år. År 2007 deltog 27 053 unga i hjälpledarutbildningen och 18 007 var hjälpledare. Året innan deltog 27 366 unga i hjälpledarutbildningen och 18 146 var hjälpledare. Nedgången bland de som deltog i utbildningen var 1,1 procent och bland de som verkat som hjälpledare 0,8 procent.

Livsfrågor intresserar

– I skriftskolan är det stora frågor kring liv och död som intresserar de unga. Relationer intresserar mycket – familj, vänner och sällskapande. Man talar också om kriser av olika slag. Många unga har redan hunnit uppleva mycket, också tuffa saker, i sina liv, säger ungdomsarbetsledare Iris Sotamaa i Mellunkylän seurakunta i Helsingfors.

Sotamaa berättar att ungdomarna upplever skriftskolan som en plats där de ges utrymme att tala både med andra unga och med vuxna. – Innehållet i skriftskolan är annorlunda än i skolan, där det inte finns något läroämne inom vars ram man kan tala om stora saker i livet.

– De unga är också intresserade av att behandla frågor utgående från kyrkans och trons synvinkel. Men ofta är det svårt att särskilja diskussionerna där man talar om tro.

Sotamaa menar att många unga inte har någon annan plats där de kan fundera över sina liv. Relationen till föräldrarna är inte alltid så god eller så upplever man det svårt att tala med dem om allt. En konfirmandledare har en annorlunda relation till den unga än föräldrar och lärare. – Vi kan vara mera på deras nivå, lyssna och ge tid, säger Sotamaa.

Hjälpledarna formar skriftskolans språk och kultur

– Skriftskolan är en del av ungdomskulturen, men samtidigt är det kyrkans egen grej, som skiljer sig från annat man gör på fritiden. Unga är intresserade av vad kyrkans anställda har för åsikter och vad kristendomen betyder idag, säger Jarmo Kokkonen, kyrkostyrelsens sekreterare för församlingsfostran.

En av målsättningarna med konfirmandundervisningen är att stöda familjerna i fostran. Också föräldrar som inte hör till kyrkan anser att skriftskolan är en fin sak.

– Ungdomarna uppskattar att man på lägret ärligt kan diskutera att bli självständig, sexualitet eller fast mobbning.

En av hemligheterna med skriftskolans popularitet är hjälpledarverksamheten. De 16–18–åringar som blivit konfirmerade erbjuds ansvarsfulla uppgifter. Att det finns hjälpledare med påverkar skriftskolan så att dess språk och kultur är nära ungdomarna.

– Det kan hända att antalet hjälpledare har nått sin kulmen. Man kan inte ta med obegränsat antal hjälpledare på skriftskolan fastän det finns villiga, konstaterar Kokkonen.

Den rekommenderade maximistorleken på en konfirmandgrupp är 25 unga enligt planen för konfirmandarbetet som godkändes 2001. Hjälpledarna är i medeltal en per sex konfirmander. Det finns vanligtvis 4–6 hjälpledare per grupp. På senare år har det blivit vanligare att hjälpledarna arbetar i par.

Lägren fortfarande populära

Skriftskolor som innehåller ett lägeravsnitt är de mest populära. År 2007 gick 47 573 unga i lägerskriftskola, 997 i kvällsskriftskola och 3 590 unga i dagskriftskola. Kvällsskriftskolan ökade sin popularitet med drygt 7 procent jämfört med året innan.
KT



Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28
Saara Kinnunen

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28
Det är orättvist mot kyrkans medlemmar om de ska betala för att regeringen sparar, säger Åsa A Westerlund.

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Kyrkomötet. 25 kyrkomötesombud har publicerat ett skriftligt ställningstagande där de uttrycker sitt stöd för kyrklig vigsel av homosexuella. 10.11.2016 kl. 10:31
Fast sändningstid på söndag förmiddag för de tio finlandssvenska gudstjänster som sänds per år – det är möjligt när Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats.

andaktsprogram. Gudstjänsterna kan äntligen få en fast sändningstid, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. 9.11.2016 kl. 10:19

äktenskapet. En undersökning visar att 48 procent av finländarna är positivt inställda till att par av samma kön ska kunna vigas i kyrkan. Bara 17 procent vill att kyrkan avstår från vigselrätten. 8.11.2016 kl. 13:54
Heikki Sarmanto vill inte fastna i jazzklichéer. I musiken till oratoriet om Johannes
döparen har han inspirerats särskilt av orientalisk musik.

musik. Johannes döparens var en visionär och sanningssägare, säger jazzlegenden Heikki Sarmanto som skrivit musiken till ett oratorium om mannen från ödemarken. 8.11.2016 kl. 12:54

Kyrkomötet. Då ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdagen talade han om kyrkans roll i en samhälleligt utmanande och världspolitisk osäker situation. 8.11.2016 kl. 13:00
– Känslan av att vi gör det här tillsammans med församlingarna har hela tiden funnit och kanske också stärkts, säger Patricia Högnabba om Höstdagarna.

Höstdagarna. För att ta reda på sanningen om Höstdagarna har vi intervjuat chefen bakom hela samlingen, Patricia Högnabba. 7.11.2016 kl. 15:35

Höstdagarna. Mod var temat när ungdomar från hela Svenskfinland samlades till höstdagsgemenskap i Toijala. KP bjuder på ett bildsvep från helgen 7.11.2016 kl. 15:24

Kaskö kyrka

SYDÖSTERBOTTEN. Biskoparna Bo-Göran Åstrand i Borgå och Matti Salomäki i Lappo har kallat kyrkoherdarna och ledande förtroendevalda i Närpes, Kristinestads svenska och finska församlingar till ett möte i Närpes den 2 juni. Till mötet kommer biskoparna med frågor och inte med svar. 6.5.2022 kl. 16:52
– Varför pratar vi ständigt om allt som hindrar oss? frågade Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo vid kyrkomötet i Åbo

KYRKOMÖTET. Biskop Teemu Laajasalo har skrivit tv-sketcher i sina dagar. Med en viss glimt i ögat luggade han kyrkan för att ha gått vilse i sin egen djungel av projekt och processer. Och kyrkomötet applåderade. 6.5.2022 kl. 13:45
Det finns ryska familjer som hört att de får hem sina stupade sedan när "specialoperationen" är klar.

KRIGET I UKRAINA. Den rysk-ortodoxa kyrkan har introducerat tanken om ett rättfärdigt, heligt krig i Ukraina. Samtidigt lämnas många av de stupade kvar på slagfältet. Finland lärde sig under sina krig hur viktigt det är för moralen att sända stupade soldater hem. Är det här en princip som det ryska krigsmaskineriet ignorerat? 28.4.2022 kl. 10:41
Mia Anderssén-Löf har gjort en snabb karriär inom kyrkan. Efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre söker hon ett toppjobb inom Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Mia Anderssén-Löf har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet efter bara fem månader som kyrkoherde i Pedersöre. – Jag har känt det som min kallelse och plikt, säger hon. 25.4.2022 kl. 12:16
Sjukdomen lärde Sabine Forsblom att man måste vara varsam med sig själv och andra.

BRÖSTCANCER. Efter en sommar då Sabine Forsblom känt sig stark och glad insjuknade hon i aggressiv bröstcancer. Ett år senare var hon svullen och blek, utan hår, utan ett bröst, med uppsvälld arm. Hennes cancerdagbok innehåller de svartaste tankarna. – Jag är inte densamma som jag var. Jag har insett att livet är en fantastisk gåva. 29.4.2022 kl. 16:20