När fastan blir fest

Människa. Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. 22.3.2008 kl. 00:00

Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan.

 
Majsi Bäckman är ortodox konvertit. I den ortodoxa kyrkan är påskundren mycket konkreta.
Maisi Bäckman har varit intresserad av ortodoxi ända sedan barnsben. Småningom var det inte längre frågan om ifall hon skulle konvertera från den lutherska tron, utan när.

– Många jag talat med har hållit med om att det är ännu en fas att verkligen ta steget från det att man har bestämt sig. Det är inte heller ett beslut som man tar för att det verkar vara en vacker tanke eller för att det är en cool grej. Den ortodoxa tron är något jag faktiskt tror på och den känns rätt för mig och det är egentligen bara den känslan man kan gå på. Många har sagt att de som deltar i ortodoxa gudstjänster är passiva men jag tycker däremot att den lutherska gudstjänsten och många andra med den, är passiv. Den ortodoxa gudstjänsten känns mer äkta för den riktar sig till hela människans alla sinnen och inte bara till intellektet. Man går inte till den ortodoxa kyrkan för att få nånting av till exempel en predikan, utan man går för att delta, uppleva och tillbe Gud.

I kyrkan

Precis som gudstjänsten överlag är påsken också mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. Man tänker sig att påskens händelser sker här och nu, framför ögonen på församlingen.
På långfredagen kan man ha en ceremoni om korsfästelsen. Det går ut på att en stor bild på Jesus förs runt i kyrkan. Det ska symbolisera korsfästelsen och Jesu död. Under hela förloppet sjunger kören och församlingen om vad som händer. Det att man inte har några instrument till musiken skapar också en speciell stämning.

– På långfredagsaftonen tas bilden på Jesus ner från korset och bärs till graven under en mycket stämningsfull gudstjänst. Men det är inte heller som ett skådespel. Gudstjänsten kan hålla på ända till tidig lördagsmorgon.

– Det känns lite som en begravning.

På lördagskvällen är det många som fastar helt från klockan sex på kvällen till nattvarden tidigt på söndagsmorgonen. Innan gudstjänsten börjar ungefär halv tolv läser man apostlagärningarna. Klockan tolv tänder prästen påskljuset. Förväntningen ligger i luften, nu är det på väg mot bättre tider! Prästen för lågan vidare till församlingen som var och en tagit varsitt ljus med sig hemifrån. När alla ljusen tänts går hela församling ut från den mörka kyrkan och går ett helt varv runt byggnaden.

– När man står vid kyrkdörren nästa gång tänker man sig att man står vid himlens port. Då har alla ljusen i kyrkan tänts och bilden av Jesus har tagits bort.

Nu är Jesus uppstånden och prästen hälsar med orden ”Han är uppstånden” och församlingen svarar ”Han är sannerligen uppstånden”.

– Efter detta fortsätter en morgonliturgi som följs av en nattvardprocession. Så det kan ta ända fram till en tre-tiden på morgonen innan allt är slut. Många stannar kvar och äter välsignad påskmat. Det kan till exempel vara alla möjliga sorters goda rätter som kakor, bullar och pasha med bröd som kallas kulitsa. Det är bröd kryddat med vanilj och hackade mandlar och är sött och mycket gott. Man äter också ägg och lamm, i Grekland grillar man till och med hela lamm.

Fastan och festerna

Det är helt klart ett rent nöje att äta sig mätt under lördagsnatten efter att ha fastat i lite mer än 40 dagar. Under fastan får man inte äta animaliska produkter, såsom fisk, ägg, kött och mjölkprodukter och inte heller stekt mat. Undantag finns ändå, som till exempel helgerna när man får äta stekt mat och dricka lite vin till, och palmsöndagen då man får äta fisk.

– Det här är ändå bara riktlinjer. Såklart måste barn, gravida och gamla få all den mat de behöver.
Under fastan är det inte så mycket den fysiska delen som är väsentlig utan den psykiska: att man ska varva ner, begrunda sitt andliga liv och också begrunda hur man är mot andra människor. Sista söndagen under fastan har ortodoxa en speciell förlåtelsesöndag där man ber alla om förlåtelse.

Äggen och palmkvistarna

Andra ortodoxa traditioner är att man under palmsöndagen tar in palmkvistar i kyrkan för att välsigna dem. Eller videkissor är det i våra trakter. Det av den enkla orsaken att det inte är så hemskt vanligt med palmer här uppe. Ortodoxa runt om i världen har hittat olika saker att symbolisera palmerna med. Till exempel i Makedonien använder man pilkvistar eftersom knopparna just slagit ut vid tiden för påsk.

Videkvistar eller pilkvistar, hur som helst välsignas de och sparars hela året bredvid en ikon i hemmet. När påskfastan inträder nästa år bränner man dem allihop.
På skärtorsdagen brukar man hårdkoka ägg och färga dem. Man har traditionellt bara färgat dem röda men nu finns de i alla möjliga färger. De här sparar man till påsknatten och leker påsklekar som går ut på att vinna och byta ägg. Ägg är ju annars också symbolen för liv.

Nånstans läste jag att döden är det största hotet för allt levande i den ortodoxa tron och att det är därför påsken är en så viktig högtid. Men det påståendet håller inte Maisi med om.

– Det är inte döden i sig det är fel på, gamla människor ska ju dö när tiden väl är inne. Det är hur döden är, för den vidare till det eviga livet eller vidare till motsatsen, den eviga döden? Jesus dog för att vi ska kunna leva det eviga livet och det gör påsken till en stor högtid, inte bara för ortodoxa utan också andra kristna.

Skribenten är medlem i Kyrkpressens ungdomsredaktion Chill.

Andrea Södergård



Peter Lindbäck är Ålands representant i kyrkomötet.

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22
Församlingshemmet i Houtskär fungerar som tillfällig skola.

samarbete. Skola, dagis och församlingshem i samma byggnad? Det kan bli verklighet i Houtskär. 14.2.2020 kl. 15:46
Lucas Snellman, ledande sakkunnig inom kommunikation vid Kyrkans central för det svenska arbetet, anser att det blir intressant att se vem som kommer att driva vilka frågor bland de nya kyrkomötesombuden.

Valanalys. Väntat resultat i kyrkomötesvalet, anser Lucas Snellman. Den regionala spridningen är bra bland de invalda i Borgå stift, liksom bredden av kunnande. 14.2.2020 kl. 11:29

kyrkomötesval. De moderata konservativa och liberala – de som talar för att olika åsikter ska rymmas inom kyrkan och är redo att göra kompromisser – hade framgång i kyrkomötesvalet, konstaterar forskaren Veli-Matti Salminen. 13.2.2020 kl. 14:03
Köpcentret Iso Omena ligger nära till för Timo Soini, som bor i Ivisnäs i Esbo.

politiker. "Börja öva nu, för i himlen måste ni ändå komma överens." Det är Timo Soinis hälsning till sannfinländska politiker och finlandssvenska journalister. 13.2.2020 kl. 12:04
Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.

Thailand. Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder. 13.2.2020 kl. 12:00
Mötesbild från gamla stiftsfullmäktige. Det nya stiftsfullmäktige får många nyvalda medlemmar.

val. Till stiftsfullmäktige väljs 14 lekmannamedlemmar och sju prästmedlemmar. Dessa valdes in. 12.2.2020 kl. 18:02
Mia Anderssén-Löf och Ulla-Maj Wideroos är nya ombud i kyrkomötet.

val. Borgå stift har fått två helt nya kyrkomötesombud: Ulla-Maj Wideroos och Mia Anderssén-Löf. 12.2.2020 kl. 17:25
Igår röstade stiften om ombud till kyrkomötet och medlemmar till stiftsfullmäktige.

val. Under de kommande fyra åren representeras Borgå stift av prästombuden Mia Anderssén-Löf och Rolf Steffansson och lekmannaombuden Ulla-Maj Wideroos, Göran Stenlund och Patrik Hagman i kyrkomötet, kyrkans riksdag. 12.2.2020 kl. 16:49
Några av läseklubbens läsare är  från vänster Kerstin Alho, Ulla Wistbacka, Nanna-Lisa Finskas, Solveig Grönlund,  Gun Sandberg, Rita Heikkilä och Gun-Viol Lindborg.

Läsning. Församlingen kan inte sitta i församlingshemmet och vänta på att folk ska komma dit. Församlingen måste ut i samhället. 11.2.2020 kl. 11:31
Volontärerna Karl-Erik och Ulla-Brita Wikström samt Helena Hansson  i kyrkans kök i Fuengirola .

Volontärer. Gemenskapen i den svenska kyrkan i Fuengirola drar Karl- Erik och Ulla-Brita Wikström till den spanska solkusten. Nu senast som volontärer. 10.2.2020 kl. 13:28
Emma Gustafsson hoppas många vill sjunga med i Voice.

körsång. Drömmer du om att få sjunga i kör även om det känns knepigt att hitta tid för övning varje vecka? Då kan projektkören Voice vara det du söker! 12.2.2020 kl. 00:01
Du räcker till för ett gott föräldraskap, är budskapet i årets kampanj.

familjevardag. Det är lättare att vara förälder om det finns någon att vända sig till när man behöver hjälp. Det här har Gemensamt Ansvar tagit fasta på i årets insamling. 12.2.2020 kl. 00:01
Nya herden Kaj Granlund fick en traditionell välkomstapplåd när han installerats.

kyrkoherdeinstallation. Vid årsskiftet gick Purmo, Esse och Pedersöre församlingarna samman i nya Pedersöre församlingen. På söndagen installerades nya kyrkoherden Kaj Granlund i tjänst i en välfylld Purmo kyrka. 9.2.2020 kl. 16:34
Hans Häggblom har förlänats prosttiteln.

nytt från domkapitlet. Hans Häggblom och Berndt Berg har förlänats prosttiteln. 6.2.2020 kl. 16:01

Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00