När fastan blir fest

Människa. Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. 22.3.2008 kl. 00:00

Maisi Bäckman har konverterat från lutherdomen till ortodoxin. Precis som gudstjänsten överlag är påsken i den ortodoxa kyrkan mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan.

 
Majsi Bäckman är ortodox konvertit. I den ortodoxa kyrkan är påskundren mycket konkreta.
Maisi Bäckman har varit intresserad av ortodoxi ända sedan barnsben. Småningom var det inte längre frågan om ifall hon skulle konvertera från den lutherska tron, utan när.

– Många jag talat med har hållit med om att det är ännu en fas att verkligen ta steget från det att man har bestämt sig. Det är inte heller ett beslut som man tar för att det verkar vara en vacker tanke eller för att det är en cool grej. Den ortodoxa tron är något jag faktiskt tror på och den känns rätt för mig och det är egentligen bara den känslan man kan gå på. Många har sagt att de som deltar i ortodoxa gudstjänster är passiva men jag tycker däremot att den lutherska gudstjänsten och många andra med den, är passiv. Den ortodoxa gudstjänsten känns mer äkta för den riktar sig till hela människans alla sinnen och inte bara till intellektet. Man går inte till den ortodoxa kyrkan för att få nånting av till exempel en predikan, utan man går för att delta, uppleva och tillbe Gud.

I kyrkan

Precis som gudstjänsten överlag är påsken också mer konkret. Jesu uppståndelse är, som i andra kristna kyrkor, viktig; den ortodoxa kyrkan kallas ibland också uppståndelsekyrkan. Man tänker sig att påskens händelser sker här och nu, framför ögonen på församlingen.
På långfredagen kan man ha en ceremoni om korsfästelsen. Det går ut på att en stor bild på Jesus förs runt i kyrkan. Det ska symbolisera korsfästelsen och Jesu död. Under hela förloppet sjunger kören och församlingen om vad som händer. Det att man inte har några instrument till musiken skapar också en speciell stämning.

– På långfredagsaftonen tas bilden på Jesus ner från korset och bärs till graven under en mycket stämningsfull gudstjänst. Men det är inte heller som ett skådespel. Gudstjänsten kan hålla på ända till tidig lördagsmorgon.

– Det känns lite som en begravning.

På lördagskvällen är det många som fastar helt från klockan sex på kvällen till nattvarden tidigt på söndagsmorgonen. Innan gudstjänsten börjar ungefär halv tolv läser man apostlagärningarna. Klockan tolv tänder prästen påskljuset. Förväntningen ligger i luften, nu är det på väg mot bättre tider! Prästen för lågan vidare till församlingen som var och en tagit varsitt ljus med sig hemifrån. När alla ljusen tänts går hela församling ut från den mörka kyrkan och går ett helt varv runt byggnaden.

– När man står vid kyrkdörren nästa gång tänker man sig att man står vid himlens port. Då har alla ljusen i kyrkan tänts och bilden av Jesus har tagits bort.

Nu är Jesus uppstånden och prästen hälsar med orden ”Han är uppstånden” och församlingen svarar ”Han är sannerligen uppstånden”.

– Efter detta fortsätter en morgonliturgi som följs av en nattvardprocession. Så det kan ta ända fram till en tre-tiden på morgonen innan allt är slut. Många stannar kvar och äter välsignad påskmat. Det kan till exempel vara alla möjliga sorters goda rätter som kakor, bullar och pasha med bröd som kallas kulitsa. Det är bröd kryddat med vanilj och hackade mandlar och är sött och mycket gott. Man äter också ägg och lamm, i Grekland grillar man till och med hela lamm.

Fastan och festerna

Det är helt klart ett rent nöje att äta sig mätt under lördagsnatten efter att ha fastat i lite mer än 40 dagar. Under fastan får man inte äta animaliska produkter, såsom fisk, ägg, kött och mjölkprodukter och inte heller stekt mat. Undantag finns ändå, som till exempel helgerna när man får äta stekt mat och dricka lite vin till, och palmsöndagen då man får äta fisk.

– Det här är ändå bara riktlinjer. Såklart måste barn, gravida och gamla få all den mat de behöver.
Under fastan är det inte så mycket den fysiska delen som är väsentlig utan den psykiska: att man ska varva ner, begrunda sitt andliga liv och också begrunda hur man är mot andra människor. Sista söndagen under fastan har ortodoxa en speciell förlåtelsesöndag där man ber alla om förlåtelse.

Äggen och palmkvistarna

Andra ortodoxa traditioner är att man under palmsöndagen tar in palmkvistar i kyrkan för att välsigna dem. Eller videkissor är det i våra trakter. Det av den enkla orsaken att det inte är så hemskt vanligt med palmer här uppe. Ortodoxa runt om i världen har hittat olika saker att symbolisera palmerna med. Till exempel i Makedonien använder man pilkvistar eftersom knopparna just slagit ut vid tiden för påsk.

Videkvistar eller pilkvistar, hur som helst välsignas de och sparars hela året bredvid en ikon i hemmet. När påskfastan inträder nästa år bränner man dem allihop.
På skärtorsdagen brukar man hårdkoka ägg och färga dem. Man har traditionellt bara färgat dem röda men nu finns de i alla möjliga färger. De här sparar man till påsknatten och leker påsklekar som går ut på att vinna och byta ägg. Ägg är ju annars också symbolen för liv.

Nånstans läste jag att döden är det största hotet för allt levande i den ortodoxa tron och att det är därför påsken är en så viktig högtid. Men det påståendet håller inte Maisi med om.

– Det är inte döden i sig det är fel på, gamla människor ska ju dö när tiden väl är inne. Det är hur döden är, för den vidare till det eviga livet eller vidare till motsatsen, den eviga döden? Jesus dog för att vi ska kunna leva det eviga livet och det gör påsken till en stor högtid, inte bara för ortodoxa utan också andra kristna.

Skribenten är medlem i Kyrkpressens ungdomsredaktion Chill.

Andrea Södergård



SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50
Fredrik Kass är kyrkoherde i Kvevlax församling.

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55
Jona Granlund  i Grankulla jobbar med alla åldrar, också med barn och unga.

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00
För 25 år sedan uppträdde Birthe Wingren, Sören Lillkung och Riko Eklundh och Henrik Wikström i Nötö kyrka. Samma kvartett är med i år.

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41
Värmländsk folkkyrklighet är ÅA-professor Cecilia Nahnfeldts avstamp i livet.

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24
Minna Kukkonen-
Karlander jobbar i dag i en chefsposition på CMI:s Asien-team. Tidigare i sin karriär var hon rådgivare till Martti Ahtisaari.

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11
När Gud reste Stefan Myrskog ur mörkret fick han en levande tro.

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44
Mycket sägs om Israel med gamla judeklichéer, anser André Swanström.

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00
Kjerstin Sikström vill vara aktiv – därför har hon fortfarande sångelever och dirigerar en kör.

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55
Bibelstudium och existentiellt samtal i gröngräset i Taizé.

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32
Laura Kota-aho och Mia Bäck har en del läger i bagaget, men än har ingen av dem tröttnat.

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17
Anita Höglund bodde länge på Bertahemmet i Helsingfors.

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44
Sley och Kansanlähetys lovar att "inte befrämja" ryska prästvigningar

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

Långsamt började ljuset gå upp för David Sandström att allt inte stod rätt till med församlingen.

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00
Nedskärningen väckte också diskussioner i regeringen, säger Adlercreutz.

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50
Eric-Olof Söderströms musikkarriär är över 50 år lång.

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00
Unga killar i 15-17-årsåldern är mycket intresserade av tro.

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00
– En rättvisefråga som ligger framför oss, anser kanslichef Pekka Huokuna vid Kyrkostyrelsen

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30