Stora utmaningar för kyrkans svenska utbildning

Kyrka. En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen. 19.3.2008 kl. 00:00

En hel del måste gå i lås om den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och den kyrkliga personalutbildningen skall tryggas. Det visar en rapport som nyligen överlämnades till kyrkostyrelsen.

 
Klassundervisning på Lärkkulla.

I september i fjol tillsatte kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att utreda hur framtiden kan tryggas för den svenskspråkiga grundutbildningen för kyrkliga yrken och för den kyrkliga personalutbildningen. Till arbetsgruppens ordförande utsågs Robert Lemberg, direktor för kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA).

Enligt Lemberg är situationen i fråga om grundutbildningen i stort sett under kontroll, men det finns utmaningar som måste mötas.

– Börjar vi med prästerna kan vi konstatera att teologiska fakulteten vid Åbo Akademi kan tillgodose behovet av svenskspråkiga teologer. En förutsättning, som arbetsgruppen ser det, är att fakulteten förblir självständig och att de då och då ventilerade planerna på en sammanslagning med humanistiska fakulteten inte förverkligas.

Profilering viktig

Den svenskspråkiga utbildningen av diakoner och ungdomsarbetsledare ges vid YH Sydväst som hösten 2008 blir YH Novia (Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi). Där ges cirka 600 yrkeshögskolestuderande utbildning inom vård och det sociala området, medborgaraktivitet och ungdomsarbete, formgivning, turism och företagsekonomi.

– Vi är måna om att det kyrkliga integreras i den nya utbildningen och inte blir marginaliserat. De som börjar på de kyrkliga linjerna skall kunna göra det profilerat och inte i skymundan.

Den stora gemensamma utmaningen i fråga om kyrkomusiker, barnledare och kyrkvaktmästare är rekryteringen. Den svenska rekryteringen borde enligt arbetsgruppens åtgärdsförslag intensifieras inom ramen för domkapitlets verksamhet. Det gäller särskilt rekryteringen av kantorer. Själva utbildningen är i stort sett i ordning.

– Det finns mycket som kan och bör göras för att effektivera rekryteringen, men arbetsgruppen kommer inte med goda råd eller konkreta förslag. Det är en uppgift för andra, konstaterar Lemberg.

Lärkkullas roll betonas

Kyrkans svenskspråkiga personalutbildning skall enligt arbetsgruppen erbjuda grundläggande utbildning för alla yrkeskategorier. I de fall då resurserna inte räcker till för att ordna t.ex. specialutbildningar eller långa kurser erbjuds de svenskspråkiga möjlighet att delta i motsvarande utbildningar på finska, dock så att man i litteraturval, uppgifter och tenter beaktar studerandens modersmål.

I åtgärdsförslagen återkommer Lärkkullas centrala roll i olika skepnader.

– Vi vill bland annat att kyrkans svenska personalutbildning även i framtiden koordineras av Borgå stift och att genomförandet fortsättningsvis delegeras till Lärkkulla. Det är det mest ändamålsenliga alternativet.

Enligt arbetsgruppen bör kyrkan förbinda sig vid att trygga den svenska personalutbildningen i framtiden och garantera grundförutsättningarna genom att bidra med en årlig summa till Lärkkulla eller med ett investeringskapital i det planerade aktiebolaget. Bidragen föreslås vara riktade direkt till domkapitlet i Borgå stift, som har ansvaret för kyrkans svenska personalutbildning. Bidraget öronmärks som utbildningsstöd för kyrkans svenska personalutbildning och skall jämföras med de medel som riktas till kyrkans utbildningscentral för finskspråkig personalutbildning.

– Vi anser också att det finns mycket att vinna genom att öka prosteriernas möjligheter att ordna utbildning i Borgå stift. Prosteriets roll kunde allt mer likna samfällighetens i fråga om lokal utbildning, säger Lemberg.

– Också här spelar Lärkkulla som arrangör av utlokaliserad utbildning en viktig roll.

Stig Kankkonen



Kyrkoherdarnas roll är problematisk i kyrkan, anser Ulla-Maj Wideroos.

FÖRSAMLINGSVAL. Två tredjedelar av kandidaterna i församlingsvalets valkompass vill att kyrkan ska viga också par av samma kön. Frågan polariserar fortfarande Borgå stift tydligt. Ulla-Maj Wideroos hör kyrkfolk vara otåliga över att frågan fortfarande hänger i luften. 7.11.2022 kl. 10:27
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Tidiga resultat från församlingsvalet visar på att den nedåtgående trenden för röstningsprocenten fortsätter. Helsingfors hörde till de första samfälligheter som på söndagskvällen redovisade sina siffror. Tio procent av församlingsmedlemmarna i huvudstaden hade röstat. 20.11.2022 kl. 20:12
Två valsedlar - varför det? Kyrkpressen förklarar.

FÖRSAMLINGSVAL. Så här är kyrkans system för att påverka uppbyggt. Kyrkpressen reder ut begreppen inför valet. 7.11.2022 kl. 18:12
Sonen Olivers sjukdom och död har förändrat Sandra Holmgård för alltid. Ändå fortsätter livet. Till jul ska familjen få en bebis. Foto: Nicklas Storbjörk

sorg. Sandra Holmgård har skrivit en bok om det som för många känns som det värsta man kan drabbas av: att förlora ett barn. – Oliver var fantastisk, och jag tycker att alla familjer borde ha fått en egen Oliver. Men för egen del kan jag säga att jag aldrig kommer att repa mig helt efter hans sjukdom och död. 5.11.2022 kl. 09:00
Följ med Kyrkpressens rapportering från kyrkomötet nästa vecka på webben.

KYRKOMÖTET. Nästa vecka samlas evangelisk-lutherska kyrkans kyrkomöte – kyrkans riksdag – till höst­session i Åbo. På ärendelistan står bland annat budgeten för kyrkans central- och pensionsfond. 4.11.2022 kl. 10:02
Här, i Visby domkyrka, planerade den förra nynazisten ett symbolstarkt mord.

TERRORBROTT. Centerledaren Annie Lööf och ärkebiskop Antje Jackelén stod på Theodore Engströms, 33, dödslista under sommarens Almedalenvecka på Gotland. Den tidigare nynazisten hade planerat att döda någondera av dem under de samtal med nattvard som ordnades i Visby domkyrka. 3.11.2022 kl. 17:48
Mats Fontell är ungdomsarbetsledare i Borgå svenska domkyrko­församling.

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10
Från vänster: Hanna Saarijärvi, Camilla Vuoristo, Bo-Göran Åstrand och Mikael Hulten.

BORGÅ STIFT. Igår vigdes diakon Hanna Saarijärvi och prästerna Camilla Vuoristo och Mikael Hulten till tjänst i Borgå domkyrka. 31.10.2022 kl. 08:51
– Det som behövs i arbetslivet skiljer sig inte så mycket från vad människor allmänt behöver. Vi behöver få känna oss trygga, sedda och uppskattade, säger Heidi Juslin-Sandin.

PERSONALVÅRD. Heidi Juslin-Sandin har lång erfarenhet av krishantering. De erfarenheterna kan komma till nytta i arbetet med personalvård i Borgå stift. 27.10.2022 kl. 09:00
Då Benita Finne blev antagen till en missionärsutbildning startade en process där hon ifrågasatte Guds existens.

LIV. På Benita Finnes vägg i hemmet i Bennäs, Pedersöre hänger en färgglad tavla. Tavlans ram är mycket oansenlig, den syns knappt. För henne illustrerar tavlan det kristna livet. Tidigare var de yttre ramarna det viktiga. Nu är det innehållet – liv, frihet, glädje. 26.10.2022 kl. 19:00
Från sitt fönster hemma i Sibbo ser Maria Lindh-Hindsberg ett vackert höstlandskap i mjuka, gulbruna toner.

Bok. En svår skilsmässa, ett årtal karvat in i en kyrkbänk i Frankrike och en cykelolycka som ledde till döden – det här är några händelser som fick Maria Lindh-Hindsberg att skriva en roman om att förlora allt och kanske hitta en tro. 25.10.2022 kl. 11:09
Inomhustemperaturerna i församlingshemmen och kanslierna sänks och utebelysningen på begravningsplatsen i Malax tänds inte i vinter.

ENERGI. Den höjda elräkningen för samfälligheten i Malax, som nästa år blir Malax församling, kan komma att motsvara upp till två årslöner. De tre kyrkorna värms upp på olika sätt: fjärrvärme, bergvärme och direkt el. 24.10.2022 kl. 13:54

ENERGI. Det svenska Finland och Åland ligger väl framme i att ställa om kyrkorna på energismart jord- och bergvärme. Men inför vinterns hotande elkris står många kyrkor också i Borgå stift inför hotet om skenande elräkningar. 24.10.2022 kl. 14:16
Stina Lindgård såg gärna att kyrkorna blev mer mångfunktionella.

ENERGI. I Lovisanejden står en del kyrkor tomma och kalla i vinter: till exempel kyrkan i Liljendal och i Strömfors. 24.10.2022 kl. 14:35

ENERGI. Kyrkostyrelsen har tidigare haft rådgivare som har hjälpt församlingarna att spara energi och el. Men i vinter får församlingarna gå till den kommunala rådgivningen. 24.10.2022 kl. 14:40

Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38
Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51