Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Närheten till församlingen, verksamheten och känslan att tillhöra en överblickbar gemenskap är några av motiveringarna till att man i Jeppo inte vill ha en fusion av de tre församlingarna i Nykarleby. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att över 16 år fyllda församlingsmedlemmar som grupp skulle få initiativrätt till stiftsfullmäktige. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finländarnas psalmkunskaper är relativt skrala, bedömer de själva. I en undersökning från år 2008 uppfattar 24 procent av dem som svarat att deras psalmkunskaper är mycket dåliga. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. En ung kvinna med två små barn, sjuåriga Dren och fyraåriga Dorsa, har sökt kyrkoasyl i Betelkyrkan i Oravais. 21.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nya tider kräver nya psalmer. Under tre gudstjänster får Radio Vegas lyssnare ta del av nyskrivna psalmer. Psalmerna är resultatet av ett projekt kallat Sakral verkstad. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Både Kyrkans Utlandshjälp och Finska Missionssällskapet lyfter fram matsäkerheten i sina huvudkampanjer i år. 19.9.2010 kl. 00:00

Kultur. Söndagen 19.9.2010 firas Åbodagen för 50:e gången. I kyrkan bjuds det på musik och rundvandring. 19.9.2010 kl. 00:00

Världen. Församlingen i Slätthög i Småland håller bönevaka inför svenska kommunalvalet. 17.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Nykarleby bör gå samman. Det anser gemensamma kyrkofullmäktige efter omröstning. 16.9.2010 kl. 00:00

Människa. Ett missionärsbarn som levt sina första år i Tanzania får flytta till Afrika igen. Nya Afrikakapitel kan börja eftersom kapitlet om barndomslandet är avslutat. Men resan fram till den punkten har varit lång. 16.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. I år är folkhögskolan Lärkkullas internat och lektionssalar fullsatta. Man har redan blivit tvungen att hyra lägenheter åt studerande inne i Karis centrum, bäddplatserna på stiftsgården räcker inte till. 16.9.2010 kl. 00:00

Människa. När Irja Askola var åtta år dog hennes far. Familjen flyttade från Villmanstrand till Lauritsala. Mitt i den främmande och otrygga nya världen styrde hon stegen till kyrkan – och hittade hem. 16.9.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Jag har nyligen bytt adress och vardagsrummet i det nya hemmet svämmar över av flyttlådor. En salig röra av gamla föreläsningsanteckningar, manualer och trasiga ficklampor, men också en hel del minnen. 16.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Biskopsvigningarna har duggat tätt det här året. Inom ett år har den evangelisk-lutherska kyrkan fått en ny biskop för det svenska stiftet, en ny ärkebiskop och i helgen skrevs kyrkohistoria med vigningen av vår första kvinnliga biskop. 16.9.2010 kl. 00:00

Trots att gruppen samlas i kyrkhemmet i Malax är det en öppen grupp där alla slags synsätt och åskådningar ryms med. Till exempel är en av medlemmarna präst medan en annan nyligen har skrivit ut sig ur kyrkan. Från vänster till höger syns Joakim Snickars, Mats Bergvik, Hillevi Lasén och Kristian Norrback.

på djupet. Var tredje vecka träffas en diskussionsgrupp som behandlar teologi, filosofi och psykolog i Malax. Gruppen kallar sig Amici in spiritu och fungerar som en motkraft till samtidens ofta ytliga och aggressiva diskussionsklimat. 29.7.2019 kl. 10:00
– Det är fortfarande min grundtanke att förvandla orden till gärningar, att det inte bara ska se bra ut på ytan.

gemenskap. Hanna Mithiku vill att kyrkan ska leva som den lär och att förkunnelsen om alla människors lika värde ska synas i församlingsarbetet. Det har fått henne att ställa upp som förtroendevald, och i dag är hon ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Helsingfors. 25.7.2019 kl. 08:30
–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

sjukhuspräst. I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati. 25.7.2019 kl. 08:30
Kyrkan möter människor i livets höjdpunkter och dalar. Ofta är mötet gott, men ibland blir det en besvikelse.

förrättningssamtal. ”Nästan terapeutiskt” och ”rutinmässigt” är ord människor använder för att beskriva samtalet med prästen inför sin bröllopsdag, sitt barns dop eller en anhörigs jordfästning. De flesta har positiva erfarenheter, men hos några har mötet lämnat en besk eftersmak. 24.7.2019 kl. 10:57
Maria Åkerblom gjorde redan som ung sensation som sömnpredikant. Oravais teaters version av Under liten himmel inleds med den första dramatiska predikan från sjuksängen.

teater. På Kyroboas möter vi en predikant som är osympatisk redan från början. Under liten himmel är en obehaglig berättelse om maktmissbruk och svårigheten att säga ifrån. 11.7.2019 kl. 14:55