Korsets dårskap och världens vishet

Ledare. Nr 12-13/2008 I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”. 19.3.2008 kl. 00:00

I sitt brev till församlingen i den grekiska staden Korinth skriver Paulus att ”talet om korset är en dårskap för dem som går förlorade men för oss som räddas är det en Guds kraft”.

Även om det sägs att tiderna förändras och vi med dem är detta något som inte har förändrats. Det som Paulus skrev till församlingen i Korinth förmodligen kring påsken år 57, alltså för 1951 år sedan, kunde lika väl vara en aktuell hälsning till alla kristna församlingar i hela världen, inklusive församlingarna i Borgå stift, Anno Domini 2008.

Talet om Jesus som korsfäst och uppstånden är fortfarande en dårskap för världen men det största beviset för Guds kraft för alla dem som tar emot frälsningen.

Åtminstone en av orsakerna till att Paulus formulerade sig som han gjorde var att det för grekerna var en fullständig omöjlighet att tänka sig att en korsfäst jude kunde vara världens frälsare. Att påstå det var bokstavligt talat rena dårskapen.
Så vad tänkte en del av församlingsborna i Korinth göra? Jo, de planerade att anpassa budskapet så att det blev rumsrent och förståeligt. Det gällde kort sagt att anpassa det till tiden, till den rådande kulturen, den rådande smaken. Det gällde att göra budskapet acceptabel för den moderna människan om man ville slå vakt om församlingens överlevnad.
Man behöver inte ha följt med dagens kyrkliga och teologiska diskussioner speciellt mycket för att se att tiderna och människan inte har förändrats speciellt mycket heller till denna del.

I en debattartikel i Kotimaa (6.3) tar Miika Ruokanen, professor i dogmatik vid Helsingfors universitet för sin del upp de krav som på olika håll ställs på en ny reformation av kyrkan, dess lära och budskap.
Ruokanen påminner om att reformkraven i den så kallade liberalteologin fokuserat på att lyfta ut centrala delar i det kristna budskapet: undren, det onda, att Gud blev människa i Jesus, att Han korsfästes, dog, begravdes och uppstod, treenigheten och så vidare.
Med detta har liberalteologin enligt Ruokanen entydigt smulat sönder ryggraden i kristendomen och aktivt bidragit till att kyrkans medlemmar blivit allt mera främmande för trons grundsanningar.

Ruokanen konstaterar att den efterlysta reformationen i tidens anda redan har prövats och lett till en enda sak: de europeiska kyrkorna står allt tommare.

Ingen som ser realistiskt på dagens situation förnekar att det kristna budskapet är en dårskap för många människor.
Men ingen som med öppna ögon följer med utvecklingen här hemma eller i den världsvida kristenheten kan heller undgå att märka att endast och enbart korsets dårskap ger församlingar liv och kraft.
Kyrkans framtid ligger alltså inte i, vilket också Ruokanen framhåller, att ersätta det dåraktiga talet om korset med mänsklig visdom. Kyrkans framtid är helt beroende av att Gud genom sin Ande får förvandla korsets dårskap till levande, frälsande verklighet.

Alla kristna har varje dag uppdraget att gå ut med budskapet att Kristus är uppstånden. Det är budskapet som i all sin dåraktighet kommer att segra över all världslig visdom.

Kyrkpressen önskar sina läsare en välsignad påsk!

Stig Kankkonen



Kyrka. Under 2010 har 6 570 finländare gått med i kyrkan via tjänsten blimedlemikyrkan.fi. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. 80 612 lämnade kyrkan under 2010, medan 13 816 medlemmar skrev in sig. Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. 3.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet bildas genom sammanslagningar fjorton nya församlingar eller kyrkliga samfälligheter. 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I århundraden har historiker och astronomer försökt ge en naturlig förklaring till den mystiska stjärnans plötsliga uppdykande på natthimlen över Palestina vid tiden för Jesus födelse. Vad säger astronomin i dag? 3.1.2011 kl. 00:00

Kultur. Harriet Ahlnäs är rektor för yrkesinstitutet Prakticum och nybakad ordförande för Marthaförbundet. 2.1.2011 kl. 00:00

Kyrka. Finlands kristliga fredsrörelse har beviljat fredspriset för år 2011 till prosten Ilkka Turkka och verksamheten Icehearts som han har grundat. 1.1.2011 kl. 00:00

Kultur. I en rad andakter i radion, med start fredagmorgon den 7 januari, får lyssnarna följa med konstnären Rea Anner till Tyrvis kyrka. 1.1.2011 kl. 00:00

Människa. Efter jul drabbas vi lätt av ekologisk baksmälla. Kanske ett hållbart nyårslöfte kan bidra till ett måttfullt nytt år? 31.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Den populära svenska nätsidan Bibelsajten får en chans till. Bibelsajten är hotad av nedläggning eftersom samfund och kristna ungdomsförbund inte kan skjuta till mer pengar. 30.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. Finska Missionssällskapets julinsamling går i år till att förbättra barnens välfärd på olika håll i världen. 27.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Läs Kyrkpressens julnovell skriven av Mats Fontell 25.12.2010 kl. 00:00

Nina Österholm. Läs biskopens julhälsning till stiftet 24.12.2010 kl. 00:00

Människa. Nyligen var han i Sri Lanka, Kenya och Togo. De följande resorna går till USA, Kuba och Pakistan. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Maria Björkgren- Vikström är sig själv också som biskopsfru. Hon umgås gärna med gäster i biskopsgården men önskar mer tid på tu man hand med sin man under det kommande året. 23.12.2010 kl. 00:00

Människa. Sedan 1961 har Ingmar Härtull gått i julottan varje juldagsmorgon – och alltid i olika kyrkor. 23.12.2010 kl. 00:00

Ärkebiskop Tapio Luoma.

Kyrkomötet. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade mandatperiodens sista kyrkomöte med ett tal om maktutövning och ansvar. 4.11.2019 kl. 11:22
Andreas Nykvist är med i Kristna brväringsgruppen och "diggar" stämningen på Höstdagarna.

Höstdagarna. Bra stämning! Kul! Råddigt! Gemenskap! Så säger ungdomarna själva när de kommenterar Höstdagarna. En samling som lockat kring 600 deltagare till Toijala också i år. Och biskopen bidrog med att berätta något som gjorde alla helt tysta. 2.11.2019 kl. 17:24
En grav i havet är också en grav, men det är ändå inte riktigt samma sak.

allhelgona. Vad betyder det att ha en grav att gå till? Mycket. 2.11.2019 kl. 11:13
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo.

betraktat. "Det känns tryggt att ha en uppståndelsepärla att gripa mellan de hårt böjda och ledsna fingrarna. Det känns värdefullt att få dela både sorgen och hoppet", skriver Mia Bäck inför Alla helgons dag. 1.11.2019 kl. 14:20
Elina Takala märker ofta att de människor som befolkar romaner också finns i verkliga livet.

läsning. När vi läser undersöker vi våra sår – men vi vårdar dem också. Teologen Elina Takala forskar i den amerikanska författaren Marilynne Robinsons Gilead-trilogi. 1.11.2019 kl. 11:05